Nästa föreläsning är på onsdag morgon. Precis nu, måndag kväll, la läraren upp vad vi ska ha läst till då. Det skulle vara några filer som det står "läggs upp på kurswebben" på, så alltså inget vi har kunnat börja läsa innan nu när hon la upp det. Och den ena filen är en hel, riktig bok på drygt 600 sidor Och då går kursen som sagt på halvfart. Så om jag ska göra som man ska har jag 4 timmar på mig imorgon att läsa den boken plus resten vi ska läsa. Det kommer aldrig gå Jag känner typ alltid så. Är en process för mig, går bra till en början i en kurs, sedan dalar det mer och mer tills det kommer till ett genombrott och då blir jag euroforisk istället..Vad gör ni när ni kommer in i perioder där allt bara känns för tufft? Har varit helt sjukt förkyld i ett par veckor och trots att jag hållit undan plugget så att jag på pappret ligger i fas känns allt bara helt övermäktigt och ångesten går i taket. Jag har ett PM som ska in på onsdag som jag verkligen inte får ihop på ett bra sätt och jag känner bara för att ge upp helt. Paniken är inte alls långt borta, och då har jag ändå inte börjat kolla på det pm som ska in ett par veckor efter som blir extremt mycket mer omständligt.
De två kurser vi läser nu är så mycket tuffare än tidigare kurser och jag känner att jag inte är tillräckligt duktig för den här utbildningen, den är alldeles för avancerad. Snart har halva utbildningen gått och jag är inte redo på långa vägar att jobba med något sånt här, jag kan inventing trots att jag gått ut alla kurser med bra betyg. Jag tror aldrig att jag kommer känna mig säker nog för att arbeta med något relaterat till min utbildning, så varför pluggar jag ens?
Vad gör ni när ni kommer in i perioder där allt bara känns för tufft? Har varit helt sjukt förkyld i ett par veckor och trots att jag hållit undan plugget så att jag på pappret ligger i fas känns allt bara helt övermäktigt och ångesten går i taket. Jag har ett PM som ska in på onsdag som jag verkligen inte får ihop på ett bra sätt och jag känner bara för att ge upp helt. Paniken är inte alls långt borta, och då har jag ändå inte börjat kolla på det pm som ska in ett par veckor efter som blir extremt mycket mer omständligt.
De två kurser vi läser nu är så mycket tuffare än tidigare kurser och jag känner att jag inte är tillräckligt duktig för den här utbildningen, den är alldeles för avancerad. Snart har halva utbildningen gått och jag är inte redo på långa vägar att jobba med något sånt här, jag kan inventing trots att jag gått ut alla kurser med bra betyg. Jag tror aldrig att jag kommer känna mig säker nog för att arbeta med något relaterat till min utbildning, så varför pluggar jag ens?
Kändes så när jag gjorde mitt kandidatarbete, då gick jag till en psykolog på studenthälsan och fick hjälp att strukturera upp saker. Hade inte klarat det utan henne.
Kan du prata med kursansvarig om hur du mår?Jag önskar att vi hade tillgång till något sånt men det har vi inte, nackdelen med liten skola. Så det finns ingen hjälp att få från skolans håll liksom. Så jag måste på något sätt lyckas rycka upp mig själv.. Har till onsdag på mig
Bara för att kurserna gått förut betyder inte att de har en rimlig arbetsbelastning. Jag har gått kurser där jag vet att studenterna i flera år försökt få igenom förändringar för att arbetsbelastning är så hög att studenthälsan påverkas negativt.
Kursansvarig kanske behöver höra hur just du upplever arbetsbelastningen? Kanske komma ned något råd?
Du kan ju alltid höra av dig och kolla? När jag sökte kom jag till en kurator inom 2v, på en av de vårdcentraler i staden med flest patienter. Som det låter från inläggen tycker jag det låter som att du hade kunnat må bra av att få prata med någon. Och får du tid så fanns där ju tid, det är inte så att du tar den från någon annan
) så det känns sådär.
