Sv: Vi med svårlastade hästar!
Ok. Jag har gett mig, jag inser att jag behöver hjälp - el åtminstone nya synvinklar.
Jag kan börja med att säga att han är inte rädd, bara istadig.
Min häst har alltid varit lättlastad, även om jag har varit ensam. Jag är beroende av att jag kan lasta honom ensam, eftersom jag nästan aldrig har någon med mig. Jag har inte kunnat skicka på honom, men det har inte varit några problem att använda lina runt frambommen och lite tryck. Då har han gått in på kanske 3-5 min. Så i höstas kom han på att när man stannar till på rampen, så kan man undvika trycket i nacken genom gå åt sidan istället (oftast åt höger, eftersom jag står snett bakom på vänstersidan). Bara ett litet steg så han står ff kvar på rampen, men har huvudet utanför på högersidan. Då motverkade jag det genom att flytta mig till högersidan när han gjorde så. Han gav sig och gick in.
Efter ett par gånger med denna rutin började han flytta i sidled flera gånger, efterhand som jag bytte sida, men han gick ändå in till slut.
Sen tog han det ett steg längre och klev helt sonika av rampen på motsatta sidan mot den där jag stod när han var nästan ända uppe.
Då funderade jag över vad jag skulle kunna hitta på, och tänkte att det är inga problem när man är två och en leder in och den andra står bakom och smackar. Så jag ledde in honom, det gick nästan med en gång. Gav honom en morot att tugga på, lämnade honom lös medan jag smet runt om för att stänga bakom. Han stod snällt kvar medan jag stängde. Detta funkade typ två gånger.
Nästa steg var att jag ledde honom så frambenen nästan var inne i transporten, då tvärnitade han. Jag lyckades komma åt linan som låg i den tomma delen, och nådde fram till bommen, knäppte fast linan i grimman, höll lagom tryck medan jag backade ut ur transporten, ställer mig bakom och då är han så nära att han inte kan gå åt sidled, utan måste gå in. Detta funkade ett tiotal gånger.
Nu har vi kommit till nästa steg - han går inte ens upp på lämmen. Jag blir så fruktansvärt frustrerad. Igår höll jag på i 20 min (det är jättelänge när man är van vid att det tar ett par minuter...), sen kallade jag på min 9-årige son. Han får grimskaftet ca 5 m från transporten, jag står bakom och smackar lite - då går hästf-n upp direkt.
Så.... min häst är inte rädd alls, han vill bara inte att jag lastar honom ensam - vilket jag måste kunna göra. Jag försöker hålla honom i hyfsad tävlingskondition, vilket innebär att jag måste ta mig till ridhuset iaf några ggr per vecka. Förmodligen tycker han att det är skittråkigt, men jag kan ju inte bara rida ut nu. Dels är det mörkt, dels har jag ingenstans jag kan hålla några högre hastigheter. Jag ska lastträna på lördag tänkte jag, så om ni har några tips, tas de tacksamt emot.