Följande utspelade sig på mitt jobb.
Arbetar som personlig assistent hemma hos en man som haft en hjärnblödning.
Emma som arbetar hos oss har en hund, en blandras dobbermann/schäfer. Väldigt rädd, osäker och bortklemad sak. Denna har Emma haft tillåtelse att ha med till jobbet när det krisar och hon arbetar mer än 8 timmar. Detta har nu tänjts på och hon har den med alltid trots att hon bara arbetat 4-5 timmar varför vet jag inte, antagligen för att hon kan och så är hon rädd att det ska börja brinna hemma hos henne o att hunden ska brinna inne (hon är väldigt paranoid).
Hur som helst så skäller alltid denna hund när man kommer till jobbet trots att man öppnar med nyckel så rusar hon fram och skäller som bara den utan att Emma säger ngt, nä istället brukar hon ge hunden godis för att hon då tror att hon avleder hunden.
Nu är jag inte så hemma inom hundbiten men visst hör dom skillnad på om man öppnar med nyckel eller inte och om inte annat så ser/känner/märker dom väl att man hör dit om man setts 4 timmar tidigare på samma ställe??
I alla fall så kommer Sara till jobbet efter att ha varit ledig i 4 timmar, öppnar med nyckel och går in i hallen, hunden kommer rusande och tok-skäller trots att hon ser att det är Sara och Emma säger ingenting. Sara säger "Tyst med dig" till hunden och den tystnar och går iväg. Emma blir ap-sur och menar att ingen annan än hon ska säga till hennes hund och att det bara blir värre om man säger till? Men om hon nu inte säger till den då, då får hon väl räkna med att andra gör det. Denna gången hade ju inte Emma med sig nåt godis att ge hunden när den skällde men jag anser att det bara är att förstärka/belöna beteendet, rätt eller fel?
Från första början har ju inte hunden på arbetet att göra utan det är ju en förmån som Emma fått när det krisar, borde man inte då hålla lite låg profil o se till att hunden gör så lite väsen av sig som möjligt? Istället blir hon då skitsur på Sara och vill inte diskutera saken vidare. Sara i sin tur menar att hon tycker det är irriterande och obehagligt när hunden gör på detta vis då hon anser att rädda och osäkra hundar kan bli farliga. Tänk om ngt skulle hända, att ngn blir biten på jobbet vilken försäkring täcker detta när hunden eg. inte har där att göra. Mannen vi jobbar hos säger varken bu eller bä utan han håller bara med vad man än säger så hans ord kan man liksom inte gå efter.
Så, vad tycker ni? Gjorde Sara rätt i att säga till hunden då Emma inte gjorde det? Hade Emma rätt att bli sur för att hunden fick tillsägning av nån annan? Andra åsikter/reflektioner?
Arbetar som personlig assistent hemma hos en man som haft en hjärnblödning.
Emma som arbetar hos oss har en hund, en blandras dobbermann/schäfer. Väldigt rädd, osäker och bortklemad sak. Denna har Emma haft tillåtelse att ha med till jobbet när det krisar och hon arbetar mer än 8 timmar. Detta har nu tänjts på och hon har den med alltid trots att hon bara arbetat 4-5 timmar varför vet jag inte, antagligen för att hon kan och så är hon rädd att det ska börja brinna hemma hos henne o att hunden ska brinna inne (hon är väldigt paranoid).
Hur som helst så skäller alltid denna hund när man kommer till jobbet trots att man öppnar med nyckel så rusar hon fram och skäller som bara den utan att Emma säger ngt, nä istället brukar hon ge hunden godis för att hon då tror att hon avleder hunden.
Nu är jag inte så hemma inom hundbiten men visst hör dom skillnad på om man öppnar med nyckel eller inte och om inte annat så ser/känner/märker dom väl att man hör dit om man setts 4 timmar tidigare på samma ställe??
I alla fall så kommer Sara till jobbet efter att ha varit ledig i 4 timmar, öppnar med nyckel och går in i hallen, hunden kommer rusande och tok-skäller trots att hon ser att det är Sara och Emma säger ingenting. Sara säger "Tyst med dig" till hunden och den tystnar och går iväg. Emma blir ap-sur och menar att ingen annan än hon ska säga till hennes hund och att det bara blir värre om man säger till? Men om hon nu inte säger till den då, då får hon väl räkna med att andra gör det. Denna gången hade ju inte Emma med sig nåt godis att ge hunden när den skällde men jag anser att det bara är att förstärka/belöna beteendet, rätt eller fel?
Från första början har ju inte hunden på arbetet att göra utan det är ju en förmån som Emma fått när det krisar, borde man inte då hålla lite låg profil o se till att hunden gör så lite väsen av sig som möjligt? Istället blir hon då skitsur på Sara och vill inte diskutera saken vidare. Sara i sin tur menar att hon tycker det är irriterande och obehagligt när hunden gör på detta vis då hon anser att rädda och osäkra hundar kan bli farliga. Tänk om ngt skulle hända, att ngn blir biten på jobbet vilken försäkring täcker detta när hunden eg. inte har där att göra. Mannen vi jobbar hos säger varken bu eller bä utan han håller bara med vad man än säger så hans ord kan man liksom inte gå efter.
Så, vad tycker ni? Gjorde Sara rätt i att säga till hunden då Emma inte gjorde det? Hade Emma rätt att bli sur för att hunden fick tillsägning av nån annan? Andra åsikter/reflektioner?
Senast ändrad:
