Men det kräver ju inte så mycket av ryttaren för att rida på LC-nivå. Ärligt talat är det ju knappt grundutbildade hästar.
Målet med att ridningen ska vara kontrollerad är väl att ryttaren är snäll mot hästen och har kontroll på den, inte att ekipaget uppfyller en viss nivå vid programridning?
Det är ju mycket som påverkar resultaten.
Jag var sur över poängen med min kallblodstravare för en vecka sedan, tyckte att vi fick skrutt-betalt för en ritt som kändes trevlig men tydligen inte såg lika trevlig ut. Vi fick 60.000% på LB. För tre år sedan, med mycket sämre utbildad och tränad häst, har vi fått 61,något på LA:4 (samma ekipage, alltså, för att vara övertydlig).
Jag har fått upp till 63% i LB på fyraårig fjording (sämsta resultatet var 59.8%) och den fjordingen kan jag lova, gick betydligt sämre än nordistravaren.
Utifrån att det kan skilja så lite med väldigt olika ritter, så är det inte säkert att en programridning för domare är rätt sätt, heller.
Det viktigaste i mitt tycke är att man är snäll mot hästen.
Och det kan man - igen i mitt tycke - vara även om man testar något som är för svårt. Så länge man inte kräver att hästen genomför, utan ställer frågan och inte pressar vidare när hästen misslyckas.
Det ger inte mycket till framgångar på tävling.
Men jag (jo, jag har massor av konstiga hästar som får tävla lite nu och då) har ridit en unghäst på LC och struntat i att korrigera fel galopp när hästen slog om på en diagonal där den skulle ha hållit samma galopp.
Poängen var ändå "förstörda" och jag tyckte att det var lämpligare att hästen fick gå så avslappnat som möjligt (det gjorde han inte; domarkommentaren blev "kommer att bli trevlig när den vänjer sig vid tävlingssituationen: hästen var fem år och hingst och helt ofokuserad och rätt överladdad). Bättre att låta hästen larva på när resultatet ändå var pajat, än att försöka pressa fram något som bara hade stressat hästen.
Intressant diskussion, tycker jag!
