Det är dyrt att bo i småbyar utan tillgång till bil, men det kompenseras inte på sjukpenningen/pensionen/etc.
Jag har själv bott i Ockelbo, vilket inte ens är så värst förfärligt långt ut från Gävle, och har relativt goda kommunikationer, samt helt ok by-kärna. Jag hade CSN, vilket ger ändå lite mer i kassan än försörjningsstöd.
Det jag fann var att:
Det går inte att storhandla, du är fast vid närmaste mataffär med dess ockerpriser, finns inga rabatter eller billigare matvaruhandel att ta sig till. Det går något så när att släpa hem en dra-maten, även om det blir några kilometer att gå, lokalbuss finns ju så klar inte i så små samhällen, och länstrafiken är anpassad till barnens skolgång. Som vuxen, räknar samhället med att du har bil.
Det går tåg hyfsat ofta till gävle, ca en i timmen, och tar bara 24 minuter. För att kunna åka och storhandla dock, måste du pricka in en annan buss som tar dig till de större matbutikerna. Det snittar iaf 1.5 timme att ta sig fram, för att kunna handla. Men då kan du fortfarande inte få med dig så mycket mer än bara en dra-maten för att handla, och glöm att du kan utnyttja billga erbjudanden i *olika* affärer. Handlingstid+väntetid till bussen+ restid...ca 3-5 timmar för att handla. Orkar man det som sjukskriven ex.vis? Jag orkade inte det ens som frisk.
Det blev dyr mat.
Några nöjen finns inte att tillgå i en sån liten by, inte heller studjefrämjandet, etc. Bibloteket var öppet då iaf, 2 dagar i veckan. Vad kan man göra i Ockelbo ex. vis då, om man inte har vänner och familj, utöver att stirra på tvn? Ja, man kan åka därifrån... Men då kommer kruxet med att det är inte gratis direkt att åka buss och tåg!
Så utöver den extra dyra maten, lägg på ca 800 Kr månad på resekort, eller 106 kr tur och retur varje gång du ska ut till " Staden".
Jag tröttnade, och ställde mig i kö till studentlägenhet i gävle. Det var dyrare, men ändå så blev det ordentligt mycket billigare att bo, och jag mådde mycket bättre också av att kunna träffa vänner utan att behöva planera långt i förväg och behöva passa bussar på minuten. Jag kunde handla mat billigare, och cykla dit jag behövde ta mig.
En annan sak som gärna glöms bort, är att klädkontot i ett strängare klimat blir betydligt mer ansträngt än mer söderöver. Det är stor skillnad på jacka och skor i pris, om de ska hålla för -25, eller +5. Stor skillnad på "ta 3 betala för 2" strumpor , och yllestrumpor. Numera kan jag gå nästan året om i sommarjackan, med en varm tröja under till vintern. Det gör du inte i Storuman.
Jag skulle aldrig flytta ut i norr-obygden om jag blir sjuksriven permanent, det är helt enkelt för dyrt att leva där.