Sv: Vårmammor 2010 del 2
Kl
Hud vad det har skrivits idag!!
Är så glad över att jag har fått min Iphone, så kan jag, iaf vissa dagar, hålla mig uppdaterad även på jobbet, under rasterna såklart, jaaaa!!
Förresten, på tal om hundar (och läste att ni diskuterade era katters reaktion under graviditet etc.) och jag har funderat kring detta lite, men idag slog det mig - min hund har blivit så konstig.
Att hon blivit mycket annorlunda har jag vetat och kännt länge, men att det har ett samband med mig och min graviditet kom min mamma på idag. Hon har alltid varit en liten, tuff tjej med självförtroende och som lätt sätter mina föräldrars stora rottweiler-hane på plats. Hon har dock alltid varit "mattig" och "min hund" = väldigt lojal, tillgiven och lyder min minsta vink.
Nu har hon blivit försiktig, "låg" och nästan rädd för vissa och även i vissa situationer, ljudkänslig, svansen och huvudet lågt, går undan för rottweilern etc. och detta är inte hon.
Detta har jag funderat så mycket kring och funderat om hon blivit skrämd av något. Men kan det helt enkelt vara så att det är mitt fel?! Att det är mig, eller kanske inte mig, men situationen på att jag inte är som tidigare, som hon reagerar så starkt över?
Jag vet att jag har ett jävulskt humör just nu, det går dock aldrig ut över djuren. Dock har jag inte samma tålamod som tidigare och stressar och brusar snabbt upp vid olika situationer. Kanske luktar (?) jag annorlunda.. Jag vet inte, känner hon att jag är gravid helt enkelt?
Lilla Yda
Blir faktiskt orolig över min lilla flicka och vill bara att hon ska må bra. Fysiskt mår hon ju som innan, men inte psykiskt, det märker jag ju tydligt..