Sv: Vårmammor 2010 del 14 
Jag säger som Emma.S och Juzzen. Jag läser allt ni skriver, fast har en del att göra så jag hinner inte skriva så mycket. Sen hinner samtalsämnet ändras 100 ggr innan jag gör ett inlägg.
Men, jag lider verkligen med er som fått bristningar på magen, usch. Själv fick jag inte det någon av gångerna. Men däremot fick jag bristningar på brösten. Dessa har ju bleknat helt och nu syns de inte.
Här hemma rullar livet på. Nu när Samuel är 15 månader så börjar han å storebror äntligen kunna busa/leka lite med varandra. Tyvärr är storebror så energisk att det allt som oftast slutar i tårar från någon av dem. Men det går iaf bättre och bättre. De går på dagis om dagarna medan vi jobbar, och det funkar super för lilleman.
Annars har han blivit en lite flörtis min minsting
Han vet hur man gör för att få mamma och pappa att jagas, han kan leka kurragömma, han klättrar själv upp i soffan
(och ja, överallt annars!!) och sätter sig och myser med storebror, älskar mat (he he) och gör nästan vad som helst för att få gå ut och titta på hästarna. Han älskar när man ligger på golvet, så att han kan klättra upp och leka cowboy.
Dock är han otroligt mammig och har alltid varit det, så det är inte lätt. Han accepterar pappa så länge som de busar ihop, men sen är det direkt mamma som gäller. Vilket kan bli lite jobbigt när man skall laga mat etc. Av denna enkla anledning så är det också pappan som får lämna på dagis. Annars gråter han ihjäl sig när jag går.
Det är så härligt att se hur han utvecklas och förstår. Han kan följa enkla instruktioner som "ge den här till storebror", "hämta dina skor" etc. Efter att han har ätit upp så tar jag ner honom från stolen och ställer honom på golvet och ger honom sin tallrik och sina bestick, då går han med dem till diskmaskinen och lägger i dem. Sen att det hamnar huller om buller, ja det får vi ju ta.
Slänger in 2 bilder på fölis också:
