Jag har haft möte med förlossningsvården och fått ett planerat snitt kring 20 april. Det var inga konstigheter, de berättade att de har som riktlinje att har man fått ett snitt tidigare som varit okomplicerat kan man antingen föda vaginalt eller med snitt. Vid två eller tre tidigare snitt förespråkar de att inte föda vaginalt. I mitt fall kunde hon alltså inte se några egentliga hinder om jag hade velat föda vaginalt, risken med ärret finns men är liten och man är noga övervakad. Men eftersom jag själv önskat snitt så bokar hon in det. Känns skönt att det blev en kort historia!
Sedan sa hon en sak som gjorde mig lite konfunderad. I samband med att vi pratade om datum för snittet så sa hon att risken givetvis finns att förlossningen startar av sig själv ännu tidigare än så, precis som senast. Hon sa att det är omöjligt att veta om jag generellt sett föder barn i v. 37-38 eller om det var vändningsförsöket som triggade igång vattenavgången. Jag blev lite ställd, för jag fick aldrig någon information om att ett vändningsförsök kunde leda till en för tidig förlossning. Googlade på det efter mötet och där står det ju klart och tydligt, så jag känner mig också lite dum som inte tagit reda på riskerna. Men det var ingen information som jag fick från vården. Nu kom hon "enbart" två veckor tidigt och vi hade en bra förlossning med ett akut men väldigt odramatiskt snitt. Jag har inga invändningar emot hur vår förlossning gick till och känner inte att jag har mått sämre av det faktum att hon kom tidigt. Men det kändes bara lite konstigt att fira dotterns 1-årsdag förra veckan och inte haft någon aning om att det kanske var vi som drivit ut henne och inte att hon själv var redo.
Skönt med planerat snitt, jag bara längtar efter mitt nu, var så skönt att slippa en förnedrande resa denna gång med samtal efter samtal.
Oj, trodde att alla visste att vändningsförsök kan trigga vattnet, därför brukar dom bara gör upp till 3 försök/en gång för att inte ”irritera” barnet alltför mycket. Därför många inte går med på vändningsförsök.