Andningslarm tror jag nästan skulle göra mig mer nojig så inget vi skaffat ännu. Bedside crib skaffade vi, men eftersom bebis inte vill sova där utan sover bredvid i sitt neste har vi redan sålt det ( för samma pris som vi köpte det för).
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag läste boken inför första förlossningen men klarade inte att hålla fokus när det blev för intensivt. Min sambo hade inte läst den. Det krävdes dock bara en påminnelse från barnmorskan som kom in och la en hand på axeln och sa åt min att slappna av, inte låta med gäll röst (typ när det kom en ny värk började jag mantra "Nejnejnejnejnej inte igen inte igen snälla") osv. Bara det lilla tog bort en stooor del av rädslan och smärtan omedelbart så jag tror verkligen medföljande behöver inse vilket stort ansvar de har att hjälpa en tillbaka till sig själv. Barnmorskan är ju inte där hela tiden men det är partnern (oftast).Så himla mysigt det är att läsa och se bilder på alla nya bebbar! Jag har behövt det just nu, när graviditeten känns lite xtra tung.
Går in i v 36 idag, så har fortfarande en månad kvar.....
Skrev tidigare i tråden om att vi åkte in pga mindre fosterrörelser. CTG visade bra, men BM kunde inte väcka barnet ens med ganska bryskt våld. Vi fick ett extra tillväxtultraljud, som visade på att tillväxten ser bra ut, även om hon verkar vara lite mindre (-6% tror jag det var). Vi blev strängt uppmanade att komma direkt nästa gång hon rör sig mindre. Däremot hade jag en vecka med så fruktansvärt ont i livmodern. BM riktigt manglade för att få barnet att vakna (och inget ont om hennes behandling, hon ville ju det bästa) men hela livmodern har känts som ett blåmärke efter det. Nu börjar det äntligen släppa. Annars känner jag mig bara allmänt blåval just nu - mycket tryck på revbenen, väldigt osmidig och trött.
Har jobbat mycket med min förlossningsrädsla i veckan. Fick mannen att läsa Föda utan rädsla, och vi hade jättebra diskussioner efter det. Någon som har använt sig av den boken? Han frågade mig vad jag egentligen är konkret rädd för, och jag har jättesvårt att sätta ord på det. Det är nog inte smärtan i sig, utan bara... hela processen. Läser era fina förlossningsberättelser och känner mig lite tryggare
Och @KarinStarfighter - hoppas att du ser ljusningen snart. Jag tror att många hamnar där i början. Har flera nära vänner som väldigt nyligt fått sina första barn och många av dem berättar samma som dig. I princip alla tyckte att livet kom tillbaka runt 3 månader. Då har man koll på grejerna och bebis har en dygnsrytm.
Så himla mysigt det är att läsa och se bilder på alla nya bebbar! Jag har behövt det just nu, när graviditeten känns lite xtra tung.
Går in i v 36 idag, så har fortfarande en månad kvar.....
Skrev tidigare i tråden om att vi åkte in pga mindre fosterrörelser. CTG visade bra, men BM kunde inte väcka barnet ens med ganska bryskt våld. Vi fick ett extra tillväxtultraljud, som visade på att tillväxten ser bra ut, även om hon verkar vara lite mindre (-6% tror jag det var). Vi blev strängt uppmanade att komma direkt nästa gång hon rör sig mindre. Däremot hade jag en vecka med så fruktansvärt ont i livmodern. BM riktigt manglade för att få barnet att vakna (och inget ont om hennes behandling, hon ville ju det bästa) men hela livmodern har känts som ett blåmärke efter det. Nu börjar det äntligen släppa. Annars känner jag mig bara allmänt blåval just nu - mycket tryck på revbenen, väldigt osmidig och trött.
Har jobbat mycket med min förlossningsrädsla i veckan. Fick mannen att läsa Föda utan rädsla, och vi hade jättebra diskussioner efter det. Någon som har använt sig av den boken? Han frågade mig vad jag egentligen är konkret rädd för, och jag har jättesvårt att sätta ord på det. Det är nog inte smärtan i sig, utan bara... hela processen. Läser era fina förlossningsberättelser och känner mig lite tryggare
Och @KarinStarfighter - hoppas att du ser ljusningen snart. Jag tror att många hamnar där i början. Har flera nära vänner som väldigt nyligt fått sina första barn och många av dem berättar samma som dig. I princip alla tyckte att livet kom tillbaka runt 3 månader. Då har man koll på grejerna och bebis har en dygnsrytm.
Jag "råkade" shoppa på mig två amningsklänningar häromdagen. Har absolut inte råd egentligen men det är ju så jävla många som gifter sig vareviga sommar och jag lyckas alltid ha en ammande spädis och eftersom man ofta fastnar på bild bär det emot att ha samma klänning vareviga gång. Tror att jag äger typ 10 amningsklänningar nu, varav typ 5 är "festklänningar" som använts en eller max två gånger
Det är nog klokt att passa på. Eftersom man tenderar att tappa en hel del hår efter förlossningen (allt som man inte tappade under graviditeten) brukar det bli rätt "osmickrande" oavsett och en kortare frisyr kan nog vara lättare att hantera.
Jag "råkade" shoppa på mig två amningsklänningar häromdagen. Har absolut inte råd egentligen men det är ju så jävla många som gifter sig vareviga sommar och jag lyckas alltid ha en ammande spädis och eftersom man ofta fastnar på bild bär det emot att ha samma klänning vareviga gång. Tror att jag äger typ 10 amningsklänningar nu, varav typ 5 är "festklänningar" som använts en eller max två gånger
Haha fast jag kan ärligt säga att jag typ levt i två amnings-bh:ar under hela amningsperioden med sonen (snart två år). Köpte fem men tre av dom blev för små direkt. Nu har jag köpt ett par till men det är mest för att de två jag använt konstant i två års tid knappt håller samman längre. Man tvättar så ofta ändå (nerbajsade kläder, nermjölkade kläder, kräkhanddukar) så det var ganska enkelt att slänga med den bh:n som inte användes.Ja mitt hår är redan katastrof - sedan jag blev gravid får jag dreads i bakhuvudet... Det känns som att om håret ändå ska bli en total disaster efter förlossningen så kan det lika gärna vara kort så att det åtminstone går snabbare att blåsa! Samt kanske det inte blir offer för lika mycket kräks och vårdslösa bebishänder.
Jösses vilken utrustad amningsgarderob! Hela min gravid-/amningsgarderob består av två amningsbh:ar , fyra gravidtshirts och tre "yogabyxor"... Magen får i dagsläget plats i tre av mina vanliga tröjor. Men alltså, finns det tråkigare saker att köpa? Hoppas INGEN jag känner ska gifta sig i sommar! Klarar man sig på två amningsbh:ar? Haha! Jag gissar på nej. Rest in peace, min sista lön. Finns ingen chans att du överlever värst många minuter i denna utgifts-storm vi lyckats hamna under just precis nu.
Jag rapporterar ju in min lön själv och de utreder med hjälp av deklarationen bl a eftersom jag är egenföretagare så jag är van vid att behöva kontakta dem varenda gång det blir någon förändring etc. så jag hade nog ringt och kollat. De brukar ha funktionen att de ringer upp så att man slipper sitta i telefonkö halva dagenHar redan en fråga till.. jag går på gravpenning from 27e mars. From 1a april börjar min nya grundlön gälla. Lönekontoret säger att de inte rapporterar något förräns de nya lönerna kommit in i systemet. Och jag hittar ingenstans på fk att jag kan ändra min lön nu? Jobbar inom vården så har ju vanligtvis olika inkomst varje månad. Behöver jag sitta i kö för att berätta det för fk eller bara avvakta tror ni?
Så himla mysigt det är att läsa och se bilder på alla nya bebbar! Jag har behövt det just nu, när graviditeten känns lite xtra tung.
Går in i v 36 idag, så har fortfarande en månad kvar.....
Skrev tidigare i tråden om att vi åkte in pga mindre fosterrörelser. CTG visade bra, men BM kunde inte väcka barnet ens med ganska bryskt våld. Vi fick ett extra tillväxtultraljud, som visade på att tillväxten ser bra ut, även om hon verkar vara lite mindre (-6% tror jag det var). Vi blev strängt uppmanade att komma direkt nästa gång hon rör sig mindre. Däremot hade jag en vecka med så fruktansvärt ont i livmodern. BM riktigt manglade för att få barnet att vakna (och inget ont om hennes behandling, hon ville ju det bästa) men hela livmodern har känts som ett blåmärke efter det. Nu börjar det äntligen släppa. Annars känner jag mig bara allmänt blåval just nu - mycket tryck på revbenen, väldigt osmidig och trött.
Har jobbat mycket med min förlossningsrädsla i veckan. Fick mannen att läsa Föda utan rädsla, och vi hade jättebra diskussioner efter det. Någon som har använt sig av den boken? Han frågade mig vad jag egentligen är konkret rädd för, och jag har jättesvårt att sätta ord på det. Det är nog inte smärtan i sig, utan bara... hela processen. Läser era fina förlossningsberättelser och känner mig lite tryggare
Och @KarinStarfighter - hoppas att du ser ljusningen snart. Jag tror att många hamnar där i början. Har flera nära vänner som väldigt nyligt fått sina första barn och många av dem berättar samma som dig. I princip alla tyckte att livet kom tillbaka runt 3 månader. Då har man koll på grejerna och bebis har en dygnsrytm.
Jag har också ny lön från 1a april, men kunde ändra det i samband med att jag ansökte om föräldrapenning nu i förtid. Hoppas att gravpenningen hänger med där, annars antar jag att det fixar sig i efterhand.Har redan en fråga till.. jag går på gravpenning from 27e mars. From 1a april börjar min nya grundlön gälla. Lönekontoret säger att de inte rapporterar något förräns de nya lönerna kommit in i systemet. Och jag hittar ingenstans på fk att jag kan ändra min lön nu? Jobbar inom vården så har ju vanligtvis olika inkomst varje månad. Behöver jag sitta i kö för att berätta det för fk eller bara avvakta tror ni?
Haha fast jag kan ärligt säga att jag typ levt i två amnings-bh:ar under hela amningsperioden med sonen (snart två år). Köpte fem men tre av dom blev för små direkt. Nu har jag köpt ett par till men det är mest för att de två jag använt konstant i två års tid knappt håller samman längre. Man tvättar så ofta ändå (nerbajsade kläder, nermjölkade kläder, kräkhanddukar) så det var ganska enkelt att slänga med den bh:n som inte användes.
Jag har abnormt mycket kläder för tillfället men det beror mycket på att jag har kvar hela min garderob från innan sonen i strl 36, sen ett gäng gravidkläder, ett gäng amningskläder och sen "tillfälliga kläder" som jag haft mellan graviditeterna och kommer behöva ha nu med, i storlek 42
Toleransnivån för diverse kroppsvätskor tenderar höjas några meter efter förlossning/spädbarnstidJa så är det nog, det kanske är mer nu det skulle behövas fler än två bh:ar när det läcker lite i den man har på sig och den andra troget ligger i tvättkorgen och väntar på sällskap till tvättmaskinen... Sen kommer jag väl aldrig i världen ha sådan tur att de jag har nu kommer passa även sedan. Men under kanske sker!
Alltså, jag vet inte om detta är rätt forum, men jag måste ändå passa på att få hylla personalen på förlosssningen.
Jag hade ju en rätt så jobbig förlossning som inte gick framåt alls trots värkstimulerande dropp. Under större delen av em, kväll och natt hade jag två fantastiska bm och en uska samt en läkaresom var så fina och fick mig att känna mig så trygg och väl omhändertagen
Min sambo är ju läkare och han hade träffat på en av bm på jobbet igår och berättat för henne att vi var så tacksamma över hjälpen vi fått av henne. Hon blev så rörd att hon började gråta. sambon hade också tårar i ögonen.
Nej, det är dags att denna yrkesgrupp får mer uppskattning från samhället i stort