Vårföräldrar 2019 - del 2

[KarinStarfighter]

Vi har haft det riktigt tufft senaste tiden... Idun vill verkligen inte sova. Hon sover relativt bra på nätterna (tack för det iaf!) och har ofta 2 lite längre sovperioder då (2-3 timmar med amning mellan). Men sen...

I förrgår var hon (1 månad gammal) vaken från 09.00 till 00.20!! Visste inte ens att det var fysiskt möjligt för ett spädbarn. Hon sov kanske 3 x 10 minuter på hela tiden däremellan. Vaknar till för ingenting. Problemet är såklart att hon blir övertrött, och då blir hon otröstlig. Hon skriker och skriker, försöker amma, men skriker på bröstet så hon kräks och då skriker hon ännu mer. Hon är i princip alltid vaken mellan fyra på eftermiddagen till midnatt. Hon har säkert lite magknip, men jag tror faktiskt att det primärt är övertröttheten. På dagtid och på natten ammar hon utan problem och somnar ofta om direkt efter att hon ätit och kräks inget. Vi ger henne Minifom och gör mycket magmassage och cyklar med benen osv. På eftermiddagen är hon aldrig glad när hon är vaken. På förmiddagarna sover hon (oftast) ganska bra och är en glad och nöjd bebis som är jättemysig att vara med.

Känns som om vi försökt allt. Vi bär, vaggar, ammar, går på promenad, åker iväg med henne i bilen för att försöka söva, vad som. Ingenting funkar. Det enda som ger viss effekt (om hon inte är för trött) är att min man bär henne i bärsele och går runt i cirklar i vardagsrummet. Då vilar hon ögonen iaf, men går inte in i djupsömn.

Senaste 2 veckorna har inte jag och min man kunnat spendera ens 5 minuter tillsammans efter hans jobb. Direkt när han kommer hem måste en av oss vara på barntröstnings-mission konstant hela kvällen tills vi somnar.

Igår kväll gick mannen först med henne i sele i 1½ timma för att lunga ner henne, sen lyckades jag amma utan att hon kräktes, och sen försökte vi sova. Men varje gång hon lyckades somna till så vaknade hon och blev argare för varje gång. Det enda som fungerade till slut var att jag nästan brottade ner henne och höll fast nappen i munnen på henne (ajajaj i mammahjärtat!). Då somnade hon mitt i ett skrik och sov sedan tungt i 3 timmar.

Jag har konstant huvudvärk och känner mig bitvis rätt skör Ffa tycker jag så vansinnigt synd om henne som inte kan sova på eftermiddagarna.

Det låter riktigt tufft. Har ni möjlighet att få avlastning av någon närstående som kanske kan ta ngn timme nån kväll så ni hinner pusta ut?

 

[KarinStarfighter]

2 mån besök på bvc och vaccin mot rotavirus idag. 6665 gram väger hon nu, lillskruttan och 60 cm lång.

Lite skillnad mot min lille prins som vägde 4415 och var 58 cm vid 2 mån. Vi hoppas att han passerar 5 kilo vid 3 mån

 

[_Zvea_]

Det låter riktigt tufft. Har ni möjlighet att få avlastning av någon närstående som kanske kan ta ngn timme nån kväll så ni hinner pusta ut?

Tyvärr inte 30 mil till mina föräldrar och 140 till min mans. Dagdrömmer om första gången man rimligen kan be någon vän vara barnvakt i ett par timmar.

 

[KarinStarfighter]

Tyvärr inte 30 mil till mina föräldrar och 140 till min mans. Dagdrömmer om första gången man rimligen kan be någon vän vara barnvakt i ett par timmar.

Synd. Har du ingen vän som du kan be redan nu? Blir ibland less på mina föräldrar och ffa på mina svärföräldrar men inser att vi har det lyxigt som har alla inom 20 min.

 

[KarinStarfighter]

Är det någon som har koll på vad som gäller för dubbeldagar? Sambon vill vara föräldraledig 1 dag per vecka under sept och okt. Det blir då att han plockar ut dubbeldagar. Helst skulle vi vilja ha fredagar. Han hade pratat med sin chef idag som sa att det var okej, utifrån att det tas när det passar verksamheten. Detta innebär i praktiken att det kan bli olika veckodagar varje vecka. Kan hon säga så?

 

[Flixon]

Fy så trist att många av er har jobbigt med sömn och ledsna bebisar visst att det oftast är lite tufft med en nyfödd i familjen, men det låter ju som att ni är flera som har det betydligt värre än "lite tufft". Hoppas det vänder för er snart!

 

[BusBarro]

Återigen skönt att man inte är ensam. Vi hade det också så när Frank var nyfödd, att han ibland bara sov typ ett eller två pass på hela dan. När han var typ 8 veckor började han sova 4-5 pass och nu är det kämpigare igen. Precis som du säger skulle det ju inte vara lika bekymmersamt om han inte var så grinig av att inte sova... idag försökte jag förebygga genom att inte ens prova att söva honom på annat sätt än bärsele redan från början, får se om jag lyckas möta Olle i grind, men han sov typ 1h15min då och somnade sedan vid bröstet och sov en timme till, men jag blir ju väldigt låst och får inte mkt gjort här hemma, men det är väl bara att gilla läget. Det är inte ditt fel, man kan ju inte göra mer än sitt bästa för att få dem att komma till ro?

Nej man kan inte göra mer än sitt bästa men man känner sig ändå otillräcklig på något sätt.
Bara att sätta ner honom i babysittern när man ska äta frukost eller gå på toa och han börjar skrika direkt gör att man får ångest, eller att aldrig kunna duscha eller tvätta håret dagtid.. för så fort man tror att han sover vaknar han såklart.
Jag var precis ute med vagnen efter att ha försökt söva honom genom att amma och sen vagga till sömns vilket misslyckades och fick han att somna genom en timmes promenad sen när jag kommer hem vaknar han direkt.
Det här med att folk säger "passa på att vila när din bebis vilar" funkar inte riktigt.

Fick tips från en vän att testa med pysventil om det är så att han har lite magknip. Får hoppas det fungerar.

 

[Elin_B]

Nej man kan inte göra mer än sitt bästa men man känner sig ändå otillräcklig på något sätt.
Bara att sätta ner honom i babysittern när man ska äta frukost eller gå på toa och han börjar skrika direkt gör att man får ångest, eller att aldrig kunna duscha eller tvätta håret dagtid.. för så fort man tror att han sover vaknar han såklart.
Jag var precis ute med vagnen efter att ha försökt söva honom genom att amma och sen vagga till sömns vilket misslyckades och fick han att somna genom en timmes promenad sen när jag kommer hem vaknar han direkt.
Det här med att folk säger "passa på att vila när din bebis vilar" funkar inte riktigt.

Fick tips från en vän att testa med pysventil om det är så att han har lite magknip. Får hoppas det fungerar.

Hoppas pysventilen kan hjälpa för er. Jag har inte fått den att funka vare sig med lillebror eller storebror :/ Bägge har ju haft massa problem med magknip och när de krampar som värst om kvällarna har jag försökt med pysventilen. Egentligen ska man ju massera magen innan men det är ju hopplöst när de spänner sig och sparkar med knäna mot magen så jag har cyklat lite med benen innan jag testar den.

Nån gång har jag fått ut en liten fis eller lite lite bajs med storebror. Med lillebror ingenting. Iallafall inte de gas-/bajsexplosioner som andra vittnat om. Däremot har det kommit bajs i blöjan efter att jag prövat med den så kanske hjälper det lite ändå. Det går även att ta tempen för att sätta fart på tarmen.

Men det verkar ju göra underverk för vissa så håller tummarna att ni är en av dom!

 

[Lönn]

Härligt med mycket aktivitet i tråden även om det helt klart är extremt tufft med barn som inte vill sova.

Vi kom precis hem från BB. Så skönt tycker jag. Kändes lite som att komma ut från ett fängelse trots att vi bara var för i 1,5 dygn. Nu har hon sovit sen vi åkte från sjukhuset för 2 timmar sen. Är nära rekord tror jag. Babyskyddet verkade få godkänt.

Amningen går bättre och bättre till stor del med hjälp av en amningsnapp men ibland fungerar det utan den också. En otålig tjej tydligen.

Nu ser vi fram emot nära 12 veckor gemensam föräldraledighet och semester för att lära denna tjej med mycket humör.

Ska skriva om förlossningen inom kort inte minst för min egen skull.

 

[Ynnej]

Usch vad vissa av er verkar ha det tufft! Håller tummarna att det lättar snart! Kämpa på

 

[Luktpion]

Härligt med mycket aktivitet i tråden även om det helt klart är extremt tufft med barn som inte vill sova.

Vi kom precis hem från BB. Så skönt tycker jag. Kändes lite som att komma ut från ett fängelse trots att vi bara var för i 1,5 dygn. Nu har hon sovit sen vi åkte från sjukhuset för 2 timmar sen. Är nära rekord tror jag. Babyskyddet verkade få godkänt.

Amningen går bättre och bättre till stor del med hjälp av en amningsnapp men ibland fungerar det utan den också. En otålig tjej tydligen.

Nu ser vi fram emot nära 12 veckor gemensam föräldraledighet och semester för att lära denna tjej med mycket humör.

Ska skriva om förlossningen inom kort inte minst för min egen skull.

Jag kände precis samma med att lämna sjukhuset. Många har berättat att det kändes helt sjukt att gå ut genom dörrarna, "hur kan de släppa iväg oss att ensamma ta hand om den här bebisen?!" Men jag tyckte bara det var SÅ befriande att få gå därifrån.

Härligt att amningen går bättre och hur fruktansvärt skönt lät det inte med 12 veckor tillsammans nu som start!

 

[KarinStarfighter]

Nej man kan inte göra mer än sitt bästa men man känner sig ändå otillräcklig på något sätt.
Bara att sätta ner honom i babysittern när man ska äta frukost eller gå på toa och han börjar skrika direkt gör att man får ångest, eller att aldrig kunna duscha eller tvätta håret dagtid.. för så fort man tror att han sover vaknar han såklart.
Jag var precis ute med vagnen efter att ha försökt söva honom genom att amma och sen vagga till sömns vilket misslyckades och fick han att somna genom en timmes promenad sen när jag kommer hem vaknar han direkt.
Det här med att folk säger "passa på att vila när din bebis vilar" funkar inte riktigt.

Fick tips från en vän att testa med pysventil om det är så att han har lite magknip. Får hoppas det fungerar.

Det låter jättetufft! Vet inte vad jag ska säga, men vill bara skicka en cyberkram. Jag har två mantran som jag försöker köra när det är tufft. Det ena är: ”det är en fas, det går över”. Det andra är att tänka på alla funkisföräldrae som har barn med stora funktonsnedsättningar och som kanske har haft det såhär tufft i 10-15 år. Oavbrutet. Det är värre än som jag har det.

 

[nejlica]

Vi kom precis hem från BB. Så skönt tycker jag. Kändes lite som att komma ut från ett fängelse trots att vi bara var för i 1,5 dygn. Nu har hon sovit sen vi åkte från sjukhuset för 2 timmar sen. Är nära rekord tror jag. Babyskyddet verkade få godkänt.

Jag kände precis samma med att lämna sjukhuset. Många har berättat att det kändes helt sjukt att gå ut genom dörrarna, "hur kan de släppa iväg oss att ensamma ta hand om den här bebisen?!" Men jag tyckte bara det var SÅ befriande att få gå därifrån.

Haha, vi fick nästan tjata oss till att de skulle släppa iväg oss eftersom amningen krånglade. Åkte hem efter 12h och det var sååå skönt att få komma hon och få krångla lite själva i lugn och ro (med täta återbesök). Nu när hon är 8 dagar överväldigas jag ibland av en önskan att åka tillbaka och lägga in mig igen med all kompetent personal på plats det känns så jäkla läskigt att vara ansvarig för denna fantastiska lilla tjej för all framtid liksom

 

[Undeniable]

Haha, vi fick nästan tjata oss till att de skulle släppa iväg oss eftersom amningen krånglade. Åkte hem efter 12h och det var sååå skönt att få komma hon och få krångla lite själva i lugn och ro (med täta återbesök). Nu när hon är 8 dagar överväldigas jag ibland av en önskan att åka tillbaka och lägga in mig igen med all kompetent personal på plats det känns så jäkla läskigt att vara ansvarig för denna fantastiska lilla tjej för all framtid liksom

Åh samma här, åkte hem ca 15 h efter förlossningen, vilket var skönt i stunden men ångrade det som tusan efter ngr dagar. Jag tjatade mig också hem, räckte med en natt med delat rum, min rumsgranne hade inte världens bästa tänk kring hur man respekterar varandra

 

[nejlica]

Önskade mig också en pysventil här förut, lillan var helt otröstlig ett bra tag när det inte kommit något bajs på länge och jag lider så med er som har det så jämt!

Fick henne efter många om och men äntligen att lugna ned sig och amma länge och väl när pappa kom hem och sedan kunde jag lämna över en nyammad rätt nöjd unge och åka till stallet. Tog för första gången sedan hon föddes mig ut på en liite längre (typ 35 min ) promenad med häst och hund och när jag kom hem hade hon tydligen bajsat ned sig själv, alla kläder, sin filt och sin pappa aldrig hänt att det läckt ut ur blöjan alls tidigare så jag valde väl rätt tid att åka iväg Förstår att hon var gnällig med den mängden bajs.

 

[nejlica]

Åh samma här, åkte hem ca 15 h efter förlossningen, vilket var skönt i stunden men ångrade det som tusan efter ngr dagar. Jag tjatade mig också hem, räckte med en natt med delat rum, min rumsgranne hade inte världens bästa tänk kring hur man respekterar varandra

Åh fy, vi blev erbjudna rum på patienthotell och inte själva BB inför natten, (hon föddes vid 3 natten innan) och det var ju visserligen bara till oss, men det var så himla mycket sjukhusmiljö över det hela att det var skönare att komma hem.

 

[Lönn]

Haha, vi fick nästan tjata oss till att de skulle släppa iväg oss eftersom amningen krånglade. Åkte hem efter 12h och det var sååå skönt att få komma hon och få krångla lite själva i lugn och ro (med täta återbesök). Nu när hon är 8 dagar överväldigas jag ibland av en önskan att åka tillbaka och lägga in mig igen med all kompetent personal på plats det känns så jäkla läskigt att vara ansvarig för denna fantastiska lilla tjej för all framtid liksom

Vi var tvungna att vara kvar i 36 timmar för kontroller då jag fick feber under förlossningen. Den första dagen kändes det jättebra att kunna få hur mycket hjälp när som helst. Andra natten började vi tröttna då rummet bara hade en säng sen fick vi vänta flera timmar på läkarkontrollen på fm och då var det segt. Men överlag var det nog ändå bra att vi var kvar så länge.

 

[turbofling]

Leo är ocksa rätt missnöjd när han är vaken men äter eller sover större delen av dygnet sa det blir inte sa manga timmar med skrik ända. Svart att veta om det är magen som gör ont eller om han bara far för mkt intryck under dagarna (svart att ändra pa med syskon). Han kräks väldigt mkt och pruttar sa vi funderar pa hur en san liten kan prutta sa högt. Vägde honom igar pa den vanliga vagen och stämmer det sa har han redan gatt upp 1kg (igar blev han 3v) sa det är kanske inte sa konstigt om han är orolig när han växer sa fort.

Fick tips igar av en annan mamma som hade en bebis med kolik, dom hade provat precis allt innan dom fick tips om hårfön, det var det enda som hade fungerat pa deras bebis som skrev hysteriskt hela dagarna. Bade värmen pa magen och ljudet hade fatt deras son att koppla av. Kanske värt att testa för er med bebisar med besvärliga magar, fast akta sa att det inte blir för varmt.

Sen tänkte jag tips om ngt som gör att bodys gar att använda länge, bodyförlängare. Här är bodysarna iaf urvuxna pa längden langt tidigare än pa övriga kroppen.

Annars känner jag för tillfället att jag har lust att stänga in mig här hemma och inte träffa en enda person till. Sa trött pa kommentarer "Nu är väl P (min man) glad när han har fatt manlig förstärkning hemma", nu är väl P stolt när han äntligen har fatt en son", "vad bra att ni har fatt en ""stammhalter"" (kan inte komma pa ett bra svenskt ord, tronföljare kanske), " Jag visste väl att ni skulle försöka fa en pojke ocksa", "nu är ni väl nöjda med antalet barn, nu när ni har fatt en pojke ocksa"?, "visst är det stor skillnad pa pojkar och flickor"?.

Nej, min man hade inte behövt manlig förstärkning och han är jättestolt, precis lika stolt som har var och är för sina döttrar, vi är nöjda med antalet barn och att sista barnet rakade bli en pojke spelar ingen roll, vad skulle vara skillnaden pa 3 v gamla pojk/flickbebisar mer än att det ena könet har snopp och blöjbytena därför är lite annorlunda. Folk verkar ha ett behov av att kommentera, men ett enkelt grattis och är allt bra hade räckt. Känns sa taskigt mot storasystarna ocksa, som att deras pappa inte skulle vara nöjd med sina tjejer utan behövde en pojke ocksa.

 

[_Zvea_]

Först och främst, tack alla för fina kommentarer! Det är så grymt skönt att ha en plats där jag kan få gnälla av mig lite och få läsa om andra i samma situation. Ni är guld värda.

Vi har gått över till mjölkfritt här hemma, och ta mig tusan om det inte gett lite effekt redan? Gav Idun mjölkfri ersättning igår kväll och för första gången på länge kunde hon äta ett mål mat på kvällen utan att kaskadkräkas och börja gråta halvvägs genom matningen. Dessutom var hon NÖJD efteråt. Hon var vaken och grät inte, trots att vi inte guppade, gungade och bar. Det har inte hänt på 2½ vecka. Vi blev så himla rörda av att se vår bebis titta på oss intresserad och utan att ha ont så både jag och mannen grinade en liten skvätt. Däremot somnade hon inte... Men det tror jag har med övertrötthet att göra. Igår var tredje dagen i rad som hon sov mindre än 10 timmar över dygnet. Känns väldigt lite, men när jag ringde BVC tyckte de bara att "kolikbarn sover mindre".

Men, gissa vem som ligger och sover just nu! Räknar med att hon vaknar vilken sekund som helst, men hon sover! på dagen! Kan ni inte hålla alla tummar ni har för att det är så "enkelt" att hon är mjölkproteinallergiker? Jag och min storebror var det tydligen också som spädbarn, och det har viss ärftlighet, så det känns inte alldeles för långsökt.

 

[turbofling]

Jag är ingen expert men jag har hört/ läst att mjölkfritt ofta hjälper bebisar med kolik.