Sv: Vårföräldrar 2012?
*tar min egen knapp*
Idag var jag ÄNTLIGEN på mitt första Aurora-samtal inför förlossningen. Det har tagit 10v sedan remissen skickades av Överläkaren på det sjukhus jag skall föda på, så jag har hunnit bli lite stressad för tiden går ju, men nu har allt satt fart
Fick prata med en fantastisk BM och 2h av konstanta tårar senare (jag som tyckte det kändes "lugnt" innan...jo tjena...) så kände jag mig helt urlakad.
Ska tillbaka igen i nästa vecka, då tillsammans med maken. Snälla BM:en fixade en tid som egentligen inte fanns då hon ansåg det så beklagansvärt att det tagit sådan tid innan jag fick komma dit, och att vi nu inte har mycket tid kvar att spela på. Hade jag fått första ordinarie lediga tid så hade det bara varit ca 10 dagar kvar innan jag fick sonen, och då skulle vi inte hinna med mer sen vilket hon ansåg det väldigt värdefullt att vi gör. Skönt!!! Jag känner mig hoppfull!!
Det som jag inte är särskilt hoppfull inför är det faktum att jag fått dåliga levervärden. Det har börjat klia mer och mer senaste veckan, framförallt på nätterna, så idag efter samtalet så togs det prover.
Jag fick svaren redan på em idag av en läkare på spec. MVC vilket resulterade i att jag skall in imorgon fm igen för mer prover och undersökningar för leverproverna var dåliga
. HUR dåliga har jag ingen aning om men förmodligen inte "särskilt" mycket för dåliga i och med att det ändå kunde vänta till imorgon, skönt!!
Det som oroar mig nu är att gallsyrorna som är det som är signifikativt för Hepatos såg ok ut. Så ev. är det något annat och jag känner mig jättenervös faktiskt
Hepatosen har jag liksom varit beredd att hantera.
Senaste dagarna så har jag börjat samla vatten - har gått upp 2-3kg på bara några dagar, och sett i relation till att jag inte gått upp något alls på 8v innan det (inte heller så bra...) så känns det lite läskigt...ska ta upp det med läkaren imorgon. Och lite andra "symptom" som jag avfärdat som rena graviditetsgrejer, men som jag inser när jag nu läser på lite om förhöjda levervärden mycket väl kan hänga ihop med det
(man ska inte läsa helt klart - samtidigt så vill jag gärna vara lite förberedd, svår avvägning!). Nu vill jag bara att det skall bli fm igen så de kan ta de kompletterande proverna och kolla så att bebis mår bra. Han lever tack och lov om som vanligt ännu sålänge - väldigt väldigt skönt.
Fy vad allt gammalt faller över en när man plötsligt står inför faktum igen