Och...? Nu var det ju frågan om varför det inte är tillåtet att tävla bettlöst. Om det går att rida svårklass dressyr bettlöst, varför är det så omöjligt att tillåta bettlös tävling då? Vad förlorar dressyren på det? Vad förlorar du/ni på det?
Jag personligen förlorar inget på om någon annan vill rida bettlöst all the way.
Jag tävlar ju inte ens och kan väl därför inte direkt räknas in i tävlingsvärlden även om jag visserligen kan träna folk som tävlar och även rida hästar inför tävling.
Däremot tillhör jag väl i allra högsta grad dressyrvärlden. Jag är väldigt liberal i de flesta av mina åsikter. Jag tycker att funkar en sak så funkar det. Jag använder mig av diverse saker/övningar/hjälper som kanske inte är det traditionella och "självklara" i Sverige. Det har jag valt att göra för att jag anser det fungera. Oavsett om det BÖR det eller ej.
Där får man vara väldigt försiktig som ryttare/tränare/hästutbildare tror jag och vara noggrann med att inte bli låst och fastna i saker. Man måste vara beredd att omvärdera saker och att testa.
Just det har jag gjort och gör. Men jag har hittills aldrig sett någon, live eller på film, som med bosal tex får till det som är iaf mitt mål.
Och jag har inte sett att det skulle vara bästa verktyget för det jag vill syssla med.
Jag har hittills inte heller träffat en enda frisk häst som har behov av det.
Jag har också ridit hästar som är skolade a la bettlöst av olika saker ja. Och jag har själv utbildat bettlöst för att göra den kollen av hur det blir.
Det blir bra till en viss gräns. Men när man börjar med riktig samling, där du och jag inte är ense om vad det är/jag tycker piaff, så har man bra nytta av bettet.
Lösgöra tungan och få eftergift i underkäken är väldigt svårt på bettlöst av alla sorter. Men dit når inte de flesta ryttare iaf, det håller jag med om.
Jag fattar faktiskt inte varför man så prompt måste tävla med exakt alla hästar.
Jag hade en gammal Islandskorsning vars gång i jämförelse med en dressyravlad häst var ett markbundet skämt. Men vi hade skitkul och tränade dressyr för det.
Precis så kan jag tänka om man nu skulle ha en av de microprocent hästar som inte kan ha trevligt på bett: ha kul ändå.. man måste inte tävla för det..
Alt kan man som vi gjorde ordna programridningar för duktiga domare och då kanske tom tillåta bettlöst om man nu vill det..
Kan tillägga att min supersensitiva häst som har avskytt bett då han kom halvt slukar tränset nu mer iom att han lärt sig att bett är trevlig och rolig stund man mår bra av. Så kan såna som han som både mentalt och fysiskt har dåliga odds för det gilla det.. Ja..
Utöver att jag personligen tycker att de ryttare som rider med bett och gör det bra har bättre händer än de som rider bettlöst och gör det bra för att vara det..
De har mer feeling för småsignaler i själva handen.
Men pratar vi ridning på slack tygel är vi någon annanstans igen. Och då är vi tillbaks vid ruta ett: vi anser inte att arbete genom kroppen ser ut på samma sätt.
Vi har lite liknande tänk om vissa signaler i ridningen och jag delar din tanke i att hästen måste kunna tagga ner, ha en av-knapp.
Men jag tror jag vill ha helt annan form och känsla i hästen. Vi ska utföra olika saker.
