Varför okej att sälja häst men inte andra djur?

Och det finns inte 100000 hemlösa hundar eller hästar. Inte heller har jag upplevt att någon avlivar hela kullar med valpar eller föl efter föl för att hondjuret blivit oönskat dräktigt.

Jag har aldrig hört talas om någon som övergett eller avlivat sin häst eller hund för att de ville resa runt i Asien ett par månader.
Problemet kanske är att katter springer lösa och oövervakade på ett sätt som hundar och hästar inte tillåts göra. Jag vet flera hundar där det har hänt olyckor och hunden har blivit dräktig och man väljer att abortera för att inte stå med oönskade kullar. Hundstallen är fulla med oönskade hundar, det finns många stallägare som kan vittna om dumpade hästar.
 
Ingen tycker ju att det är ok med hemlösa/övergivna djur eller djur som slit och släng. Men när man pratar om detta och liksom uttrycker att vissa anledningar till omplacering skulle vara sämre osv så gör ju det att det skapas intryck om att det är dåligt att omplacera.
 
Det värsta jag hört var när en vän (ingen nära vän men en jag träffar då och då men mer förr bland annat för att vi har så olika syn på djur.) berättade att deras katt var borta, att den kanske blivit överkörd men att den försvunnit. Jag kände katten i och med att den här vännen var dagmatte åt min hund en längre period och vi då umgicks mycket för att vi var grannar. Min hund och katten brukade leka med varandra och jag var kattvakt ganska ofta.

En dag när jag var där frågade jag var katten var och hur det kändes att den var borta och sa att jag förstod att det måste vara jätte jobbigt. Svaret jag fick var "Nej det är ingen fara, han var så billig så det gör inte så mycket. Det är värre för grannarna som har raskatter för dom kostar ju mycket mer...
 
Vi omplacerade vår fem åriga Franska Bulldog till svägerskans föräldrar. Jag köpte därefter en hund av en ras som jag drömt om i sju år, ångrar det inte en sekund. Eller jo, ibland, när barnen frågar efter första hunden.

Men beslutet togs mest för hans skull, hans andning blev sämre med åren och han orkade inte hänga med i samma tempo som förut och blev mer ensam hemma då istället. Nu lever han på en mjölkgård och promenerar fritt hela dagarna utan några måsten = som en soffpotatis vill ha det.

Men många frågar! ”Varför köpte ni en ny hund?”
Jag hade dåligt samvete över hela situationen och tyckte att detta var bästa lösningen.
Men ändå tycker folk att det är märkligt..
 
Det värsta jag hört var när en vän (ingen nära vän men en jag träffar då och då men mer förr bland annat för att vi har så olika syn på djur.) berättade att deras katt var borta, att den kanske blivit överkörd men att den försvunnit. Jag kände katten i och med att den här vännen var dagmatte åt min hund en längre period och vi då umgicks mycket för att vi var grannar. Min hund och katten brukade leka med varandra och jag var kattvakt ganska ofta.

En dag när jag var där frågade jag var katten var och hur det kändes att den var borta och sa att jag förstod att det måste vara jätte jobbigt. Svaret jag fick var "Nej det är ingen fara, han var så billig så det gör inte så mycket. Det är värre för grannarna som har raskatter för dom kostar ju mycket mer...

Men vilken hemsk inställning till katter! Jag har köpt båda mina katter på blocket-annons. Vessla från ett litet privat hem för katter som polisen tillvaratagit och Spezzi från en privatperson som fått henne av grannarna då dom flyttade till stan. Då hade dom redan en äldre schäfer som var snäll mot katter men strax därefter blev det en valp också dom lyckades inte lära honom att lämna katten ifred utan det blev värre och värre så då han var ett år så sålde dom Spezzi till mig för en tusenlapp. Då var hon med ungar och innan jag sålde dom så chip-märkte jag och betalade för registreringen och sen gjorde jag ägarbyte till de nya ägarna (köparna.. Sen jag jag låtit henne para sig med en grannkatt en gång och gjort likadant med de ungarna. Sålt dom för ca 1500 kr. (Lite olika pris på dom.)

Verkar som om folk reagerar mest på omplacering av hundar. Kanske för att för en del är en hund nästan som ett barn?
 
Men vilken hemsk inställning till katter! Jag har köpt båda mina katter på blocket-annons. Vessla från ett litet privat hem för katter som polisen tillvaratagit och Spezzi från en privatperson som fått henne av grannarna då dom flyttade till stan. Då hade dom redan en äldre schäfer som var snäll mot katter men strax därefter blev det en valp också dom lyckades inte lära honom att lämna katten ifred utan det blev värre och värre så då han var ett år så sålde dom Spezzi till mig för en tusenlapp. Då var hon med ungar och innan jag sålde dom så chip-märkte jag och betalade för registreringen och sen gjorde jag ägarbyte till de nya ägarna (köparna.. Sen jag jag låtit henne para sig med en grannkatt en gång och gjort likadant med de ungarna. Sålt dom för ca 1500 kr. (Lite olika pris på dom.)

Verkar som om folk reagerar mest på omplacering av hundar. Kanske för att för en del är en hund nästan som ett barn?
Varför parade du katten i stället för att kastrera? Jag känner ingen hundägare som har hund istället för barn.
 
Vi omplacerade vår fem åriga Franska Bulldog till svägerskans föräldrar. Jag köpte därefter en hund av en ras som jag drömt om i sju år, ångrar det inte en sekund. Eller jo, ibland, när barnen frågar efter första hunden.

Men beslutet togs mest för hans skull, hans andning blev sämre med åren och han orkade inte hänga med i samma tempo som förut och blev mer ensam hemma då istället. Nu lever han på en mjölkgård och promenerar fritt hela dagarna utan några måsten = som en soffpotatis vill ha det.

Men många frågar! ”Varför köpte ni en ny hund?”
Jag hade dåligt samvete över hela situationen och tyckte att detta var bästa lösningen.
Men ändå tycker folk att det är märkligt..

Tycker det var en klok omplacering och ser inget konstigt att ni köpte en ny hund som passar er bättre.
Det ska ju vara bra för alla inblandade.

De hundar jag har haft har alla varit omplaceringar. Inga problemhundar någon av dem.
Tycker det är jättebra att placera om om man känner att det inte fungerar av olika anledningar.
Jag vill gärna ha en katt och kommer isf köpa en vuxen. Vill veta att den trivs som innekatt och är van vid hundar. Tror inte min hund skulle uppskatta en galen kattunge, inte jag heller.
Köper hellre en äldre katt. Kanske en fd avelskatt som inte ska ha fler kullar.
 
"Antagligen för att en hund lever så mycket närmare familjen än vad en häst gör." - var det någon som skrev. Jag kan ju tycka att just pga av den anledningen är det ju jätteviktigt att det fungerar. Livet kan faktiskt ändras, jag tycker det är så tråkigt att man ska skuldbelägga människor som vill omplacera sin hund för att de av någon anledning inte kan eller vill ha kvar den. Det är ok att säga att man inte klickar med sin häst, men fy vale för den stackaren som känner så för sin hund?
Tänk om folk kunde sluta tycka och anta så mycket om varför andra gör som de gör och istället se att de förmodligen både gör hunden och sig själva en tjänst. 🌸
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Då min cockerhane börjar bli till åren(blir 9 i år) så har jag börjat fundera på att skaffa en till inom några år som kan "möta" upp när...
2
Svar
23
· Visningar
3 380
Senast: ako
·
Gnägg Både jag och min sambo tycker hästar och ridning är roligt, vi bor på en mindre gård där förra ägaren lämnade hagarna nästan kompletta...
2
Svar
28
· Visningar
3 395
Senast: Stereo
·
Gravid - 1år Är gravid, och pappan till barnet vill absolut att jag ska göra kejsarsnitt. Fick så bra hjälp här när jag skrev för ett tag sedan- kan...
4 5 6
Svar
109
· Visningar
18 404
Hästmänniskan Just nu är det återigen en annons ute där någon vill köpa häst till ett mycket lågt pris. Kollar man upp "köparen" det minsta lilla så...
2
Svar
35
· Visningar
5 639
Senast: Donnaline
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp