Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

[gylle]

Naturligtvis menar jag inte att man är oseriös för att man låter hästarna vara ute länge om man ser till att de får vad de behöver ändå. Det jag menade med detta är att det blir en väldigt låg årskostnad om man slänger ut hästarna halvaåret och inte gör ett dyft med dem (verkar, avmaskar, fodrar mm) som uppfödaren gör här.

 

[peter_lundin]

Om jag anser att jag inte har lust att betala mer än ett visst pris för en häst så har detta inget att göra´med om jag har råd att hålla hästen el. ej. Om jag efter annonsen el säljarens uppgifter anser att priset är för högt kan jag inte anse varför säljaren skulle bli förolämpad av att jag diskuterar priset per tel, det är väl bara att säga nej.
Bättre detta än att köparen skall lägga tid o respengar o säljaren tid på något som inte leder nån vart. Att pris inte skulle gå att diskutera utan säljarens satta pris skulle vara "lag" är ju en ganska konstig o stelbent inställning.
Prisbilden på en marknad är ju alltid en syntes av vad säljaren behöver/vill ha i vad köparen vill betala. Ett problem med hästmarknaden är att alltför många säljare hellre tar en förlust än att inte sälja alls men detta är troligen en effekt av ett överskott. Svårt att skilja mellan effekten av ett överskott o en dumpad marknad. Som köpare är jag förstås beredd att utnyttja situationen.
PL

 

[Lobelia]

Det var Masses inlägg jag reagerade på:
Men jag måste bara få tala om något motsatt som hände mig för nån dag sedan. Hade en familj som kom för att titta på en treåring men som föll pladask och köpte ett av fölen istället. Dom skrev en check på engång och hämtar sin häst efter avvänjning. Det är en hästvan familj med många tävlingshästar och unghästar så fölet kommer att få det bra. Tänk om det fanns fler köpare av den sorten, då hade det varit lätt att vara uppfödare.

Det tolkade iaf jag som om det var den sortens köpare som var det som efterstävas...

Så kan man tolka det, men min tolkning var annorlunda, jag tänkte mest på att hästen fick komma till en hästvan familj med andra unghästpolare och att pengarna egentligen var underordnade, att alla inblandade var nöjda med priset.

Men tycker du att det är okej att pruta på plats om du som köpare inte anser att den häst du tittar på inte motsvarar dina förväntningar?

Jag är usel på att pruta, om jag anser att priset är för högt så avtår jag från köpet, men motivation att jag kan hitta motsvarande vara billigare på annant håll. Ibland räcker det som prutningsförsök, ibland inte, men häst har jag bara köpt en och då prutade jag inte, däremot hade säljaren vid olika tillfällen uppgett två liknande pris så jag tog upp den punkten. Ett par hästar tackade jag nej till med priset som motivering redan i telefon (de hade inte uppgivit pris i annonsen) och en häst som jag tackad nej till gick säljaren ner i pris och försökte övertala mig att köpa den, men den ville jag inte ha oavsett pris.

Men även om du kanske inte tror det, så har iaf jag upptäckt att många hästars försäljningspris är satta med "prutmån"...Jag har blivit kontaktad av säljare som genast säger att priset är diskuterbart när jag sagt att priset på hästen ifråga är för högt.

Hur vet du att priset är för högt utan att ens ha sett hästen . Givetvis är det inte fel att pruta om man anser att priset är för högt. Den lilla erfarenheten jag har är dock att de som är beredda att gå ner i pris skriver att priset är förhandlignsbart eller så sänker de självmant priset när man tackar nej till köp eller bara tvekar och vill ha betänketid.



[/quote]

 

[Gumman]

Sv: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag håller med dig om att det är jättesvårt att hitta ärliga köpare. Jag sålde min nordis på dom premisserna att han inte skulle behöva bli såld med en gång. Tyvärr så har han blivit såld 4 ggr sen jag hade han för 2år sen. Och nu har jag dessutom tappat bort han. Vet bara att han står hos en karl som gårdshäst i Umeå och blir körd i skogen. Kanske det finns nån i Umeå som kan hjälpa mig att hitta han igen?

 

[break_a_leg]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

I det här fallet var det en häst som funnits på annons i tidning, där stod priset...Jag ringde INTE då den prislappen var för stor för min plånbok. Däremot så kontaktade den säljaren mig, och jag sade rent ut att den hästen var för dyr för mitt maxtak. Det tycker inte jag är att pruta, jag talade helt enkelt om att hennes häst var för dyr för mig.

Det var alltså inga småsummor det handlade om, utan 1/3 av den ursprungliga prislappen var "diskutabel"...Nu var hästen inget för oss i alla fall.

 

[Geshira]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Om jag anser att jag inte har lust att betala mer än ett visst pris för en häst så har detta inget att göra´med om jag har råd att hålla hästen el. ej. Om jag efter annonsen el säljarens uppgifter anser att priset är för högt kan jag inte anse varför säljaren skulle bli förolämpad av att jag diskuterar priset per tel, det är väl bara att säga nej.
Bättre detta än att köparen skall lägga tid o respengar o säljaren tid på något som inte leder nån vart. Att pris inte skulle gå att diskutera utan säljarens satta pris skulle vara "lag" är ju en ganska konstig o stelbent inställning.
Prisbilden på en marknad är ju alltid en syntes av vad säljaren behöver/vill ha i vad köparen vill betala. Ett problem med hästmarknaden är att alltför många säljare hellre tar en förlust än att inte sälja alls men detta är troligen en effekt av ett överskott. Svårt att skilja mellan effekten av ett överskott o en dumpad marknad. Som köpare är jag förstås beredd att utnyttja situationen.
PL

- Precis vad jag också tycker - vartenda ord!
Anledningen till att en del säljare/uppfödare verkar vara så "prinsessan på ärten" är väl kanske att en del tycker att deras hästar är deras bebisar och det vet man ju, att man aldrig kan säga något ont om någons unge utan att denne tar illa upp.
Men för mig är affärer just affärer. De som har hästar som är värda varje öre de satt som pris brukar också gå för det priset - förutsatt att det finns en marknad. Att pruta tycker jag är en ren rättighet och den som inte vill vara med i det spelet säger nej tack, så är det inte mer med det.

 

[crazy]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Nej det menar jag inte.

Men en uppfödare med relativt låga priser på sina hästar...där folk av någon anledning tror att de ska vara prutbara ytterligare.Välstammade ponnyer...ex d-ponnyer en valack 3 år kan ligga på 12 000 kr.

Folk är oförskämda och lägger bud som ligger på slaktprisnivå.Inte tycker jag marknaden har så överfullt med c och d-ponnyer.Men vissa har inte "talangen" för att sälja häst av någon anledning och han är en sådan typ.

Visst han har en hel del hästar och det verkar leda till att folk tänker "han har så många ändå, så där måste väl finnas nån som han kan skänka bort i princip".

Är det som så...att man ser mer oseriöst på en som har många hästar än på en som har färre hästar oavsett att de sköts väl?Kanske är det hans egna fel som har så mkt ponnyer då?...ett 30-tal...att förse försäljningsmarknaden med.Sedan att det kanske av denne person görs ett jättejobb med att bevara ett par fina ponnyraser skall tydligen inte vara värt något i folks ögon.Jag kan förstå hans uppgivenhet...

 

[crazy]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

 

[Björk]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag håller med dig Geshira på det stora hela. Jag skulle kanske inte pruta per telefon normalt sett. Men om beskrivningen av hästen är väldigt utförlig i annonsen och jag tycker priset VERKAR högt - då kanske även jag skulle kunna fråga per telefon om priset är förhandlingsbart. Är det inte det - ja, då vet både jag o säljaren att det inte är någon idé med vidare kontakt.

Min erfarenhet är också att hästar är prutbara "köpobjekt". Jag prutade inte på min häst - hon var prisvärd, men det tillhör ju inte ovanligheterna att det faktiskt går att göra det. Och jag skulle inte tveka ett ögonblick heller! Jag skulle heller inte bli förbannad om någon vill köpa häst av mig och försöker pruta några tusenlappar - det räknar jag nästan med. Precis som när jag säljer en bil....

Men; vi har väl olika syn på det. Att hästuppfödare inte kan leva på sin uppfödning har jag full insikt i. Jag inser att min häst tex nog EGENTLIGEN kostat mer än vad hon var prissatt för. Men så ser marknaden ut för många hästar - det finns väl såpass många konkurrenter om köparna så att vi som köper HAR möjligheten att förhandla priset.

 

[Björk]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Folk är oförskämda och lägger bud som ligger på slaktprisnivå.Inte tycker jag marknaden har så överfullt med c och d-ponnyer.Men vissa har inte "talangen" för att sälja häst av någon anledning och han är en sådan typ.

Men att han inte har affärstalang nog kan väl inte köparna som grupp lastas för? Om han inte får hästarna sålda så beror det ju troligen på att folk hittar hästar för det billigare priset på annat håll. Sen finns ju spåniga människor som inte ser skillnad på häst och häst - det tvivlar jag inte på. De köparna är väl i alla fall inte intressanta för honom i och med att han hellre slaktar. (Vilket jag för övrigt tycker låter sunt i o för sig. Om hästarna riskerar bli ständiga runtvandrare mellan olika ägare eller ett dåligt hem och han anser sig inte ha råd att ha dem kvar - då tycker jag det är mer ansvarsfullt att slakta dem. OCH kanske ta färre föl nästa år....)

Är det som så...att man ser mer oseriöst på en som har många hästar än på en som har färre hästar oavsett att de sköts väl?Kanske är det hans egna fel som har så mkt ponnyer då?...ett 30-tal...att förse försäljningsmarknaden med.Sedan att det kanske av denne person görs ett jättejobb med att bevara ett par fina ponnyraser skall tydligen inte vara värt något i folks ögon.Jag kan förstå hans uppgivenhet...

Jag är aktiv i islandhästvärlden och där har nästan ALLA många hästar så det ser jag inte i sig som "oseriöst" alls! Att han bevarar raser är ju roligt och bra. Men man kanske inte ska räkna med att alla presumtiva köpare ska ta ansvar för dessa raser för att han ska kunna bevara dem.

Om folk skulle ringa på min islänning och bjuda 15000 skulle jag inte ta dem för seriösa spekulanter, mera som okunniga i prissättningen på den rasen. Men jag skulle bara sonika tacka nej till erbjudandet och vänta på mer seriösa förslag. Om någon försöker pruta 2-5000 på mitt satta pris - ja, då skulle jag inte tycka det nödvändigtvis var oseriöst utan fundera över saken ifall jag inte har några andra bud. (skulle nog själv värdera henne till ca 35000 idag...)

 

[pinkcookie]

Sv: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Vet inte riktigt hur jag ska börja, men, jag kan ju säga att för det första är jag säljare, dock privat och inte uppfödare..
Men kan trots detta säga att jag håller med Geshira till stor del.
Att man prutar, vad är egentligen fel med det? Skulle jag få ett skambud på min häst (vilket jag i och för sig inte fått), skulle jag bara säga nej tack, och så skulle vi inte höras mer, alt. de skulle acceptera mitt pris.
Jag ÄR flexibel vad gäller priset, trots att jag anser (och många bland mig) att min häst ÄR värd mitt utsatta pris. Att jag är beredd att sänka mitt pris beror på att jag i första hand är intresserad av att hitta ett bra nytt hem åt hästen. Det innebär dock inte att jag är beredd att sälja honom dyrt till ett dåligt hem, det påståendet är bara absurt, även om jag också förstår att det är så motsatsen till "prutbart vid rätt köpare" ska tolkas ordagrannt.
Däremot skulle JAG personligen inte pruta vid ett telefonsamtal. Jag sätter itne ut pris i annonsen, för jag vill ha möjlighet att höra ifrån alla potentiella köpare innan. Ringer någon då som låter jättebra, men sedan frågar om pris och de tyckte det var lite för högt, brukar jag säga att de gärna får komma och prova, för priset är diskutabelt. Dvs jag missar ogärna denna köpare, som kanske skulle passa perfekt för min häst, bara för att denna inte kan betala exakt utsatt pris. Och det beror då som sagt INTE på att jag plötsligt finner min häst värd mindre pengar än vad jag tänkt från början.

Vad jag däremot tycker är oförskämt, är ett exempel på ett samtal jag fick. Denna köpare frågade om priset, jag berättade vad jag tänkt mig, och denna köpare börjar genast jämföra min häst (som denna inte hade varit och tittat på), med en annan (namngiven) häst som tävlat på samma nivå som de hade begärt ett lägre pris för. De försökte dvs få oss att sänka priset pga att en enligt dem "likvärdig" häst var satt till ett lägre pris.
Priset jag hade satt var baserat både på hans utbildningsnivå, resultat på tävling OCH kvalitet!! Enligt mig (och många andra) hade min häst betydligt högre kvalitet (bättre gångarter etc) och var mkt mer utvecklingsbar än den andra nämnda hästen.
Oavsett, tycker jag det var oförskämt att dra in en annan häst i bilden, för att jämföra. Jag anser inte att min häst var felsatt prispå, men hade kunnat gå ner ändå om jag hittade min "drömköpare", bara för att jag velat att just de skulle ha honom.

Däremot kan jag förstå t ex SIlverkedjan, att som uppfödare kan man kanske inte hålla på och diskutera priser i all oändlighet, och man får säkert en hel massa samtal där det kanske är jobbigare än för en privatsäljare med EN häst att avfärda varje prut-samtal med "nej tack".

 

[kingb]

Sv: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag har precis köpt en häst och jag måste säga att det även finns gott om märkliga säljare (och många ärliga också, såklart).

Jag har bl a åkt ca 15 mil för att titta på ett "välstammat & välutbildat" hbl-sto (jag visste vilken pappa hon hade) och när vi kom fram klämde säljaren ur sig att den hade travarmamma samt inte hade ridits på 2 år sedan den hade varit på inridning. Den köpte vi inte... Det har varit FLERA hästar som ägaren har beskrivit si och så och när man verkligen har kommit dit och tittat, så har de visst glömt att säga att den har det här felet och det här och just det, det var visst den här lilla haken också. Då blir man som köpare också lite sur när man kanske har åkt långt för att titta på något som inte alls är det man trodde.

Till slut har jag hittat en toppenhäst (hoppas jag) och jag måste säga att jag har lärt mig massor under den här sommaren som spekulant. Jag har nog varit ovanligt ärlig och blåögd...

Men... min kompis som i början var med som smakråd, visade sig vara en sån som gärna ville rida lite gratis (det är ju ingen ridning på ridskolan under sommaren...), så hon blev raskt spolad och undrar fortfarande varför hon inte fick följa med mer - jag höll på att skämmas ihjäl.

 

[Tussemaja]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag avrådde en köpare senast häromdagen... Efter några dagars betänketid ringde jag upp henne och sa att jag inte trodde att min ponny var vad de sökte,´sen berättade jag varför. Jag lade beslutet i deras händer, men gav dem en ärlig chans att välja bort Om de häll med mig...

jag hålelr just nu på att dörsöka sälja några av mina pållar och är livrädd ust för oseriösa köpare.
Dessutom är jag lite känslig kanske, har en som gärna vill komma och provrida, men jag fick inte rätt "vibbar" när vi pratade i telefon - hur slingrar man sig ur det hela då? Säjer att man har en annan köpare som bjudit överpris?

Man ska vara känslig!
Säljaren har lika stor rätt att säga till en köpare att du är inte rätt köpare till min häst, som att köparen kan säga att det är inte rätt häst för mig. Jag skulle aldrig sälja en häst om jag inte kände att köparen var rätt!

 

[alpha]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Har ni tittat på Silverkedjans annonser? Det där är exempel på annonser där jag inte skulle ha mage att börja tokpruta vid första kontakten! Jag tycker det framgår alldeles utmärkt i texten att säljaren är medveten om vad som står i stallet.

Däremot finns det gott om annonser där man funderar på hur det står till med säljarens hästkunskaper egentligen - d.v.s. läge att försöka förhöra sig om hästens verkliga skick.

Ett problem är dock att vissa säljare kan vara väldigt verbala utan att ha mycket innanför pannbenet ändå. Även det omvända råder, en duktig hästmänniska är inte alltid bra på att formulera sig.

Så länge marknaden inte är kvalitetssäkrad (ett drömscenario?) får både säljare och köpare dras med märkliga motparter. Jag ser ingen lösning på problemt.

 

[alisson]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag begriper för övrigt mig inte på "billigare till rätt hem". Det måste ju innebära "dyrt till FEL hem" - eller hur? Hur kan man ens fundera på att leta efter ett olämpligt hem till pållen???

Eller att hittar jag inte rätt hem så avlivar jag hästen här, hittar jag rätt hem så är den billig.

 

[alisson]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Helt fel ute
Folk som vill "låna på prov" är helt enkelt inte tillräckligt säkra och motiverade att köpa just den här hästen.

du skriver så mycket klokt men jag håller inte med om allt....
Jag kan inte helt hålla med om ovanstående, jag har varit med och köpt några hästar till klubben, men då vill jag alltid ha dom på prov i en månad.

Jag kan tro att hästen blir perfect hos oss och det tror ägaren också men likväl fungerar det inte alltid. Vi har lite speciella krav på våra hästar och alla kan vi inte kan testa innan, hur hästen reagerar på mycket olika människor, nya miljöer, om det finns hopp om den som parhäst till nuvarande, hur den reagerar på att dra tungt osv osv osv.

Så jag vågar inte köpa en häst till oss utan att ha den på prov, men då är vi helt ärliga med varför vi vill ha den på prov och vad vi ska göra med den, självklart skriver vi avtal innan vi hämtar hästen.


Till mig som privatperson har jag däremot köpt häst som inte varit på prov.

 

[Silverkedjan]

Sv: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Det är skillnad om en ridskola ska köpa häst. Då hjälper det ju inte hur mkt du som enskild testar hästen innan köpet.

Jag har en gång lämnat en häst till en ridskola - då åkte jag med pållen och var med när han provtjänstgjorde på ett ridläger innan vi bestämde att det funkade utmärkt.

 

[pinkcookie]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag förstår faktiskt inte riktigt hur man kan våga lämna ut på prov??
Nu när jag säljer min häst skulle jag verkligen VILJA kunna lämna ut honom på prov en månad till mina tilltänkta köpare, för att se att det fungerar bra, men dte är helt enkelt en för stor risk!
Om hästen blir skadad under denna utlåningsperiod, vad gör ni då? Då ska det till att man har skrivit ett riktigt ordentligt och bra kontrakt!
Och om det INTE visar sig fungera, då har man stått helt stilla med försäljningen en månad, och får sedan tillbaka en häst som man måste "rida till " lite innan man kan börja visa för nya spekulanter.
För trots att den nya ryttaren är duktig så tar det ju sin lilla tid innan häst & ryttare "hittar varandra".

Nej, då får den tilltänkta köparen komma och prova flera gånger, hos mig, så jag ser att det passar. Är man riktigt intresserad så gör man sig det besväret, anser jag!

 

[Klintan]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

*lånar knapp*

Jag har letat häst i ett par månader, och hittat en det "klickat" med. Jag är supersäker på denna hästen i den miljö den befinner sig just nu (hälsat på flera gånger, ridit honom för instruktör en gång osv). Stabil och lättriden, lätt att hantera, stora luftiga steg osv, prickar nio av tio punkter på min "önskelista". Säljaren har "godkänt mig" vid provridning och hantering, och tror att hästen och jag funkar ihop. Så jag är supersäker. Han är för mig värd det de säljer honom för, tänker inte pruta, och har pengarna fixade. Så långt känner jag mig som en seriös köpare, efter att ha läst heeela denna tråden...

Men - och nu känns det som jag kvalar in att bli oseriös - jag vill verkligen ha honom på prov en månad först. Det är ett litet stall han kommer stå i med få hästar - jag vill veta att han funkar i "flocken". Funkar han i omgivningarna, kan han ev gå själv i hagen någon enstaka timme här och där i veckan när de andra två hästarna rids (ägaren säger att han kan), kan jag rida ut själv på honom utan att han river skogen (jag kan det där han står nu), det är en häst till mig men kan min tioåriga dotter rida honom (inte ensam) utan att jag får hjärtklappning osv. Tyvärr blev han halt efter en smäll på knäet alldeles nyss - och då vill jag veta att skadan inte kommer tillbaka när han börjar ridas igång igen.
Bla bla kan fortsätta ett tag till med en massa argument, som alla leder fram till att jag vill vara säker på att vår relation får en bra och trygg start så att den kommer hålla i många år framöver.

Jag förstår de säljar-perspektiven som framhållits i denna tråden (man vet inte vad man får tillbaka, får börja om på nytt om det inte funkar mm) men jag kan inte (törs inte) chansa på att få hem något som inte fungerar alls.

Är detta helt galet? Jag som känt mig superseriös - jag har tiden, pengarna, intresset, hjälp från mer erfaret folk om det skulle behövas osv - men nu känner jag mig helt plötsligt oseriös och som en fegis efter som jag inte lite kaxigt bara tar hem hästen.

Jag tar ju inte hem en häst som jag inte är säker på - funkar han bra i "min miljö" så är det klappat och klart - men om han inte trivs eller att något dramatiskt förändras i och med miljöombytet som varken han eller jag mår bra av, vill jag ha möjligheten att backa.

OM det inte blir denna hästen (om han inte tillfrisknar, gud förbjude) och jag ger mig ut på hästjakt igen - menar ni att jag är oseriös om jag ber att få ha hästen på prov? Är det en fråga jag borde skämmas för att ställa? Känner mig i så fall som ett riktigt prakt-fån... Hjälp...?

 

[break_a_leg]

Sv: Re: Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Jag har aldrig sålt ngn häst (mina har tagits bort pga ohälsa vid hög ålder) men jag har köpt flera hästar och har aldrig haft någon prövotid. Allt funkar inte perfekt till att börja med, det tror jag tillhör sällsyntheterna, men våra hästar har alltid blivit toppenhästar!!

Att köpa sin första häst är läskigt, jag törs väl knappt skriva att den första egna häst jag fick hade jag inte ens provridit

Skulle jag sälja häst idag så skulle jag nog vara tveksam till prövotid. Om man som jag bor i Sthlm, så är stallplatser hårdvaluta och dyra, och jag skulle inte vilja behöva stå och betala för en stallplats som jag måste spara till en häst jag kanske får tillbaka.