Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

[ecssory]

FÖ gällande prut.

Pruta med näringsidkare ex uppfödaren är inte särskilt lockande, de om några bör få utdelning på sin uppfödning annars faller intresset hos de mest seriösa och det drabbar oss som vill ha tillgång till bra uppfödningar.

 

[ecssory]

FÖ gällande prut.

Pruta med näringsidkare ex uppfödaren är inte särskilt lockande, de om några bör få utdelning på sin uppfödning annars faller intresset hos de mest seriösa och det drabbar oss som vill ha tillgång till bra uppfödningar.


De flesta uppfödare i Sverige med BRA uppfödningar anser jag sätter fullt genomtänkta priser och inte alltför sällan en aningen dumpade priser.

Däremot måste uppfödare med mindre lyckade avkommor vara beredda på att en prissättning på förlust eller försäljning genom prutning måste till, köpare idkar heller ingen välgörenhet.

 

[Silverkedjan]

Hur vet man då som köpare om säljaren i fråga anser mig oseriös om man frågar efter prisets flexibilitet? Det vet man ju inte som köpare på förhand! Ja, om inte säljaren skrivit i annonsen att priset inte är prutbart, förstås.

Det finns lika många "oseriösa" säljare som det finns köpare. Om jag ringer på en annons vet jag inte i förväg hur pass bra säljaren är att värdera sin vara, d.v.s. hästen.

...och det går alldeles utmärkt att pruta på Ica, om varorna är defekta, vissna, har kort datum eller liknande.
Nu menar jag inte att ni som säljer hästar inte förstår deras värde, men tyvärr finns både säljare och köpare som inte gör det. Det har man ingen möjlighet att veta i förväg.

Jag anser att du är oseriös om du försöker pruta på en prisvärd bra häst. SÄRSKILT innan du ens har sett den. Inte ringer du ICA och säger att du vill ha bananer till halva priset? Däremot om du kan hitta något fel på dem i butiken, det kan jag förstå. Eller om de enligt annons är prissatta mycket högre än på andra ställen, då kan man kanske ringa och be om en förklaring.

Men har du inte kunskap att förstå vad det du letar efter är värt, då ska du nog inte handla av seriösa uppfödare utan hålla dig till hästhandlare.

 

[Geshira]

Nu börjar diskussionen bli tramsig, men visst är den en apfälla .

Det är väl klart att en uppfödare som lever på att sälja hästar vill sälja dem så dyrt som möjligt. De fina hästar man har, sätter man ett pris på som man anser att de är värda (och gärna lite till om möjligt). Sedan avgör marknaden om man får ut det priset eller inte.

Varje månad hästen står kvar till försäljning så tickar pengar iväg, så hur länge som helst kan uppfödare i regel inte vänta, för det blir till slut en förlust. Alltså sänks priset på en del hästar om det visar sig att marknaden inte är villig att acceptera det första utlysta priset.

En säljare med mycket pengar och tillika ego, kan för sin egen självkänslas del ge sjutton i att sänka priset på en häst trots att det till slut blir en förlustaffär, men det är inte riktigt affärsmässigt.

Jag börjar tycka att diskussionen är befängd eftersom det faktiskt GÅR att pruta på priser trots att vissa ömfotade säljare tycker att det är fult och att de då "ser ner" på köparen.
Vad bryr jag mig om Silverkedjan eventuellt ser ner på mig? Jag skrattar hela vägen till banken när jag ändå får en trevlig och fin häst köpt för de ringa slantar jag lyckas skrapa ihop.

Marknaden är sådan. Silverkedjan får möjligen sina hästar sålda till folk som denne kan "se upp" till (?) men vi andra lyckas köpa våra hästar också - från andra - med eller utan prut. Spelar ingen roll vad vissa uppfödare tycker.
Och det minsta denna diskussion handlat om, är om köparen är ärlig eller ej. Det man fått veta här, det är att det inte är någon idé att vara ärlig utan helst ska man bara betala det säljaren begär (man ska också veta at säljaren är en ärlig hästhandlare/uppfödare hur det nu ska gå till) och le!

 

[Silverkedjan]

Att jag fortsätter att förklara är ju för att vissa inte verkar förstå

Jag lever INTE på att sälja hästar och har råd att GE bort dem vilket jag också har gjort ibland. Att inte pruta handlar inte om att få så mycket pengar som möjligt. Och inte heller om att vårda sitt stora ego

Däremot är det en STOR nackdel att sälja hästar till underpris till snåla/fattiga/okunniga köpare, för då riskerar HÄSTEN mycket mer elände. Det är den hårda vägen under 25 års tid och flera misstag jag lärt mig detta. Hästarna får inte den vård de behöver, de säljs vidare med stor förtjänst till olämpliga hem, ridningen fungerar inte etc etc.

Därför gallrar man lätt bort dem som verkar oseriösa och bara vill skratta hela vägen till banken istället för att leta upp exakt rätt häst som de vill behålla i så där 30 år till.

Så för hästens skull är det bättre att sälja den till rätt pris och inte förrän rätt köpare dyker upp.

De som försöker pruta i telefon är aldrig rätta köpare.

 

[Egot]

Såsom varandes en fd oseriös hästspekulant - priset är inte det viktigaste (min tränare när jag hade tänkt lägga ett skambud: "men om du bjuder, då vill du ha hästen och vill du ha hästen kan du ju lika gärna betala")

Jag hade sparat ihop pengar - mer än vad de hästar jag tittade på kostade. MEN ju närmare köp jag kom dessto snålare blev jag för dessto mer kom tanken på att man kan ju inte ha häst utan reserver och ju mer reserv man har dessto bättre. Det kändes enormt konstigt, eftersom jag aldrig vänder på slantarna och jag hade buffrat med ett lånelöfte om rätt häst var dyrare än jag trott.

Nu rann mina hästplaner ut i sanden. Jag såg många OK hästar. Två av dessa hade jag tänkt köpa, men det föll en gång på att jag blev rädd och en gång på att en Bukefalist hade mer info om damen ifråga. I rädslefallet handlade det om juridik - Jag är inte så bevandrad i juridik, men vet tillräckligt för att veta att det kan bli krångel. Vid kontraktsskrivningen fick jag reda på att det var fler personer inblandade från säljarsidan. Idag känner jag mig löjlig

Tre hästar föll jag för (en snorbillig, men för ohanterad, en som kostade mycket, som jag inte fick köpa för uppfödaren, och en som gick på auktion med slutna bud. Där bjöd någon annan över. Hade budet varit öppet hade jag ställt plånboken på vid gavel för att få Hästen)

Det är enormt jobbigt att leta häst. Jag är OK kunnig i och med att jag vet hur lite jag kan, men kan inte tävla. För mig skulle alltså vilken frisk, någorlunda vettig pålle med fyra ben som helst funka. Men jag vill att det ska klicka. Jag hade jättesvårt att tala om för folk att deras häst inte riktigt var vad jag ville ha. Samtidigt tyckte de på stallet hemma att jag var jättelöjlig, för det var ju bara att köpa en häst. Stallplatser är också ett problem (även när jag ställt mig på kö har andra fått de stallplatser som blivit lediga - varpå det bara varit att avblåsa eventuella inköpsplaner och "lura" säljare. Detta har hänt tre gånger och det har hänt även när jag betalt kallhyra under tiden jag letat häst!!)

 

[Geshira]

Det jag vänder mig emot i dina inlägg är den kategoriska inställningen att alla som prutar per telefon är okunniga eller ovärdiga köpare.

Jag har svårt för kategoriska inställningar över huvud taget, därför att det ger sken av väldigt fyrkantiga personer utan minsta fantasi. Jag hoppas att du inte är sådan, utan att du bara blivit principfast bara för att försöka hävda din ståndpunkt som är EN möjlig vinkel av det vi diskuterar:
Ja, det finns folk som vill pruta bara för prutandets skull (vilket visserligen kan vara rätt skoj), det finns folk som inte vet vad de pratar om och kommer med skambud på prima hästar, det finns folk som faktiskt ÄR oseriösa.

Men det behöver å andra sidan inte alls vara så. Hur som helst tycker inte jag att en fråga per telefon är något att reta sig på, inget att dra några växlar på eller döma någon för. Det är en fråga, inget annat. Det kan dölja sig en drömköpare bakom, det kan dölja sig en fullständig idiot. Du vet inte. Därför bör du inte döma kategoriskt.

P.s Om det saknas 5000 kr upp till den summa du begärt - betyder det att den personen är fattig? För min del går mina hästar före mitt eget väl i många fall, men för den skull är jag inte stenrik.
Du ser - världen är inte svart eller vit. Det finns en gråskala...

 

[Silverkedjan]

Jag missar hellre en potentiellt vettig köpare för att den gör bort sig i telefon än att jag lägger ner en hel arbetsvecka på att prata länge med alla oseriösa...

Det jag försöker förklara är uppfödarens syn på telefonprutarna. Kanske kan det få någon "vettig" att tänka till så de inte blir avsnoppade och utan häst i onödan

 

[alpha]

Jag förstår dig och egentligen tror jag inte att vi har så olika åsikt. Jag tror att vi faktiskt är ganska överens att det finns mycket lustiga människor. Om det sedan är en säljare eller en köpare kvittar, det finns gott om märkliga människor på båda sidor.

Men hur löser man då problemet med både oseriösa köpare och oseriösa säljare? Jag föreslog att man kan skriva "ej prutbart" i annonsen, då kanske man klarar sig ifrån en och annan om man är säljare.

Tänk om man kunde införa någon slags kvalitetsmärkning för hästhandel...

 

[Inte_Ung]

P.s Om det saknas 5000 kr upp till den summa du begärt - betyder det att den personen är fattig?

Då så tycker jag att man kan ta och visa sitt ekonomiska sinne genom att se till att spara ihop dess pengar på några månader.

Kan man inte spara 5'000:- på 5 månader, hur skall man då klara av att ha en häst?

 

[Geshira]

Då så tycker jag att man kan ta och visa sitt ekonomiska sinne genom att se till att spara ihop dess pengar på några månader.

Kan man inte spara 5'000:- på 5 månader, hur skall man då klara av att ha en häst?

Då har du ju missat poängen med det jag skrivit.
Jag har en budget. Ponera 50 000 kr.
Då ringer jag - och nu har jag personligen hållt mig främst till privatpersoner som annonserar, främst för att de flesta annonsörer faktiskt är privatpersoner och inte näringsidkare - på de hästar som jag anser är intressanta och vars pris anges upp till 55-60 000 kr.
Skulle jag spara ihop till 55 000 kr så skulle jag ringa på hästar upp till 65 000 kr.

Varför?
För att de allra flesta säljare faktiskt genast går med på att pruta 5-10 000 förutsatt att man verkar passa för hästen.

Om någon av dem säljer en bra häst till underpris så lär de få napp bland folk som ger det pris de begärt så då går jag automatiskt bort med mitt underbud.
Många blir dock inte av med sina hästar riktigt så fort som de tänkt sig och går därför ner i pris, en del överskattar sina hästar och märker att ingen vill betala det pris de satt, andra är inte så intresserade av några tusenlappar hit eller dit, utan kollar till spekulanterna främst.

Därför: jag får ett större utbud av hästar att välja mellan och jag är inte ute efter att lura av någon hästar till underpris (för jag vet att pärlorna går för rätt pris ändå i regel) men jag vill ha största möjliga utbud att välja på, utifrån den sorts häst jag vill ha med de meriter jag vill ha.

Så, mitt ekonomiska sinne och status är det inget större fel på, men alla har en övre gräns och jag skulle som sagt ringa på de som ligger en bit över min, oavsett var min gräns går. Jag vet nämligen att det finns ett utbud av hästar som kommer att bli prissänkta bara man frågar.

Och, än en gång: hur någon kan ta illa upp för en fråga som besparar oss alla tid, det förstår jag inte.
Jag skulle nog snarare ondgöra mig över de som inget säger men där det sedan kryper fram att pengar saknas efter flera samtal och eventuell provridning. DET kan jag förstå är irriterande. Men att inte begripa sig på enkel tillgång/efterfrågan, det är märkligt bland folk som säger sig ha uppfödning och vana att sälja hästar.

 

[Inte_Ung]

Då har du ju missat poängen med det jag skrivit.
Jag har en budget. Ponera 50 000 kr.

Och du har missat min poäng.

Om du hittar en häst som är 5'000kr över din budget, så borde du ju kunna spara ihop till det om hästen var tillräckligt bra.

Jag tycker att det ligger i definitionen av en seriös köpare att veta vad som är kvalitet också.
Jag tycker att en seriös köpare ser till att ta reda på vilka uppfödare som har kvalitetshästar och vilka som saltar på priset.

Jag tycker att det känns oseriöst med en köpare som inte vet vilka hingstarna är som har använts eller vad andra hästar från samma uppfödare har presterat.
Att vara litet påläst ger ett seriöst intryck.

Att ringa till en uppfödare som är känd för att sälja kvalitetshästar till underpriser och börja med att pruta visar bara att man inte har bemödat sig tillräckligt med att läsa in sig på ämnet.
Därför så kan det vara fel att redan i telefonen börja med att pruta.
Man talar då om att man inte vet vem man talar med alls, utan bara ringer runt på måfå.

 

[Geshira]

OJ om du visste hur många kvalitetshästar som inte ens säljarna riktigt har vett att uppskatta, som finns till salu!!

Appropå påläst, så är det något man ser till att bli för sin egen skull, inte för att göra uppfödarna glada.
Om man inte är påläst kan man bli blåst, men det diskvalificerar en inte som potentiell köpare, det gör en bara lite mer utsatt för risken att åka på en nit.
Att vara påläst ökar chanserna till ett lyckat köp och även till chansen att hitta pärlorna som ibland faktiskt finns bortslumpade bland "svin".

Är man inte påläst så är man säkert inte ute efter någon riktigt speciell häst, utan man letar tills man hittar något som man faller för och sedan får pris och veterinärundersökning avgöra.

Så, jag tror vi får acceptera att det finns olika köpare men att alla säljare är beroende av att det finns köpare över huvud taget. Så vore jag säljare skulle jag hålla en lite mer ödmjuk inställning till de som ser till att man får pengar i fickan - särskilt om de inte är oärliga och luras utan tvärtom.

 

[Silverkedjan]

För att de allra flesta säljare faktiskt genast går med på att pruta 5-10 000 förutsatt att man verkar passa för hästen.

Då menar du alltså att de är beredda att sälja till en opassande köpare för en högre summa.

Det är inte ett seriöst sätt att sälja hästar på.

Jag känner INGEN seriös uppfödare som gör på det viset.

Däremot kan kanske snåla privatpersoner som själva tar för givet att det är prutmån på allt sockrar sina priser och alltid skriver ett högre pris i annonser än vad de tänkt sälja hästen för, men betyder ju inte att vi andra behöver följa efter.

Istället får man om man sätter rätt pris från början ta de konflikter som blir när "fel" person vill köpa. Det slipper man ju om man satt ett för högt pris, då kan man ju bara säga till de som man inte vill sälja att man inte prutar.

Jag tycker sanningen är rakare i alla lägen.

 

[Inte_Ung]

Så vore jag säljare skulle jag hålla en lite mer ödmjuk inställning till de som ser till att man får pengar i fickan -

Grejjen är den att man inte direkt får "pengar i fickan" av att sälja hästar.
Utan man får mera pengar av att ägna tiden åt arbete.
Billigast och enklast för mig vore att avliva de hästar som jag inte vill ha.
Och då så handlar det ändå om 50 000:- hästar.

 

[Masse]

Jag ser att det är inga dåliga rabetter du räknar med heller på en 50 000 kronors häst. Är säljaren villig att på telefon slå av 10-20% så där rakt av, då är till med säljaren medveten om att hästen har fel pris eller något annat fel. Tror varken säljare eller köpare i ett sådant fall ska kalla sig för seriösa.
Titta bara här hur många trådar det finns om misslyckade hästköp. Kan tänka mig att med en säljare som sänker priset så mycket direkt kan det också bli stora svårigheter OM något går fel med affären. Något att tänka på för seriösa köpare. Är det däremot en medveten rak säljare kommer denna att hålla sig till de regler dom finns och inte ställa till det. Kanske som Silverkedjan och många fler här skriver aldrig genomföra en affär om det inte stämmer helt ut. Den som däremot gärna sänker priset utan vidare på telefon vill förmodligen sälja till vem som helst oavsett vad de säger.

 

[Geshira]

Skulle tippa på att en säljare vill ha bästa möjliga köpare som ger hästen ett bra hem, och som köper för bästa möjliga pris.
Har man en fanstastiskt bra häst så får man både en bra köpare och bra betalt för hästen. Men då ska ju allt stämma fullt ut vilket det - som ni kanske själva märkt någon gång - inte alltid gör.
Detta för att alla som har pengar i handen kanske inte är drömköparna, eller för att hästen inte är så perfekt.

En köpare å sin sida, vill ha bästa möjliga häst för bästa möjliga pris.

Det är ju inte några hemligheter, eller hur?

Det går inte att säga att köparen är oseriös för att den vill köpa så bra och så billigt som möjligt, precis som säljaren vill sälja för ett bra pris.

Att tro att en köpare med pengar i handen alltid är lika med en bra och seriös köpare är nog inte så realistiskt. Eller tror ni verkligen att alla misslyckade hästköp inleddes med att hästen såldes billigt?
Tror ni att folk med pengar är lika med folk med sunt förnuft och hjärna?

...sedan är det inte så att jag "räknar med" så stor rabatt, utan det som hänt när jag ringt är att jag direkt sagt att "jag ser att du vill ha XXXX kr för din häst, jag vill redan nu säga att jag har YYYYY kr, så om du vet att du inte kan tänka dig gå ner i pris så avslutar vi samtalet här".
De svar jag fått är helt normala och för mig, acceptabla: "Självklart kan vi tänka oss gå ner, men om vi hittar en likvärdig köpare som ger det pris vi begärt, så får den företräde".
Från första samtalet till genomförd affär så kan det vara en lång väg. Jag har ALDRIG fått ett svar som att "Självklart får du hästen 10 000 kr billigare, när kommer du och hämtar hästen?"

 

[crazy]

Istället får man om man sätter rätt pris från början ta de konflikter som blir när "fel" person vill köpa. Det slipper man ju om man satt ett för högt pris, då kan man ju bara säga till de som man inte vill sälja att man inte prutar

Så sant som det är sagt!Jag har då aldrig prutat på mina hästar som jag sålt.Jag har ändå hållit NORMALA vettiga priser-men INTE några reapriser.Jag själv som säljare får du en chans dessutom att välja köpare till hästarna bland de intresserade.

Det där med oseriösa samtal förresten....VAD är det som är så kul med att ringa på massa hästar om man inte har pengar i plånboken? Hur ofta förekommer det inte "jag ska bara sälja min häst först så ordnar det sej med pengar"...jag menar jag struntar väl i hur köparen ordnar sina pengar-man ringer väl inte på en häst om man inga pengar har-vad är det för mening med det? Hästen som är på annonsen kan ju vara såld flerfaldigt många gånger om,innan denna personen då sålt sin häst.Varför vill man som köpare utsätta sej för ångest och plåga inför att ställa sej som intresserad köpare av en häst om man inte har pengarna i handen?Drömhästen kan ju försvinna mitt framför näsan på dem!

Varför ringa bara för att prata häst...ja det verkar ju vara en stor hobby för många...jag har bättre saker att ödsla min tid på.Ja och så har vi de som tror att de ska "låna","ha på foder",etc...hade jag varit intresserad av att tex låna ut,då hade väl annonsen funnits på fodervärd/medryttarsidan i såfall?Man snackar om oseriösa säljare, men ibland tycker jag då likaväl att en köpare kan ta priset av att vara oseriös.

 

[Masse]

Det är väl ingen här som skrivit att man säljer till första köpare med pengar? Tvärt om man skriver att man räknar med ett år för att hitta rätt köpare.
Men ett krav man kan ställa på en seriös köpare är att man har pengar till det man tänker köpa. Det gör till och med torghandlarna där det kan vara ett sätt att umgås med prutningen. Inte ringer grönsaksköparen innan och säger du jag tänker köpa gurka och du tar XX men jag har bara YY kan jag pruta så mycket att det är lönt att komma?

 

[Silverkedjan]

Nej, som seriös och förhoppningsvis långvarig uppfödare/säljare vill man inte sälja till bästa möjliga pris. Att sälja hästar för dyrt är inte heller bra på lång sikt. Det är ingen bra reklam att lura på folk för dyra hästar, då kan de ju bli missnöjda kunder på sikt när de "upptäcker" det.

Man måste helt enkelt hitt rätt pris. Inte för lågt för hästens skull, och inte för högt för ens egen långsiktighets skull.

Och då när man bedömt rätt pris, är det bara att beväpna sig med tålamod och leta efter rätt köpare också.

Och som sagt tidigare, dessa hittar man inte i "prutar-vilt-i telefon-kategorin".