Varför kan inte hästköpare vara ärliga?

Masse

Trådstartare
Såg tråden som fanns här om hur svårt det är att hitta häst att köpa. Jag tycker det är svårare att hitta ärliga köpare. Eftesom jag föder upp hästar måste jag sälja häst ibland och är så ärlig som jag kan vara. Låter dom som är intresserde få chansen i tur och ordning. När någon kommer och tittar så frågar om de verkligen är intresserade, speciellt om det finns fler spekulanter på hästen. Nästan alltid får man till svar "Jag är jätteintresserad och vill komma tillbaka med ...... som också ska titta på hästen. Jag hör av mig sedan och bestämmer tid.". Hör dom av sig? NÄ!
Förra året var där en som var och tittade på en treåring hos mig och var "jätteintresserad" så jag lovade att hålla den och visade sedan vägen där ifrån. När vi kom dit där vi skulle skiljas tryckte jag på mobilen, som hon ringt på, och ringde upp för att säga att hon skull svänga till vänster. Då förstod jag att åter igen var lurad, för så paff som hon blev när jag ringde så visste jag att hon aldrig hade tänkt komma tillbaka. Det första hon sa var "Oj har du mitt telefonnummer"! Det hade väl varit bättre att säga att tyvärr den här hästen är inget för mig, eller?
Skulle de sedan verkligen komma tillbaka så är det inte längre tal om att köpa häst för det priset som jag begärt utan det ska krånglas och helst ska man inte köpa hästen utan "bara" låna. Kan man då inte redan från början säga att man vill ha en foderhäst inte köpa en häst?
Sedan finns det de som börjar pruta redan innan dom har sett hästen. Skickar en mail och frågar om man kan tänka sig att sänka priset. Tycker ni att 40 000 för en treåring med påbörjad inridning är så dyrt att man börjar pruta utan att ens ha sett den? Skulle förstå det om man så konstigheter på/med hästen att man kanske vill minska lite på priset, men osett.
Är det bara jag som råkar ut för de här köparna eller är det fler som liknade erfarenheter?
 
Den här frågan har varit uppe tidigare. Jag tror att det finns både "knepiga" säljare och köpare. Nu har jag inte sålt någon av mina hästar, men jag har varit spekulant på ett flertal hästar.

När jag ska köpa häst vill jag ju att allt ska kännas rätt för att jag ska köpa. Det bästa är ju att titta på/provrida flera hästar för att få ett hum om hur marknaden ser ut. Därför vill jag alltid ha ett par dagars betänketid innan jag bestämmer mig, men jag ringer alltid upp och talar om vad jag har beslutat.

En gång skulle jag åka ut och provrida en häst, när jag kom fram till stallet ifråga var hästen redan såld :mad:
 
Jag råkade själv ut för sådana "köpare" när jag sålde min gamla häst. Hade henne färdig till provridning men ingen dök upp på utsatt tid eller dag & hörde inte av dom mer.

Min nuvarande häst blev jag en smula lurad på av säljaren. Jag poängterade att hästen skulle vara snäll att rida utan olater samt den skulle kunna ridas ut själv. Tyvärr gick det inte att provrida pga det var glashalt överallt.

Nu har jag en häst som knappt går att rida ut på själv pga han är fruktansvärt tittig & som hade otroligt många egna idee`r som typ sätta sig på bakdelen och vända i luften i ca 100 km/h och sticka hem, funkar inte det så kastar han sig åt sidan och fortsätter att springa åt sidan så man nästan går omkull.

Rider man ut med en kompis så är han som en riktig klippa, finns inget som rör han i ryggen. Har haft han sen Jan & även på tillridning i 2 månader. Det är bättre men jag funderar snart på att sälja, det var inte alls en sådan häst jag ville ha.
Rider nu för tränare 3 dagar i veckan i paddocken. Vad är det för liv för en häst? Känner mig redan dum som hänger ridkompisarna i hasorna för att få en chans till en skogstur.

Ärlighet varar längst tycker jag, inget annat är rätt åt hästanrna.
 
En gång skulle jag åka ut och provrida en häst, när jag kom fram till stallet ifråga var hästen redan såld
Det är just sådant som jag vill undvika som säljare därför låter jag inte någon annan komma om jag bestämt med någon. Tycker att man ska respektera eventuella köpare precis som jag vill bli respekterad som säljare.
 
Visst känns sur att bli lurad speciellt om man själv är ärlig.
Jag brukar avråda köpare om jag märker att det verkar vara fel häst.
 
Nästa gång jag köper häst så kommer jag vara MYCKET envisare och vara noga att verkligen kolla upp hästen samt ha den på prov. Inga fler köp efter ägarens honungslena prat. Man lär sig den hårda vägen tyvärr.

Jag vill innerst inne inte sälja, gillar verkligen min tott trots han är som han är. Får hoppas det löser sig.

Lycka till...
 
Det är verkligen svårt att sälja häst, det kryllar ju av intresserade köpare -men hur seriösa är dom flesta???

Jag har råkat ut för alla typer av köpare, många är bra men uj, vad det finns udda typer! Jag tycker det är enklast att fråga vilken typ av häst dom vill ha och hur mycket dom har ridit. Då kan jag på en gång känna om den hästen passar köparen.
En del blir jättestötta om jag efter att ha intrevjuat köparen säger att jag tror inte att den här hästen är nåt för dig.

Sen är det ju alla som är jätteintresserade, mailar eller ringer flera gånger. Tillslut kryper det fram -öh, kan man få ha den på foder ett tag först??
NIX, men ni får gärna komma hit och bo i några dagar för att riktigt prova hästen! Inte många som kommit, vad beror det på? Dom kanske bara ville ha häst på foder ett tag för att sen säga -nä, han var nog inte som jag tänkt mig.

Jag brukar försöka vara genomärlig när jag säljer en häst, har hästen en gång tvärvänt och sprungit hem när den såg en räv så berättar jag det. Om hästen dom 4 första gångerna för 5 år sen när jag köpte den inte ville lämna stallet ensam så säger jag det, för det är en sak som ofta kan återupprepas med ny ägare. Och händer det då den nya ägaren, ja då vet dom att så har han gjort förr men det går över bara man är tjurig.
Har hästen en gång haft kolik så säger man det o s v.
Jag tror på att vara så ärlig som möjligt och jag hoppas ju att köparna också är det.
Det har funkat väldigt bra hittills, det är väl egentligen bara en gång jag kände mig lurad.
Jag sålde en lite knepig häst som jag verkligen berättade allt om och gav henne tips om hur hon skulle börja rida den för att allt skulle fungera.
Inte lyssnade hon inte, hon gjorde allt tvärtom och det gick hur galet som helst. Hon vågade aldrig mer rida hästen och jag erbjöd henne att hjälpa hennne att sälja den vidare om hon inte ville prova igen (som jag föreslagit....). Hon skulle prova sa hon. Sen svarade hon aldrig på mina telefonsamtal eller mail så jag gav upp. Nu har jag sett hästen utannonserad på Buke av en annan tjej så tydligen såldes den förra sommaren. Och nu är priset det dubbla, tror inte hon berättade när hon sålde honom att han hade skuggor på haserna.
Tragiskt!

Nä, ärlighet varar alltid längst. Både som köpare och säljare!
 
Jag har ju inte bara träffat på de här tråkiga spekulanterna men jag tycker att det verkar vara en fördelning på ca 90% oärliga och 10% seriösa köpare på var häst jag säljer.
De hästar som blivit sålda har alla utom en och det var en av de första jag sålde kommit till fantastiska köpare som skickar tackbrev för att dom fått köpa hästen och håller kontakten. Den som kom fel hängde på min finkänslighet ville inte säga till köparen att det nog var fel häst. Slutade med att jag fick ta tillbaka hästen som idag har en underbar ägare som älskar sin häst.

Det jag mest undrar över är så himla svårt att säga att den här hästen är inte vad jag tänkt mig, istället för att säga den vill jag ha jag kommer tillbaka? Ni som gjort så vad sjutton tänker ni på? Jag vet att en del av er finns här på buke det är inte så svårt att identifiera vissa av er.
 
Visst känns sur att bli lurad speciellt om man själv är ärlig.
Jag brukar avråda köpare om jag märker att det verkar vara fel häst.

Jag avrådde en köpare senast häromdagen... Efter några dagars betänketid ringde jag upp henne och sa att jag inte trodde att min ponny var vad de sökte,´sen berättade jag varför. Jag lade beslutet i deras händer, men gav dem en ärlig chans att välja bort Om de häll med mig...

jag hålelr just nu på att dörsöka sälja några av mina pållar och är livrädd ust för oseriösa köpare.
Dessutom är jag lite känslig kanske, har en som gärna vill komma och provrida, men jag fick inte rätt "vibbar" när vi pratade i telefon - hur slingrar man sig ur det hela då? :confused: Säjer att man har en annan köpare som bjudit överpris? :p :angel:
 
[Dessutom är jag lite känslig kanske, har en som gärna vill komma och provrida, men jag fick inte rätt "vibbar" när vi pratade i telefon - hur slingrar man sig ur det hela då? :confused: Säjer att man har en annan köpare som bjudit överpris? :p :angel:

Säger som det är, dels får de chansen att övertyga dig om att du har fel och dels så är det schystare, risken att de kommer på dig senare finns alltid, om då kan det ge konstiga effekter.
 
Hur ska en bra köpare vara då?
Jag köpte min häst från ridskolan där jag haft henne på foder i ett år samt ridit i 10 års tid, så jag har aldrig köpt häst "på riktigt" så att säga.
Och nu är jag livrädd för att jag ska behöva köpa häst, säkert kommer alla säljare att tycka att jag är fel för deras hästar :crazy:
 
Finns oärliga människor överallt tyvärr :smirk:

Har både vart köpare och säljare. Har haft tur och de flesta jag träffat har vart ärliga och raka.

Förutom en gång när jag skulle titta på en häst. Ett 15-årigt sto som gått Högt i både hoppning och fältävlan men var ur kondition.
Gissa om jag blev paff när jag kom dit. Hästen var i så dåligt skick (absolut inte vanvårdad men ridmässigt)
Provred i ca 10 min innan jag la ner. Ägaren säger sedan att ja det går inte att longera henne i höger varv för hon blev så felriden hos fodervärden som hon stod hos innan. :eek: :smirk:

Har avrådit folk från att köpa också hade en jättetrevlig tjej som kom och tittade på en ponny (för många år sedan) Tjejen var nybörjare och jobbade i ett mindre stuteri så hon hade ju hjälp och stallplats därifrån med helt oerfarna föräldrar och ville se en ungponny som jag hade. Kan ju säga att det inte gick så bra. Ponnyn var kanonbra men en helt grön tjej på en helt grön ponny kändes inte rätt.

Har aldrig blivit lurad och hoppas jag slipper bli det också.
Men att inte höra av sig är mkt dålig stil :mad:
 
Måste tyvärr hålla med dej. Det är ett mindre h-e att sälja en häst. Många är direkt oseriösa. Deras egen brist på kunnande ska när och om det blir problem förklaras med att det är fel, helst dolda fel på hästen.
 
Suck, hade en seriös hästköpare hos mig häromdagen. Hon red hästen jättefint i skogen och sen på banan skulle jag förklara tölten lite bättre och bad henne samla hästen.... Hon såg oförstående ut och eftersom hon mest ridit ridskolehästar så försökte jag med -ja, som du gör när du samlar hästen före trav...
Ingen reaktion! Hur som helst fick hon hästen i tölt med mycket vägledning.
Dagen efter träffade jag dom igen och frågade om dom bestämt sig -öh, nä- hästen kunde nog för lite dressyr :eek:
Vad med ryttaren då? Är inte samling en slags basic??
 
[Och nu är jag livrädd för att jag ska behöva köpa häst, säkert kommer alla säljare att tycka att jag är fel för deras hästar


/citat] Tvärrt om jag tror att du verkar vara en ärlig köpare. Som när det är dags verkligen har tänkt över köpet innan och inte bara åker iväg för att titta på hästar som du inte tänker köpa.
Det här med rätt och fel har ju inte med de oärliga köparna att göra och det är ju bättre att både säljare och köpare är öppna. Som exempel just nu har jag en mycket kapabel unghäst som med "rätt" ryttare kan komma väldigt långt. Men han är mycket speciell, så jag är inte säker på att det är någon elitryttare jag ska leta efter till honom. Utan "rätt" ryttare kanske finns på en ridskola och funderar på om den verkligen klara av att köpa häst. Jag har satt ett ganska lågt pris på honom nu för att försöka få så många som möjligt att komma och titta på honom. En för del med det är att dom som verkligen inte kan något inte kommer, för dom tror automatiskt att dyra hästar är bättre. Men när någon hör av sig talar jag hur hästen är så är det upp till dom att avgöra om det är värt att titta på honom. Just den här hästen vill jag helst att en eventuell köpare pbara för provar först bara för att han är så speciell.
 
Tyvärr finns det likväl okunniga säljare som okunniga köpare. Man träffar alla möjliga slags skumma och lustiga människor i den här branshen... Jag letade häst i vintras, och det var ju emmelanåt en riktig cirkus.

Ett tips är ju att be den verkligt intresserade köparen att lägga en handpenning. Om köpet sedan inte går igenom av en eller annan anledning får spekulanten pengarna tillbaka. Det gäller också att vara tydlig: Gör upp en dag då parterna skall höra av sig till varandra, och om ingen kontakt skett är hästen till fortsatt försäljning.

Jag blev till slut jättenöjd med mitt hästköp. Jag fick bra kontakt med säljarna och till skillnad från vissa andra säljare jag träffade på var hästen varken:
- halt vid ankomst (hände en gång. Det slutade med att säljarna, i stället för att be om ursäkt för att jag fått åka flera mil till en halt häst, istället blev irriterade för att jag inte bestämde mig för att köpa hästen)

- inte riden på ett halvår utan att det meddelats innan.

- utan ryttare som kunde visa hästen innan jag provred.

Kort sagt, när säljare och köpare inte är på samma våglängd är det svårt att förlita sig på den information man får via telefon eller mail...
 
Har inte haft många hästar till försäljning, men jag har råkat ut för alla dessa typer av oseriösa människor. Folk som inte kommer på bestämd tid, folk som prutar innan de sett hästen (billig häst dessutom), folk som är "jätteintresserade" och lovar att höra av sig dagen efter men har fortfarande inte hört av sig efter 2 år, folk som vill låna hästen fastän man sagt innan att den är ENDAST TILL SALU och så klart de som bara vill rida lite och har för vana att åka runt och "provrida" hästar även om de inte ska köpa/låna någon....

Ska nog inte sälja någon mer häst om det går. Det är ett rent h-e att ha å göra med oseriösa människor. Själv försöker man ju berätta precis ALLT om hästen redan innan de kommer och tittar så att de inte åker i onödan, men nej då, folk verkar inte förstå när man säger per telefon innan att hästen kan inget; den är 3 år och riden 10 gånger. Ändå blir de förvånade och säger att de "trodde faktiskt att hästen kunde gå på tygeln i alla gångarter och hoppa med ryttare", *suck*.

Någon seriös här som är intresserad av min häst? ;)
 
Jag har köpt en D-ponny som jag sen sålde efter drygt 5 år och därefter har jag köpt en häst. Jag har verkligen försökt vara ärlig när jag har pratat i telefon nästan tagit lite i underkant då jag beskrivit vad jag kan och vad vår ponny kunde och redan utifrån alla telefonsamtal sållades de flesta bort. Jag hade två vettiga köpare till D-ponnyn där den första bestämmde sig så jag fick boka av nr2 som jag i och för sig aldrig träffade. Jag tror det blev jättebra och då de hörde av sig ca ett år efter köpet var de fortfarande nöjda med ponnyn. När vi letade D-ponny bestämmde vi oss för nr2 som vi tittade på. Att det inte blev nr 1 berodde på att den var lite i kraftigaste laget och vi ville ha en lite mer smäcker modell. När jag köpte nuvarande häst var jag och tittade på 3. Jag videofilmade alla och min tränare tittade på filmerna när jag red. Nr1 hade kort hals och stort huvud, inte så bra exteriör tyckte min tränare fast jag uttryckte mig inte precis så då jag pratade med säljaren utan det blev nog nåt svammel om kemin mellan mig och hästen som inte stämde och den är nog så viktig. Dessutom var det ett sto och jag ville helst ha en valack. Häst nr 2 var helt ok att rida på bana men kändes som om det skulle bli för mycket för mig att rida i skog och mark utan staket runt omkring. Häst nr 3 var helt rätt inte perfekt byggd han heller men kemin stämde, det sa klick. Min tränare kom med en gång (innan vi vetrinärbesiktigade och slutförde köpet) och provred då hon har större erfarenhet av olika hästar än vad jag har. Jag letade en kompis att kunna tävla lättare klasser i både hopp och dressyr som även fungerade i skog och mark och det fick jag. Mitt tips är att om det inte känns rätt i telefonen så var beredd på att det kanske inte blir bra när ni träffas heller. Varje affär jag gjort har säkert inneburit fler än 50 samtal och av dem är det inte många som har stämt. Det är faktiskt ganska många "roliga" människor man får prata med då det kommer till hästaffärer så jag kan förstå att uppfödare kan ledsna, fast efteråt kan man få sig ett skratt.
 
Sådana där köpare tycker jag det finns gott om. Men det är bara att stå på sig, till slut hittar man rätt.
 
Det där med handpeng är nog inte så himla smart. Det finns vissa regler för hur det ska hanteras och i en del fall tillfaller den säljaren om inte köparen fullföljer köpet. Så det kan bli väldigt krångligt om någon börjar bråka.
Kanske hade fungerat bättre med en deposition än handpeng.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Alltså blev lite paff av vad en säljare svarade så måste kolla om jag är koko eller om det ändå är ok. Är intresserad av en häst. Vi...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
6 135
Senast: Tualma
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
13
· Visningar
1 377
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 426
Senast: mamman
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 087
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Snabbtest för Gardia
  • Stillsam sysselsättning?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp