Sv: VARFÖR i alla glödheta!?????
*hugger en knapp*
Stora risken med ovtjarka och liknande är ju dels det som redan beskrivits, det är otroligt skarpa hundar som är väldigt oberoende. Men dels är ju också det att en 'ny' ras drar alltid åt sig folk som skaffar den av fel anledning. Tyvärr verkar många hundägare vilja vara lite 'speciella' och ha en 'ovanlig' ras, som gärna ska vara speciell på något vis. De behöver inte nödvändigtvis (ägaren) ha någon aning om hur rasstandard etc är, utan går på utseende och ett fåtal egenskaper.
Såg ju samma sak när den är preszky-vad den nu heter kom, de där pytteyttesmå hundarna. Många skaffade dem för de var ovanligare och därför häftigare än andra minihundar, och för de var 'söta'. Men frågade man dem 'aha, hur är de in temperamentet då?' så tyckte de 'han är jättesnäll'. Ja jo, men nu undrade jag ju om de är skälliga/vaktiga, har jakt, är milda eller mer skarpa ect. Men man fick aldrig sådana svar, utan bara om hur 'Karo' var. Samma om man frågade om hälsoproblem i rasen.
Nu är det ju oftast tämligen harmlöst om fel ägare har en 1½ kilos aggresiv minihund med tändsticksben. Men jag har hört vissa människor tycka att 'jag skulle vilja ha en sån där ovtjarka, de är jättefina med sin lurviga päls, och så är de jättefästa vid familjen men vaktar skitbra. Kommer inte in nån man inte vill ska komma in då inte'. Och det behöver inte vara minsta sakfel i det, däremot så 'glömmer' man ju en radda detaljer. Skulle man tycka till samma person att 'okej, men varför en ovtjarka och inte t ex en schäfer?' så får man ofta svaret att 'schäfer är så tråkiga och vanliga'.
Nu har ingen av de ovanstående skaffat någon ovtjarka - tack gode gud - men SKULLE de det så kan man ju gissa hur det kunnat sluta...
*hugger en knapp*
Stora risken med ovtjarka och liknande är ju dels det som redan beskrivits, det är otroligt skarpa hundar som är väldigt oberoende. Men dels är ju också det att en 'ny' ras drar alltid åt sig folk som skaffar den av fel anledning. Tyvärr verkar många hundägare vilja vara lite 'speciella' och ha en 'ovanlig' ras, som gärna ska vara speciell på något vis. De behöver inte nödvändigtvis (ägaren) ha någon aning om hur rasstandard etc är, utan går på utseende och ett fåtal egenskaper.
Såg ju samma sak när den är preszky-vad den nu heter kom, de där pytteyttesmå hundarna. Många skaffade dem för de var ovanligare och därför häftigare än andra minihundar, och för de var 'söta'. Men frågade man dem 'aha, hur är de in temperamentet då?' så tyckte de 'han är jättesnäll'. Ja jo, men nu undrade jag ju om de är skälliga/vaktiga, har jakt, är milda eller mer skarpa ect. Men man fick aldrig sådana svar, utan bara om hur 'Karo' var. Samma om man frågade om hälsoproblem i rasen.
Nu är det ju oftast tämligen harmlöst om fel ägare har en 1½ kilos aggresiv minihund med tändsticksben. Men jag har hört vissa människor tycka att 'jag skulle vilja ha en sån där ovtjarka, de är jättefina med sin lurviga päls, och så är de jättefästa vid familjen men vaktar skitbra. Kommer inte in nån man inte vill ska komma in då inte'. Och det behöver inte vara minsta sakfel i det, däremot så 'glömmer' man ju en radda detaljer. Skulle man tycka till samma person att 'okej, men varför en ovtjarka och inte t ex en schäfer?' så får man ofta svaret att 'schäfer är så tråkiga och vanliga'.
Nu har ingen av de ovanstående skaffat någon ovtjarka - tack gode gud - men SKULLE de det så kan man ju gissa hur det kunnat sluta...
