Varför är det så svårt att hitta medryttare resp medryttarhäst?

[Mabuse]

Vad som helst att borsta på om det är så...

Tror att jag har otur också... De nej jag har fått så har dom just hittat nån... Och när jag hört mig för via andra i samma stall/vänner i krokarna så stämmer det..

Sen ska jag erkänna att jag tänker inte betala 1000-1500 spänn för att rida ut din häst på lång tygel en dag i veckan... Thats not gona happen.

Jag tror som sagt du skulle ha en del att vinna på att vara lite tydligare i din annons, för där låter det som att du kan tänka dig allt från en tävlingssatsning på Msv dressyr, till att betala 1000 kronor för att pyssla om en pensionär, eller att ta dig an en bockande islandsunghäst. Det blir liksom en annons som ingen känner igen sig i.

 

[Ioxia]

Jag tror som sagt du skulle ha en del att vinna på att vara lite tydligare i din annons, för där låter det som att du kan tänka dig allt från en tävlingssatsning på Msv dressyr, till att betala 1000 kronor för att pyssla om en pensionär, eller att ta dig an en bockande islandsunghäst. Det blir liksom en annons som ingen känner igen sig i.

Tror du har missförstått mig lite...
När jag har svarat på annons har jag gjort det tydligt att Ja jag är intresserad av lektion om så möjligheten finns men där tar det stopp. Är inte intresserad av att träna/tävla höga klasser, om en alls. Beror ju på häst.
De hästar jag har svarat på har varit Svensson hästar, ridtravare, kallblod eller isisar... Lika så har det framgått med all tydlighet i annonsen att jag inte söker nån SM/VM häst.. Bara nån att motions rida.. Men med alla fakta från den jag skrev här..

Men som sagt tror jag bara har haft otur... Jag är liksom lite förföljd av den...

 

[skuggi]

Typ så.. inte lika less i tonen kanske...

Var har du häst då...

För långt bort kanske, Vaxholm.

 

[Suskiv]

På den gamla goda tiden när jag letade (ha ha, jag har aldrig behövt leta, de har letat upp mig) så hade jag två krav. Gratis och att det gick lätt att ta sig dit utan körkort och bil. Eftersom jag är (eller var kanske man ska skriva) duktig och orädd så hade jag aldrig problem att få medryttarhästar, jag fick dem mer eller mindre kastade efter mig. Men de var de där problemhästarna som ingen annan ville rida. Två omgångar på akuten är priset jag betalade för det i slutändan. Men är man ung och dum så är man.

Om jag skulle söka en medryttarhäst idag skulle kraven sett annorlunda ut, men jag hade också varit beredd att betala en hel del för rätt häst.

Nu är det inte aktuellt men om jag skulle leta efter en medryttare så skulle kravet vara att medryttaren är över 18 och bilburen (alt bor i området) då det inte går bussar. En äldre tonåring med intresserade föräldrar (eller som bor i området) kan även vara aktuellt om allt annat klaffar. Jag vill att medryttaren ska vara van vid unghästar och gärna med ridtravare då min häst är en sexårig ridtravare under inridning. Ryttaren får gärna vara hoppintresserad för jag är inte det. Bara trevligt om hästen kan bli hoppad då och då. Medryttaren ska vara seriös och man ska kunna lite på hen så man inte står där klockan 20 på kvällen på jobbet med ett samtal om att hästen inte är omhändertagen för att medryttaren inte orkade/kunde/ville åka ut. Hen ska göra det jag ber om och inte hitta på egna saker. Självklart kan medryttaren komma med förslag och jag lyssnar. För det skulle hen få rida ett par ggr i veckan mot att hästen (står på lösdrift) blev omhändetagen de dagarna. Finns tillgång till ridhus och ridbana.

 

[holymary]

Jag är medryttare, dock med paus just nu. Varför?
Mitt problem men de två senaste hästarna jag haft (samma ägare på bägge) har inte varit mina krav på hästarnas ridbarhet eller utbildning (fullblod och travare). Det som skurit sig totalt är att jag inte fick ta något eget initiativ och fick höra direkt när jag gjorde fel. Jag förstår självklart att man exempelvis inte ändrar i foderstaten eller klipper manen, och att det skulle vara himla dumt att glömma benskydd, exempelvis.

Men att få skäll för att jag hängt upp schabraket på tork efter ridning (SMS: "Varför har du plockat isär hela sadeln för??"), eller för att hästen fick på sig innetäcke i kallt stall efter svettigt pass i 20 minusgrader (SMS: "Han blir ju jättevarm inatt!") eller få "dubbel bestraffning" efter en misslyckad ridtur ("Skenade han med dig? Varför hade du hackamore och inte gag-bettet så du fick stopp på honom??") bidrar inte till att skapa den tillflyktsorten som jag vill att stallet ska vara. Det är sjukt jävla stressande.

Av de tre ägare jag haft att göra med senaste åren har två stycken sett mig som en anställd, trots att det varit jag som betalat - vilket jag inte har några problem med som sådant. Men att trippa på tå i stallet, alltid vara rädd för att göra fel, är väldigt, väldigt jobbigt. Ägarna själva har varit oengagerade och vilat hästen 2 av sina 4 dagar. Skulle jag däremot, någon enstaka gång, ha haft en pissdag på jobbet och haft noll motivation att rida 1 av mina 3 dagar, så är det inte så uppskattat, för "Han blir ju så het om man inte får gå mer än 4 dagar i veckan!".

Jag är 26 år, har ridit från och till i 20 år, har körkort och bil. Jag är inget proffs, men lugn, noggrann, har fin hand med djur och är konsekvent. Sköter mig i stort sett prickfritt, är absolut mänsklig och kan glömma att sätta på sadelskyddet en förvirrad dag, men skulle aldrig försumma hästen. Däremot vill jag kunna känna friheten att, när jag hittar en superduperlerig häst i hagen, ta en promenad eller leka i paddocken, för att sedan mysa och bli rena - utan att anses vara lat för att jag inte rider. Jag skulle också vilja ha utrymmet att prova andra saker än "traditionell ridning", som exempelvis bettlöst, löslongering, frihetsdressyr etc. och känna att jag har ägarens tillit att jag inte skulle göra något för att äventyra hästens säkerhet, eller tumma på utbildning eller motion. Och tyvärr verkar det inte helt lätt att hitta..

 

[Ioxia]

För långt bort kanske, Vaxholm.

Tja. Lite jätte långt kanske.

 

[Squie]

text

Där skulle inte jag heller stanna.

 

[skuggi]

Jag är medryttare, dock med paus just nu. Varför?
Mitt problem men de två senaste hästarna jag haft (samma ägare på bägge) har inte varit mina krav på hästarnas ridbarhet eller utbildning (fullblod och travare). Det som skurit sig totalt är att jag inte fick ta något eget initiativ och fick höra direkt när jag gjorde fel. Jag förstår självklart att man exempelvis inte ändrar i foderstaten eller klipper manen, och att det skulle vara himla dumt att glömma benskydd, exempelvis.

Men att få skäll för att jag hängt upp schabraket på tork efter ridning (SMS: "Varför har du plockat isär hela sadeln för??"), eller för att hästen fick på sig innetäcke i kallt stall efter svettigt pass i 20 minusgrader (SMS: "Han blir ju jättevarm inatt!") eller få "dubbel bestraffning" efter en misslyckad ridtur ("Skenade han med dig? Varför hade du hackamore och inte gag-bettet så du fick stopp på honom??") bidrar inte till att skapa den tillflyktsorten som jag vill att stallet ska vara. Det är sjukt jävla stressande.

Av de tre ägare jag haft att göra med senaste åren har två stycken sett mig som en anställd, trots att det varit jag som betalat - vilket jag inte har några problem med som sådant. Men att trippa på tå i stallet, alltid vara rädd för att göra fel, är väldigt, väldigt jobbigt. Ägarna själva har varit oengagerade och vilat hästen 2 av sina 4 dagar. Skulle jag däremot, någon enstaka gång, ha haft en pissdag på jobbet och haft noll motivation att rida 1 av mina 3 dagar, så är det inte så uppskattat, för "Han blir ju så het om man inte får gå mer än 4 dagar i veckan!".

Jag är 26 år, har ridit från och till i 20 år, har körkort och bil. Jag är inget proffs, men lugn, noggrann, har fin hand med djur och är konsekvent. Sköter mig i stort sett prickfritt, är absolut mänsklig och kan glömma att sätta på sadelskyddet en förvirrad dag, men skulle aldrig försumma hästen. Däremot vill jag kunna känna friheten att, när jag hittar en superduperlerig häst i hagen, ta en promenad eller leka i paddocken, för att sedan mysa och bli rena - utan att anses vara lat för att jag inte rider. Jag skulle också vilja ha utrymmet att prova andra saker än "traditionell ridning", som exempelvis bettlöst, löslongering, frihetsdressyr etc. och känna att jag har ägarens tillit att jag inte skulle göra något för att äventyra hästens säkerhet, eller tumma på utbildning eller motion. Och tyvärr verkar det inte helt lätt att hitta..

Du låter ju också som en drömmedryttare? Jag fattar inte?
..du bor inte nära vaxholm möjligen?

 

[pulkaskurk]

Jag är medryttare, dock med paus just nu. Varför?
Mitt problem men de två senaste hästarna jag haft (samma ägare på bägge) har inte varit mina krav på hästarnas ridbarhet eller utbildning (fullblod och travare). Det som skurit sig totalt är att jag inte fick ta något eget initiativ och fick höra direkt när jag gjorde fel. Jag förstår självklart att man exempelvis inte ändrar i foderstaten eller klipper manen, och att det skulle vara himla dumt att glömma benskydd, exempelvis.

Men att få skäll för att jag hängt upp schabraket på tork efter ridning (SMS: "Varför har du plockat isär hela sadeln för??"), eller för att hästen fick på sig innetäcke i kallt stall efter svettigt pass i 20 minusgrader (SMS: "Han blir ju jättevarm inatt!") eller få "dubbel bestraffning" efter en misslyckad ridtur ("Skenade han med dig? Varför hade du hackamore och inte gag-bettet så du fick stopp på honom??") bidrar inte till att skapa den tillflyktsorten som jag vill att stallet ska vara. Det är sjukt jävla stressande.

Av de tre ägare jag haft att göra med senaste åren har två stycken sett mig som en anställd, trots att det varit jag som betalat - vilket jag inte har några problem med som sådant. Men att trippa på tå i stallet, alltid vara rädd för att göra fel, är väldigt, väldigt jobbigt. Ägarna själva har varit oengagerade och vilat hästen 2 av sina 4 dagar. Skulle jag däremot, någon enstaka gång, ha haft en pissdag på jobbet och haft noll motivation att rida 1 av mina 3 dagar, så är det inte så uppskattat, för "Han blir ju så het om man inte får gå mer än 4 dagar i veckan!".

Jag är 26 år, har ridit från och till i 20 år, har körkort och bil. Jag är inget proffs, men lugn, noggrann, har fin hand med djur och är konsekvent. Sköter mig i stort sett prickfritt, är absolut mänsklig och kan glömma att sätta på sadelskyddet en förvirrad dag, men skulle aldrig försumma hästen. Däremot vill jag kunna känna friheten att, när jag hittar en superduperlerig häst i hagen, ta en promenad eller leka i paddocken, för att sedan mysa och bli rena - utan att anses vara lat för att jag inte rider. Jag skulle också vilja ha utrymmet att prova andra saker än "traditionell ridning", som exempelvis bettlöst, löslongering, frihetsdressyr etc. och känna att jag har ägarens tillit att jag inte skulle göra något för att äventyra hästens säkerhet, eller tumma på utbildning eller motion. Och tyvärr verkar det inte helt lätt att hitta..

Ehh vem vill vara medryttare hos någon sån?

Jag tycker att medrytteri ska vara ett givande och tagande. Jag vill att mina medryttare helst ska tycka om min häst lika mycket som jag och jag vill att de ska känna att hästen är som deras egen på deras dagar.
Mina medryttare är fria att planera sin egen träning själva inom rimliga gränser och med planering av vad vi andra ska göra.
Tex idag hade jag en inplanerad dressyrträning, då vill jag inte att medryttarna skulle nöta dressyr på banan igår eller imorgon utan då vill jag att de rider ut eller hoppar eller ja vad de nu har lust att göra för att hästen ska få varierad träning.
Tycker även att det ska finnas utrymme att få träna och tävla med hästen om medryttaren vill det och jag kan inte se någon vettig anledning till att de inte ska få testa på lite alternativ träning om de tycker det verkar spännande.
Måste ju vara skittrist att vara så himla styrd

 

[mackan]

Jag är medryttare, dock med paus just nu. Varför?
Mitt problem men de två senaste hästarna jag haft (samma ägare på bägge) har inte varit mina krav på hästarnas ridbarhet eller utbildning (fullblod och travare). Det som skurit sig totalt är att jag inte fick ta något eget initiativ och fick höra direkt när jag gjorde fel. Jag förstår självklart att man exempelvis inte ändrar i foderstaten eller klipper manen, och att det skulle vara himla dumt att glömma benskydd, exempelvis.

Men att få skäll för att jag hängt upp schabraket på tork efter ridning (SMS: "Varför har du plockat isär hela sadeln för??"), eller för att hästen fick på sig innetäcke i kallt stall efter svettigt pass i 20 minusgrader (SMS: "Han blir ju jättevarm inatt!") eller få "dubbel bestraffning" efter en misslyckad ridtur ("Skenade han med dig? Varför hade du hackamore och inte gag-bettet så du fick stopp på honom??") bidrar inte till att skapa den tillflyktsorten som jag vill att stallet ska vara. Det är sjukt jävla stressande.

Av de tre ägare jag haft att göra med senaste åren har två stycken sett mig som en anställd, trots att det varit jag som betalat - vilket jag inte har några problem med som sådant. Men att trippa på tå i stallet, alltid vara rädd för att göra fel, är väldigt, väldigt jobbigt. Ägarna själva har varit oengagerade och vilat hästen 2 av sina 4 dagar. Skulle jag däremot, någon enstaka gång, ha haft en pissdag på jobbet och haft noll motivation att rida 1 av mina 3 dagar, så är det inte så uppskattat, för "Han blir ju så het om man inte får gå mer än 4 dagar i veckan!".

Jag är 26 år, har ridit från och till i 20 år, har körkort och bil. Jag är inget proffs, men lugn, noggrann, har fin hand med djur och är konsekvent. Sköter mig i stort sett prickfritt, är absolut mänsklig och kan glömma att sätta på sadelskyddet en förvirrad dag, men skulle aldrig försumma hästen. Däremot vill jag kunna känna friheten att, när jag hittar en superduperlerig häst i hagen, ta en promenad eller leka i paddocken, för att sedan mysa och bli rena - utan att anses vara lat för att jag inte rider. Jag skulle också vilja ha utrymmet att prova andra saker än "traditionell ridning", som exempelvis bettlöst, löslongering, frihetsdressyr etc. och känna att jag har ägarens tillit att jag inte skulle göra något för att äventyra hästens säkerhet, eller tumma på utbildning eller motion. Och tyvärr verkar det inte helt lätt att hitta..

jag är ständigt fascinerad över sms-kulturen som spritt sig senaste åren i fråga om kommunikation eller läs - "använd sms om du vill slippa ta en eventuell konflikt".
Många verkar ha sms-kultur numera, och hur det skulle undvika konflikt förstår jag öht inte, det är ju snarare tvärtom.

Utöver det och att det verkar vara en märklig hästägare, så tycker jag väl iof inte det är självklart att man som medryttare på eget bevåg efter väder och vind bestämmer sig för att promenera eller bara mysa med hästen de dagar man har för att hästen ska ridas. Inte heller tror jag det är alla hästägare som uppskattar frihetsdressyr eller andra grejer, så den biten får du nog ta till dig själv att begrunda om du trots allt tar dig an ngn häst där ägaren inte letar efter eller är intresserad av det upplägget öht.

För att balansera upp det hela så ser jag en del folk omkring mig som precis som du beskriver anlitar medryttare med oerhörda kriterier ibland. tex att "det SKA ridas ut, oavsett väder osv".
Personligen, med min medryttare och de jag haft under många år, så aldrig att jag skulle kräva ngt från denne jag inte själv skulle utsätta mig för. spöregn, halv orkan osv. Vi har ridhus, och självklart om medryttaren ska rida och det är extremt dåligt väder så får denne isåfall rida inomhus - liksom jag själv hade gjort även om jag från början planerat att rida ut för att passa i schemat osv optimalt.

Ingen här ska väl starta OS inom snar framtid eller öht elit osv... då har jag svårt att se att det under väderomständigheter skulle vara katastrof om en medryttare rider inne pga väder ngn dag när det inte var tänkt att vara inne osv....

Håller i övrigt med Pulkaskurk!

 

[palle]

Nu gillar jag inte att en medryttare hoppar min häst, men det beror på att han är 23 och sist när en kompis till en annan medryttare i stallet fick låna honom så hoppade tjejerna på gräset och han halkade och vrickade sej och det tog nästan 8 veckor innan han blev frisk igen.

Jag klandrar inte tjejerna på något sätt, det var en ren olycka, men jag vill inte att han ska hoppas där igen utan att jag är med.

Jag håller gärna både dressyr och hopplektioner för mina medryttare.
Och skulle någon vilja testa frihetsdressyr så är det okej för mej......

Tyvärr bor jag runt 50-55 mil från ts

 

[Mitrolle]

Jag har också känt av att det är svårt att hitta medryttare, men verkar nu ha hittat en som känns bra

Jag vill gärna vara med i början tills medryttaren lärt känna hästen och det tycker den här medryttaren är jättebra. Det skulle ju då inte fungera med någon som tycker att de vill sköta sig själva efter en gång ungefär.
Jag känner ett ansvar att det ska gå bra och tycker därför att det är helt rimligt att jag rider med som sällskap på uteritter och liknande. När medryttaren känner att den hittat knapparna går det bra att rida själv tänker jag.

Jag upplever att det här i trakten kryllar av hästar som folk söker medryttare till, så utbudet är stort. Dock kanske alla inte lockar samma personer. Jag ville ha någon som är kunnig och utbildad såpass att den kan rida tillräckligt bra i dressyr för att underhålla eller utveckla min häst. Gärna lite orädd så den inte blir rädd om hästen skuttar till (unghäst) och som inte har något emot att rida ut ihop med mig.
Jag verkar ha hittat en sådan nu iaf

 

[catya]

Vad massa svar, och jag håller med i det mesta. Själv är jag liten vuxen ryttare som söker ponny/häst att motions rida. Skriver att jag inte har problem att bara skritta en dag, eller rida dressyr för ägarens tränare. Följer ägarens råd och instruktioner- gillar jag dem inte så frågar jag och annars får jag sluta, det är ju ägaren som bestämmer. Kan hjälpa till med fodringar, utsläpp då jag jobbar skift men kan däremot inte betala. Väljer bort unga, stissiga, de som bockar och stegrar. Vill kunna åka kollektivt.
Är lugn, försiktigt, tålmodig och ansvars tagande. Men det hjälper inte.... Ser att yngre får fler svar än jag (fast jag väljer att söka bara på min sida av stan dock)
Vad gör jag för fel? Jag hade velat haft mig som medryttare om jag hade haft häst

 

[holymary]

Du låter ju också som en drömmedryttare? Jag fattar inte?
..du bor inte nära vaxholm möjligen?

Tack, det värmer ^^ Kan säga att ens "medryttare-självförtroende" inte direkt skjuter i höjden efter en sådan detaljstyrning.
Tyvärr lite väl långt till Vaxholm

 

[holymary]

Utöver det och att det verkar vara en märklig hästägare, så tycker jag väl iof inte det är självklart att man som medryttare på eget bevåg efter väder och vind bestämmer sig för att promenera eller bara mysa med hästen de dagar man har för att hästen ska ridas. Inte heller tror jag det är alla hästägare som uppskattar frihetsdressyr eller andra grejer, så den biten får du nog ta till dig själv att begrunda om du trots allt tar dig an ngn häst där ägaren inte letar efter eller är intresserad av det upplägget öht.

För att balansera upp det hela så ser jag en del folk omkring mig som precis som du beskriver anlitar medryttare med oerhörda kriterier ibland. tex att "det SKA ridas ut, oavsett väder osv".
Personligen, med min medryttare och de jag haft under många år, så aldrig att jag skulle kräva ngt från denne jag inte själv skulle utsätta mig för. spöregn, halv orkan osv. Vi har ridhus, och självklart om medryttaren ska rida och det är extremt dåligt väder så får denne isåfall rida inomhus - liksom jag själv hade gjort även om jag från början planerat att rida ut för att passa i schemat osv optimalt.

Nej, du har självklart rätt i det jag skrev kring exempelvis frihetsdressyr. Det är inte heller någonting jag förväntar mig att ägaren bara ska köpa rakt av! Däremot, om ägaren har valt mig så räknar jag med ett visst mått av förtroende. Ska jag hitta på något helt nytt så bollar jag detta med ägaren, och då vill jag iallafall bli bemött med respekt och, i de allra flesta fall (i relation till min förfrågan) en öppenhet som innebär att vi kanske kan prova tillsammans till att börja med. Jag är fullt medveten om att jag inte kan ställa några direkt krav på det sättet som medryttare, men vill fortfarande känna att ägaren litar på mig och "got my back", så att säga

Jag har heller inga problem med att rida i ur och skur, har stått i stall utan ridhus så det är liksom det man gör. Det jag menade med mitt exempel är att om jag har 3 dagar i veckan på en skogsmulle, och ägaren har 4, så ser jag det som skevt att jag alltid SKA rida mina 3 dagar medan ägaren rider max 2 av sina. Då kan jag tycka, den där jäkla pissdagen när allt gått dåligt på jobbet, bråkat med sambon och med en påbörjad förkylning, att jag kan få utrymmet att välja extra lång borstning och mys i stallet, istället för att ge mig ut på hästryggen med dåligt humör. Det kanske är ett orimligt krav, men så fungerar jag iallafall.

Å andra sidan så hänger ju allt ihop. Men en ägare som ger mig utrymme och förtroende och en häst som inspirerar mig och gör mig motiverad (menar såklart inte GP-häst men någon som jag kan utvecklas med) så blir ovanstående aldrig ett problem.

 

[Mabuse]

Nej, du har självklart rätt i det jag skrev kring exempelvis frihetsdressyr. Det är inte heller någonting jag förväntar mig att ägaren bara ska köpa rakt av! Däremot, om ägaren har valt mig så räknar jag med ett visst mått av förtroende. Ska jag hitta på något helt nytt så bollar jag detta med ägaren, och då vill jag iallafall bli bemött med respekt och, i de allra flesta fall (i relation till min förfrågan) en öppenhet som innebär att vi kanske kan prova tillsammans till att börja med. Jag är fullt medveten om att jag inte kan ställa några direkt krav på det sättet som medryttare, men vill fortfarande känna att ägaren litar på mig och "got my back", så att säga

Jag har heller inga problem med att rida i ur och skur, har stått i stall utan ridhus så det är liksom det man gör. Det jag menade med mitt exempel är att om jag har 3 dagar i veckan på en skogsmulle, och ägaren har 4, så ser jag det som skevt att jag alltid SKA rida mina 3 dagar medan ägaren rider max 2 av sina. Då kan jag tycka, den där jäkla pissdagen när allt gått dåligt på jobbet, bråkat med sambon och med en påbörjad förkylning, att jag kan få utrymmet att välja extra lång borstning och mys i stallet, istället för att ge mig ut på hästryggen med dåligt humör. Det kanske är ett orimligt krav, men så fungerar jag iallafall.

Å andra sidan så hänger ju allt ihop. Men en ägare som ger mig utrymme och förtroende och en häst som inspirerar mig och gör mig motiverad (menar såklart inte GP-häst men någon som jag kan utvecklas med) så blir ovanstående aldrig ett problem.

Fast det där har jag också varit med om, ägaren slarvar gärna med både skötsel och ridning på sina dagar, men på medryttarens dagar så ska hästen gärna bli både ordentligt motionerad och riktigt ordentligt omskött, sakerna putsade och extra noga mockat etc, så att ägaren kan ta lite mer ledigt några eller någon av sina dagar. Så jag tror inte det är så ovanligt, att man ställer högre krav på medryttaren än sig själv. Även om det självklart inte alltid är så.

 

[stjarnhimmel]

Det handlar nog om att båda från sitt håll har höga krav;
mina erfarenheter;
Hästägare vill gärna ha någon som ska rida ut hästen. Eftersom ägaren vill göra det den tycker är kul dvs hoppning och dressyr. Samtisigt vill ägaren ha ca 1500 kr i månaden och en erfaren vuxen ryttare. Tips- vlll du ha en erfaren ryttare som ska betala behöver man erbjuda ngt mer än bara uteritter.

medryttare är antingen unga tjejer som inte kan betala och behöver bra kommunikationer då man inte har körkort.

samtidigt så har det i mitt fall blivit bäst när man gått på kontakter. SAmt att man tydligt har gått igenom hur man ska sköta allting och när ägaren har gett medryttaren ansvar och låtit denne få vara med och bestämma vissa saker. Är man för pedant som hästägare och har stort kontrollbehov tror jag inte det är lämpligt att ha medryttare.
Jag började dock själv som 14åring som medryttare och det funkade jättebra. Så man ska inte heller dra alla tonåringar över en kam.

 

[holymary]

Är man för pedant som hästägare och har stort kontrollbehov tror jag inte det är lämpligt att ha medryttare.

Det där tror jag är väldigt, väldigt sant! Man får nog som ägare släppa lite på kontrollen och lita på att den medryttare man faktiskt valt sköter sina dagar utan missöden och löser de eventuella problem som uppstår, samt hör av sig direkt om något går illa. Och med "illa" menar jag typ skador, smitningar och trasig utrustning, inte att han var för pigg på ridturen

 

[Nielaa]

Hej

Hoppas inte tråden hamnat i fel forum, visste inte riktigt var den passar.
Jag läser på FB, Blocket och hästnet om en massa hästägare som söker medryttare, samma annons ligger kvar länge eller förnyas, eller ändras helt.
Sen är det precis samma sak med de som söker medryttarhäst eller ponny!

Var i kommunikationen, önskemålen eller behovet blir det fel?

Ni som söker medryttare, vad har ni för krav och önskemål och tycker ni det är svårt att hitta bra medryttare?
Ni som söker medryttarhäst vad har ni för krav och önskemål och tycker ni det är svårt att hitta bra medryttarhäst?

OBS, detta gäller rent allmänt, alltså inga disskusioner om betalning eller inte utan mer ridning, skötsel, erfarenhet, ålder, m.m

Jag upplever dagens medryttare som mycket lata, de vill hest ha någon som åker med hästen till deras dörr sadlad och tränsad så det bara är att hoppa upp.
Betala vill de heller inte göra utan här ska de ridas gratis.
Går bra att sköta på sommaren men när det sedan bli vinter å kallt kommer sms efter sms om att de inte kan komma ut.

Det är min erfarenhet av medryttare, inte alla men många.

Men de kan lägga ner 500 i veckan på att harva runt på halvdöda ridskolehästar men inte 500 i månanden och å få rida mer fritt samt utvecklas betydlgt mer.
Samt prova på att ha egen häst några dagar i veckan för att kolla om man klarar av att en dag ha egen.

 

[Hundbloggerskan]

Har inte läst alla svaren men tänkte ändå bidra.

Har letat medryttarhäst i snart 2år och fortfarande inte hittat någon. Och jag har mejlat på många men antingen är det något som inte stämmer, eller så är det inte som de beskrivit när man provridit.
Jag är en 17årig tjej, haft 2 egna hästar, haft hyrhäst och halvfodervärdshäst. Så kan allt som behövs runt omkring och vet vad ansvaret innebär. Är inte jätteduktig på att tävla, det erkänner jag. Men jag kan grunderna och är inte ut efter att tävla heller. Utan mer uteritter, och lite träning i ridhus/paddock så jag kan utvecklas. Därav behövs det ingen jätteutbildad häst men den ska ju inte vara helt outbildad. Det viktigaste är att den är snäll att rida ut på och att den inte bockar/stegrar. Har ingen unghäst/hingstvana. Och jag kommer åka buss dit men pappa kan köra ibland men det ska ändå vara buss/gåavstånd. Jag har också ridit i 13år, alla åren på ridskola men utöver det somsagt 2 hästar, en hyrhäst och en halvfodervärdshäst.
Och jag kan just nu inte betala något (då jag bor på internat och det tar "medryttarpengarna"), men hjälper självklart till med ridningen, stallsysslorna dagarna jag är där och betalar ju mina egna träningar själv.
Jag kan tänka mig rida allt från 1-6 dagar i veckan beroende på vad man behöver, och är väldigt flexibel. Kan få veta dagen före att jag ska ta hästen nästa dag. Är dock 173cm lång men väger bara 50kg, så kan rida på alla hästar förutom typ C-ponnyer och neråt. Är van vid envisa, stirriga hästar osv. Tycker också det är kul att t.ex longera och liknande så behöver inte enbart rida.
Så jag tycker att jag borde hittat någon i nu tycker jag. Men det verkar inte finnas någon i mitt område som inte vill ha någon över 18år, där man inte kräver tillgång till bil, eller där ägaren vill att man betalar.
Annars är det hästar som de två f.d jag provred. Två fjordingar som sparkade bakut såfort man fattade galopp, eller inte ville gå på spåret. Eller fick panik när man skulle rida ut. Det fick jag reda på när jag åkt buss i 1 timme dit! I mejlen hade hon beskrivit hästarna som "envisa". Enligt mig är det inte envisa utan ouppfostrade eller outbildade. Blev dock att jag provred två gånger (för jag gillade ändå hästarna och olater kan man ju träna om kemin stämmer) men det blev att tacka nej. Hon skulle inte ha något betalt.

Och mina föräldrar är hyfsat hästkunniga. De har ju fått vara med i stallen alla 14år man varit där så lite kan de men de är inte jätteduktiga. Sen är min syster utbildad hästskötare så hon kan ju hästar så hon är den som följer med vid provridningar osv.