Sv: Våra olika belöningssystem
Men bara titta på samhället som är idag!
Ungarna vill bara ha och ha, föräldrarna ger också med sig! Barnen förväntar sig också att de bara ska få och få utan några som helst krav! Ingen frågar snällt! Ingen ska behöva kämpa för saker!
Alla får skjuts hit och dit! Föräldrar till barn med hästar och ponnyer sköter dem åt dem, de tar inte ansvar för dem utan det enda de har är att rida och tävla.
Traditioner, familjen och religion m.m. som borde vara viktiga får mindre och mindre betydelse.
Bara för du tycker systemet verkar dumt så finns det de som använder liknande. Jag är inte ensam! Buke är inte heller Sveriges befolkning!
Fast att det ser ut så beror väl knappast på barnen? Det beror väl inte på barnens brist på regler och uppgifter. Att barn är bortskämda och curlade beror väl enbart på föräldrarna.
För ett par år sedan läste jag på detta forumet en av de bästa sakerna någonsin. Det handlade om att vara konsekvent i vad man säger ja till. Jag vill minnas att det gick ut på att inte säga ja till saker bara för att slippa tjat utan säga ja till saker och sedan hålla det löftet vad det än är. Barnen accepterade då ett nej för de visste att ett ja verkligen betydde ja.
Jag försöker själv att tänka på det och vill komma ifrån alla kanske och vi får se till klara ja eller nej.
Mina barn är 3 och 4 år. De har inga krav på sig. De kan vara nog så tjatiga, de får saker spontant, de får lördagsgodis utan motprestation. Jag uppmuntrar dem till att hjälpa till med plockande på deras rum så att dammsugaren får göra sitt jobb någon gång ibland. Vill de hjälpa till med annat får de göra det, vill de inte så händer inget. Den minsta vill gärna hjälpa till med att duka, laga mat, plocka upp saker. Den äldre vill inte och det är också okej, hon vill gärna på eget initiativ dammtorka bokhyllor och liknande så då får hon göra det.
Båda säger om det är något de vill ha och så får vi utifrån situationen bestämma om det är lämpligt. Godis på en måndag är tex inte lämpligt. En leksak kan vara lämplig även om det inte är födelsedag, kläder är väl snudd på alltid lämpligt.
Om vi kommer fram till att det blir lämpligt med lite mer ansvar för barnen när de blir större vill jag att de är med i den processen och talar om vad som kan vara rimligt. Jag växte upp med min pappa, när han gifte om sig hade min styvmor helt plötsligt knåpat ihop listor och krav om saker jag skulle utföra, hur de skulle utföras etc etc i all oändlighet. Det kan väl sammanfattas med att vi inte fick någon vidare bra relation.