Två promenader med munkorgen nu. Skönt att inte behöva vaka över honom varje meter men jag känner mig som en skitmatte
är i alla fall åter igen glad för att han är så orädd och enkel. Lite irritation på munkorgen i mellan åt men inte mer än så. Ser verkligen nu hur mycket han faktiskt knyckt åt sig i farten. Nu stannar han vid varje grej han vill äta och försöker lirka in i munkorgen, förut högg han ju allt innan jag ens hann se. Tur på så sätt att den är tät, men svår att belöna med.
Min fina
hoppas att den gör nytta så vi kan sluta med den sen utan att beteendet kommer tillbaka