Vad vill de mig??

Sv: Vad vill de mig??

Vad sjutton vill de?? Jag vet inte hur jag ska hantera detta. Är rädd för att bli stämplad som en märklig och konstig människa.
Nu kommer jag helt hoppa över hela diskussionen kring vad som är verkligt och allt sånt. Inte ta ställning.

Men om det nu skulle vara så att det spökar (om vi för en stund bortser från andra tänkbara förklaringar) så kanske det inte finns någon direkt anledning till allt det här. De bor där, kanske. Roar sig? Poängen är att de, vilka och vad de nu är, kanske inte vill dig något övht.

Du skriver att när du hade en infektion och mådde dåligt försvann det, och nu när du mår bra och det är lugnt på arbetet börjar det igen, så oavsett om det är verkligt eller en produkt av psyket verkar det ju kräva en mottaglighet. Kanske prova att hitta en mentalt eller fysiskt krävande hobby, något som kräver stort fokus, som inte ger utrymme för vad-det-nu-är att uppta din tankeverksamhet?
 
Sv: Vad vill de mig??

Det låter som något sorts psykologiskt fenomen? Varelser från andra sidan som vill dig något låter inte rimligt, men däremot kan ju vår hjärna spela oss spratt ibland, och du kanske är särskilt känslig för sånt? Det verkar ju rimligt att det skulle ha något med varseblivning och hur din hjärna hanterar information att göra, eftersom du märker skillnad om du är utvilad eller trött och stressad. Sonen kan ju ha ärvt känsligheten.

Jag förstår att det blir obehagligt, men jag skulle nog helt stryka att någon vill dig något, utan mer försöka ta reda på vad det är som gör att din hjärna feltolkar informationen den får.

När det gäller förmågan att förutse framtiden, så låter det som att du har så mycket förnimmelser och varningar hela tiden, att det vore väl attan om det inte någon gång sammanföll med att något händer.

Jag kan känna att vi är på tunn is när man psykologiserar dessa fenomen. Är det någon som har förmåga att se spöken eller är personen psykotisk?
För det är ju nästan där man landar om man tänker perceptionsstörning i de här fallen och iallafall jag tycker det blir minst sagt obekvämt att säga varken bu eller bä..

Spontana tankar bara.

Fast då avfärdar du vetenskapen psykologi i sammanhanget alltså och väljer hellre nåt som "vetenskapen inte vet"?

Vi vet ju dock extremt lite om hur hjärnan egentligen fungerar. Likaså vet vi jättelite om varför vi inte utnyttjar hela hjärnans kapacitet.
Utan att säga att jag tror på det övernaturliga så kan jag förstå att man inte känner att psykologin räcker till i det här fallet.
 
Sv: Vad vill de mig??

Det är ju inte så att jag "letar" efter situationer och efter spökena. Visst jag kan ju ha mer krävande hobby, men är ju rent mentalt slut när jag lägger mig efter en dag med hästar, jobb och barn. Och fysiskt slut när jag tränat eller arbetat på gården. De dyker ju upp ändå, när jag minst anar det.
 
Sv: Vad vill de mig??

Därför att jag tror att det kan finnas ngt i båda. Jag har sett så mkt som folk skulle klassa som övernaturligt att jag inte tycker att man bara ska säga att det inte finns.

Fast .... OM det som vi kallar "övernaturligt" existerar, då är det ju inte övernaturligt utan alldeles naturligt.

(Därmed inte sagt att jag alls tror att en andevärld kan kontakta oss. Kanske, kanske inte, men det är inget jag skriver under på.)
 
Sv: Vad vill de mig??

Nu kommer jag helt hoppa över hela diskussionen kring vad som är verkligt och allt sånt. Inte ta ställning.

Men om det nu skulle vara så att det spökar (om vi för en stund bortser från andra tänkbara förklaringar) så kanske det inte finns någon direkt anledning till allt det här. De bor där, kanske. Roar sig? Poängen är att de, vilka och vad de nu är, kanske inte vill dig något övht.

Du skriver att när du hade en infektion och mådde dåligt försvann det, och nu när du mår bra och det är lugnt på arbetet börjar det igen, så oavsett om det är verkligt eller en produkt av psyket verkar det ju kräva en mottaglighet. Kanske prova att hitta en mentalt eller fysiskt krävande hobby, något som kräver stort fokus, som inte ger utrymme för vad-det-nu-är att uppta din tankeverksamhet?
Inte försvann det. Det fanns där, men inte alls i samma kraft.
 
Sv: Vad vill de mig??

Jag tänker såhär, att ifall du besväras av tankar på övernaturliga saker, och dessutom verkar känna dig lite hotad eller rädd p.g.a. detta så är det kanske något du behöver prata med någon om.
 
Sv: Vad vill de mig??

Tycker inte du är varken märklig eller konstig. Du har ju inte gjort något fel? Det var länge sen vi brände häxor på bål, så du kan vara lugn. ;)

Försök slappna av och ta det som det är, bara. Kanhända pågår flera tidsåldrar samtidigt i en multidimensionell värld där vi alla krockar ibland, vem vet?

Det är ju inget som behöver påverka dig negativt egentligen. Se det som lite intressant istället. :)
 
Sv: Vad vill de mig??

Det är ju inte så att jag "letar" efter situationer och efter spökena. Visst jag kan ju ha mer krävande hobby, men är ju rent mentalt slut när jag lägger mig efter en dag med hästar, jobb och barn. Och fysiskt slut när jag tränat eller arbetat på gården. De dyker ju upp ändå, när jag minst anar det.
Ok jag förstår, ja det är väl onödigt att skaffa sig fler åtaganden i så fall.

Men som sagt, jag skulle inte fundera så mycket över något dolt budskap, för kanske finns det inte något sådant, kanske vill de inget speciellt eller så skulle ett ev budskap inte förändra något. Alltså sakerna som händer kanske inte är upp till dig personligen att påverka eller förstå. Man behöver inte dra på sig onödig oro, då riskerar man andra problem än spöken.
 
Sv: Vad vill de mig??

Vi vet ju dock extremt lite om hur hjärnan egentligen fungerar. Likaså vet vi jättelite om varför vi inte utnyttjar hela hjärnans kapacitet.
Utan att säga att jag tror på det övernaturliga så kan jag förstå att man inte känner att psykologin räcker till i det här fallet.

Ja, vi som är lekmän vet ju extremt lite om hur hjärnan fungerar. Forskningen vet mer, men ändå långtifrån allt.

Och för mig blir det intäkt för att vi inte bör utesluta psykologiska förklaringar. Vi vet för lite för att kunna runda psykologin.
 
Sv: Vad vill de mig??

Jag kan känna att vi är på tunn is när man psykologiserar dessa fenomen. Är det någon som har förmåga att se spöken eller är personen psykotisk?
För det är ju nästan där man landar om man tänker perceptionsstörning i de här fallen och iallafall jag tycker det blir minst sagt obekvämt att säga varken bu eller bä..

Fast det är inte alls vad jag menar. Visserligen kan en anledning till att man förnimmer sånt som inte är där vara att man är psykotisk, men det finns ju verkligen ingenting i TS berättelse som skulle tyda på det.

Det behöver absolut inte vara där man landar, likadant som man inte behöver landa i hjärntumör så snart någon har ont i huvudet. Det kan vara en anledning, men det finns många andra, som verkar väldigt mycket troligare i det här fallet. Jag tror knappast TS och hennes son går runt och är psykotiska utan att de själva eller någon annan märker det.

Men vi gör ju såna små misstolkningar hela tiden, exempelvis tycker oss se en katt som vi vet inte är hemma, som vid närmare påseende visar sig vara en tröja, osv. Hjärnan funkar så, väldigt mycket av det vi ser och upplever är hjärnans tolkning av sinnesintrycken, snarare än rena sinnesintryck, även om vi förståss inte upplever att hjärnan tolkar. Det är inget att psykologisera över, eller något tecken på att man är psykiskt sjuk, utan helt enkelt ett exempel på hur vår varseblivning fungerar.
 
Sv: Vad vill de mig??

kl

Avstår också helt från att lägga in värderingar om huruvida spöken finns eller inte. Om TS upplever att hen ser dom, så gör hen. Om det blir jobbigt och TS känner sig orolig så tycker jag absolut att hen ska gå och prata med en psykolog, hallucinationer är ett av symptomen man kan få som bipolär (och av post-traumatisk stress, schizofreni, allvarliga depressioner, mfl). Hallucinationer kan man få i alla sinnen, det kan vara ett ljud, en lukt, något man ser, känslan av att någon tar på en /det kryper på skinnet, osv.

Sen så kan man ju såklart diskutera frågeställningen: "Är de som samhället ger psykiska diagnoser egentligen bara är känsliga för andra världar/dimensioner och därigenom får problem att anpassa sig i vårt samhälle?" ;) men det är en helt annan tråd tror jag...
 
Senast ändrad:
Sv: Vad vill de mig??

Frågan förutsätter att andarna/energierna har en vilja och alltså vill uppnå något. Det i sig gör att man får utgå från att de har någon sorts tankeförmåga, eller motsvarande för andevärlden. Eftersom ljud är luft i rörelse (fotstegen) måste man anta att andarna/energierna kan förflytta föremål som finns i den fysiska världen. Med de två antaganden tillsammans blir slutsatsen att om de vill något särskilt, alltså ge ett budskap till dig, kan de göra det genom att t ex skriva något, eller alstra andra ljud än fotsteg (endast fotsteg som kommunikation lämnar mest åt fantasin att fundera på och är inte särskilt konkret.

På samma vis att "känna en hand" är snarare en förnimmelse av hur en hand känns på axeln än en faktisk hand eftersom en hand är något en människa har. Så det är en fysisk och/eller psykisk upplevelse av hur en hand känns men är alltså något annat. Förnimmelse, energi eller vad man nu kan tänka sig.

Så att de skulle vilja något särskilt gör nog snarare att det skapas en stress eftersom den frågan inte kan besvaras utan istället blir fler frågor. Om andarna/energierna vill något särskilt så får de se till att kommunicera det tydligt så att budskapet går fram. Mitt förslag är att du låter det vara som det är bara. Blir nattsömnen störd av "fotsteg" så stäng dörren, eller använd öronproppar. Alltså lös varje del för sig som de facto är ett problem.
 
Sv: Vad vill de mig??

Det luriga är ju att en del medier ju är äckligt prick-säkra.

Jag har haft oerhört starka syner, intiutioner som inträffat (och betydligt fler då inga hänt)- men när man i veckor burit känslan av att något vidrigt ska hända- också dör ens bästa vän under extremt dramatiska former- så minns man ju det bättre än alla gånger då man känt- och inget hänt.

jag har hur tydligt som helst sett människor, som inte finns. Det var en enorm lättnad när jag fick ord som förklarade; jag har bipolär sjukdom typ 1 och har haft tillhörandr psykoser.

Det är ju lite "fint" när man ser sin sedan mer än 10 år föda farfar. Sånt blir man varm i hjärtat av. och vill minnas. Men annat stort och smått man ser och hör kanske man inte gärna tänker på ...
 
Sv: Vad vill de mig??

Så att de skulle vilja något särskilt gör nog snarare att det skapas en stress eftersom den frågan inte kan besvaras utan istället blir fler frågor. Om andarna/energierna vill något särskilt så får de se till att kommunicera det tydligt så att budskapet går fram. Mitt förslag är att du låter det vara som det är bara. Blir nattsömnen störd av "fotsteg" så stäng dörren, eller använd öronproppar. Alltså lös varje del för sig som de facto är ett problem.
Det var ungefär det här jag försökte få fram med mina inlägg.

Att om de nu vill något får de väl skärpa sig och tala ur skägget, för att försöka tyda en massa vaga signaler skapar troligtvis bara stress.

Med de två antaganden tillsammans blir slutsatsen att om de vill något särskilt, alltså ge ett budskap till dig, kan de göra det genom att t ex skriva något
Fast inte ens då är det säkert att man förstår.

Jag hade en period då jag var utsatt för "spökerier" i form av bla skrivna tecken på väggar och dörrar som inte klargjorde något alls. Nu är jag sedan länge dumpad (det verkar så åtminstone) av det spöket, troligtvis pga våra grava kommunikationsproblem. :D
 
Sv: Vad vill de mig??

Det låter bra. Man måste ju kunna prata med varann!

Ja, jag accepterar inget annat än raka besked från mitt husspöke. Knarrande trappor och fönster som öppnar sig själva, hanterar jag i den anda som Foinix rekommenderar.

I TS kläder skulle jag snarare försöka komma ur att jag bryr mig så mycket om det här - oavsett vad det nu är. Om det är ett spöke verkar det ju ofarligt. Om det är ett psykologiskt fenomen verkar det jobbigt, men även om det är spöken så är det ju TS reaktioner som är det jobbiga. Lösningen sitter i TS huvud oavsett, tänker jag.
 
Sv: Vad vill de mig??

Ja, vi som är lekmän vet ju extremt lite om hur hjärnan fungerar. Forskningen vet mer, men ändå långtifrån allt.

Åh, jag vet att jag läst jätteintressanta studier där man framkallat "övernaturliga upplevelser" hos försöksdeltagarna genom att stimulera ett särskilt område i hjärnan. Det jag fann fascinerande var att vad personerna upplevde var helt beroende på vad de redan hade för tro eller inställning. Religiösa personer upplevde att de såg/hörde/mötte t.ex. Jesus, personer som trodde på spöken såg/hörde/kände av sådana, de som växt upp med folktro och sagoväsen såg småtomtar osv. Ateister och personer som inte trodde på övernaturliga fenomen upplevde också sådant som gick i linje med deras förförståelse men jag kommer inte ihåg exakt nu, kanske att de trodde sig ha psykotiska vanföreställningar eller hallucinera eller liknande? Ska försöka leta reda på studierna imorgon!

Slutsatserna var alltså att vi alla kan ha den här typen av upplevelser, men att vad vi tror att vi ser/hör/känner beror på vad vi har med oss sedan innan. Det skulle alltså kunna vara så att personer som ofta har den typen av upplevelser har någon minimal avvikelse i hjärnan eller någon slags mini-epileptiska anfall. Så tolkar jag forskningsfynden i alla fall då det stämmer med min förförståelse. ;)
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 738
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 255
Senast: Snurrfian
·
Gravid - 1år Fy tusan vad det tar emot att skriva detta men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner inte igen mig själv sen jag blev gravid...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 971
Senast: Bapelsin
·
Relationer Jag är en gammal användare, med helt nytt konto för anonymitet. Känner mig så otroligt rådvill och vad kan vara bättre än att fråga i...
6 7 8
Svar
153
· Visningar
23 208
Senast: Petruska
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp