Sv: Vad räknas som en god sits?
KL
Ang funktionell sits:
Jag hade för många många år sen en häst som inte hoppade om inte ryttaren RED. Var tvungen att lära mej en annan "hoppridning" än jag klarat mej på ditintills
Jag var tvungen att försöka rida som min tränare, (som tävlade i landslaget bla,) kolla in hur h*n red hästen och försöka förstå vad som var skillnaden och det tog tid och möda, men det betydde väldigt mycket jag lärde mej att RIDA på hinder, och vara med hela vägen, ja, svårt att beskriva så att nån fattar, jag vet, men det här har jag tänkt en del på i relation till dressyren....Mera rida med känslan, verkligen.
Nu när jag inte hoppar så ofta (har ju tränat oregelbundet, men nu lite oftare igen) så kan jag ha svårt att hitta den där ridningen, det tar en stund nästan varje pass.....måste liksom hitta rätt.
Jag sitter i balans rätt bra, jag använder hand, vikt o skänkel rätt ok, jag rider på hindren, men jag RIDER inte i den meningen jag borde. Jag åker mera även jag inte alls "åker häst", men ändå....Nån som fattar?
Det andra kommer sen efter en stund när jag kommer igång. "Hoppa oftare" säger tränaren när jag klagar ( som också ser det tydligt)
men jag är ju en gammal kärring nu, så det är lätt att säga.....
Det är samma sak som man borde uppnå i dressyrsadel, men där har jag aldrig haft det där nånsin
Att sitta korrekt och göra rätt saker är en sak (gör ju inte ens det....
.). Men att rida MED hästen och röra sej ihop med hästen, så att man svarar direkt utan fördröjning på varandras signaler, och är ETT liksom, det är något helt annat. Och det är det jag inte kan. Kommer aldrig att kunna.
DET är för mej en funktionell sits och den är också snygg oftast. Låter säkert enormt flummigt och upplagt för att missförstå
.
Som jämförelse också om jag rider ute och galopperar och hoppar stockar o sånt, ibland rider fort, så är det samma sak, jag rider mycket mera MED hästen, använder kroppen automatiskt, direkt och automatisk kommunikation, ja det är något jag aldrig kommer i närheten av i en dressyrsadel även om jag nu skulle kunnat sitta aldrig så tjusigt - vilket jag inte helller kan
Inte på hundra år skulle det gå,