Vad läser du/ni just nu? Barnversionen!

[pollex]

Nej och den kan man väl knappt läsa högt för man bara gråter hela tiden. Köpte den som begagnad illustrerad klassiker! (dvs serietidning) och ska diskret lägga fram någon gång.

Läste en förkortad version av Skattkammarön och den gick hem! Men jag tror de böckerna är för 11-14 år snarare faktiskt. Originalen är väldigt ordrika och beskrivande av hm natur i sin natur, vilket verkar lite segt för 8 åringar (idag? någonsin?) många är ju faktiskt skrivna för vuxna. Skulle försöka med lille Lorden men gudars vilket babbel om denne änglalike gosse och hans fantastiska natur, minns inte att den var så babblig från när jag var 12 så jag tror mer på den åldern.

101 Dalmatiner läste jag också när jag var typ 13 så.. haken är att de är lättare att få lästa när man läser dem högt finns så mycket bra ungdomslitteratur numera så kommer man få tid att få dem lästa senare?

Egentligen gillar jag att böcker ska vänta tills de är lagom, finns liksom egentligen inget egenvärde för mig att presentera min favorit Sagan om Ringen nu när han är 8, när den perfekta upplevelsen säkert är att läsa den själv mellan 11-15, så Bilbo o Narnia har det blivit.

Jag skulle definitivt börja gråta i alla fall

De här äldre klassikerna som finns i förkortad version- typ Skattkammarön etc - tänker jag att det är rätt kul att ta när den förkortade versionen är ”lagom” - grundstoryn hör ju liksom till allmänbildningen och sedan kan man ju alltid återkomma till fulltextversionen om man vill när man är äldre! Gullivers resor har åttaåringen läst i kortversion till exempel, och Robin Hood. Jag har också läst de första böckerna om Hjältar och monster på himlavalvet med båda barnen, de höll förvånansvärt bra! Däremot har jag aktivt undvikit Robinson Crouse, den känns lite knivig att hantera med relationen till Fredag etc (annars tror jag att själva grejen - ensam på en öde ö! - skulle gå hem).

Typ Sagan om ringen får dock vänta (tills de efterfrågas)!

 

[pollex]

Hur var den hemsk? A har läste dem, men han läser dem själv så jag har ingen aning om vad som är i...

Lånade Pax åt honom, för många läser dem, men råkade läsa högt ändå, men ska inte låna fler, det får han göra själv som äldre. Droger, stölder, pangade rutor, slagsmål, jätteäckliga monster som folk vrider nacken av, knasiga attityder, känns som att det passar för lite äldre.

Den vackra häxdoktorn får Nellys pappa att bli helt bortkollrad, och förhäxar/zombiefierar hennes mamma... Könsstereotyp/heterosex-sunk tyckte jag, barnen var mer upprörda över att mamman blev fångad/förtrollad. Men som åttaåring så kanske man hamnar mittemellan de respektive invändningarna

Jag lånade faktiskt hem Pax nyligen, men den gick inte hem. Tror dock inte att det var av de skäl du nämnde, våld brukar inte hindra uppskattning annars

 

[pollex]

Idag fick ett gäng halvanböcker följa med hem från biblioteket. Brandbilar och polisbilar.

Stackars dig! (eller hoppas att du tål Halvan bättre än vad jag gör! Det finns liknande böcker om Bojan, jag har bara läst Bojan och brandbilen men den var mycket bättre tyckte jag!)

 

[Jenka]

Stackars dig! (eller hoppas att du tål Halvan bättre än vad jag gör! Det finns liknande böcker om Bojan, jag har bara läst Bojan och brandbilen men den var mycket bättre tyckte jag!)

Ska spana in bojan! Och se om det finns nån halvan om bärgningsbilar. Jag har inget emot dem (än?), Kan gilla upplägget men sonen skulle nog höra mer om bilarna och mindre om vad poliser faktiskt arbetar med.

 

[Jenka]

Jag har inte lyssnat på (eller läst) Kamomilla själv som barn, men femåringen lyssnar på den intensivt nu och går runt och sjunger alla sånger! Men vad händer egentligen i berättelsen?

Eh... Pass? Nynnade på en annan sång idag och funderar på om det är samma som papegojan Polly och sång om att det stormar så man kan blåsa bort(om man inte fäller ihop sitt paraply)...?
Rövarna är ju snälla iaf fast de rövar

 

[Badger]

Jag skulle definitivt börja gråta i alla fall

De här äldre klassikerna som finns i förkortad version- typ Skattkammarön etc - tänker jag att det är rätt kul att ta när den förkortade versionen är ”lagom” - grundstoryn hör ju liksom till allmänbildningen och sedan kan man ju alltid återkomma till fulltextversionen om man vill när man är äldre! Gullivers resor har åttaåringen läst i kortversion till exempel, och Robin Hood. Jag har också läst de första böckerna om Hjältar och monster på himlavalvet med båda barnen, de höll förvånansvärt bra! Däremot har jag aktivt undvikit Robinson Crouse, den känns lite knivig att hantera med relationen till Fredag etc (annars tror jag att själva grejen - ensam på en öde ö! - skulle gå hem).

Typ Sagan om ringen får dock vänta (tills de efterfrågas)!

Ja exakt, det är lite så jag har tänkt. Dvs jag läste den förkortade Skattkammarön när jag insåg att originalet är lite ordrikt.

 

[Badger]

Den vackra häxdoktorn får Nellys pappa att bli helt bortkollrad, och förhäxar/zombiefierar hennes mamma... Könsstereotyp/heterosex-sunk tyckte jag, barnen var mer upprörda över att mamman blev fångad/förtrollad. Men som åttaåring så kanske man hamnar mittemellan de respektive invändningarna

Jag lånade faktiskt hem Pax nyligen, men den gick inte hem. Tror dock inte att det var av de skäl du nämnde, våld brukar inte hindra uppskattning annars

Nej alltså våld -hugga huvudet av drakar och slåss med svärd fungerar jättebra och jag tror nog att detta gick helt över hans radar, men inte över min...

(Mamma alkoholist, barnen fosterhemsplacerade 11-12 åringar som slåss på skolgården pga mobbing, orättvis personal som skyller på dem istället för på favvisbarnet. Pangar rutorna i orangeriet och stjäl tanters mobiltelefoner osv. De goda personerna i fantasyn (äldre tant och farbror) vrider nacken av äckliga små monster i bur med en knyckning på handleden. Det känns som att 11-13 är en ålder som passar bättre än 8 och jag tycker kanske att det måste få vara så att vissa saker förstår man bättre när man blir äldre. Som plattgrå socialrealism och barn som är helt psykiskt knäckta av fosterhem. Som att mammor kan vara alkoholister som man längtar hem till och fosterhemsföräldrar kan vara elaka och orättvisa på en psykisk misshandelnivå osv. Jag tänker att han väljer den boken själv och läser den eller ber mig läsa den när han kan uppskatta alla dimensioner av den.)

 

[Badger]

Den vackra häxdoktorn får Nellys pappa att bli helt bortkollrad, och förhäxar/zombiefierar hennes mamma... Könsstereotyp/heterosex-sunk tyckte jag, barnen var mer upprörda över att mamman blev fångad/förtrollad. Men som åttaåring så kanske man hamnar mittemellan de respektive invändningarna

Jag lånade faktiskt hem Pax nyligen, men den gick inte hem. Tror dock inte att det var av de skäl du nämnde, våld brukar inte hindra uppskattning annars

Så jag kanske skippar att själv låna Nelly böckerna åt honom om jag stöter på dem mer, han har läst ca 3 själv och verkade tröttna på den tredje.

Själv skippar jag böcker om två killar som hjälper djur/är djur detektiver. Hittar inte igen vad böckerna heter.
X är klädd bara i rosa, hon är ett yrväder, alla killarna är kära i X hon är hon är hon är... helt enkelt objektifierad och har en ponny så då åker man till stallet
Där är bara flickor, de rider runt, runt, de verkar ha tråkigt.

 

[Jozze]

Däremot har jag aktivt undvikit Robinson Crouse, den känns lite knivig att hantera med relationen till Fredag etc (annars tror jag att själva grejen - ensam på en öde ö! - skulle gå hem).

Det finns en arabisk förlaga, flera hundra år tidigare än Defoes bok om jag minns rätt, till Robinson Crusoe. I den boken behandlas personen som motsvarar Fredag på ett respektfullt sätt och personerna samarbetar för att finna nya kunskaper tillsammans, om jag inte minns fel, istället för ojämlikheten som råder i Robinson.

Som du kanske märker på min osäkerhet kring boken så har jag inte läst den själv. Men jag skulle gärna vilja! Dock minns jag vare sig titel eller författare, och den finns säkert inte som kortversion.

Edit: här är länk till artikeln där jag läste om den arabiska boken: https://www.svd.se/robinson-crusoe-eller-myten-om-ensamheten Tyvärr är den låst, men skribenten hinner nämna både författare och boktitel. (Tror jag. Orkade inte läsa allt det jag fick tillgång till pga extrem trötthet.) Hoppas jag inte lurades alltför mycket i det jag skrivit här ovan.

 

[pollex]

Ska spana in bojan! Och se om det finns nån halvan om bärgningsbilar. Jag har inget emot dem (än?), Kan gilla upplägget men sonen skulle nog höra mer om bilarna och mindre om vad poliser faktiskt arbetar med.

Om bilarna är det mest intressanta så är nog Halvan bäst ändå, Bojan är mindre teknisk!

 

[pollex]

Eh... Pass? Nynnade på en annan sång idag och funderar på om det är samma som papegojan Polly och sång om att det stormar så man kan blåsa bort(om man inte fäller ihop sitt paraply)...?
Rövarna är ju snälla iaf fast de rövar

Ja, att de är snälla har jag förstått (enda sången jag kan är del av Rövarvisan ). Jag vill däremot minnas att jag började läsa boken någon gång och att det tig tvärstopp direkt (för mig) för att de ”behövde ett fruntimmer som kunde städa i huset”, typ. (Inser att det är en tveksam lösning att låta ungen lyssna på historien ensam istället )

 

[pollex]

Så jag kanske skippar att själv låna Nelly böckerna åt honom om jag stöter på dem mer, han har läst ca 3 själv och verkade tröttna på den tredje.

Själv skippar jag böcker om två killar som hjälper djur/är djur detektiver. Hittar inte igen vad böckerna heter.
X är klädd bara i rosa, hon är ett yrväder, alla killarna är kära i X hon är hon är hon är... helt enkelt objektifierad och har en ponny så då åker man till stallet
Där är bara flickor, de rider runt, runt, de verkar ha tråkigt.

Jag får väl kanske tillägga att ingen av de andra Nelly Rapp vi hann med var lika ”illa”, även om jag tycker att Martin Widmark överlag (även i LasseMaja) har en jobbig förkärlek för att lösa problem med vuxenromantik...

Jag har varit förskonad från djurdeckarna du nämner, som tur är! Deckare som jag däremot tycker är helt okej är:

- Hemliga klubben (kille+tjej löser brott, hon är den modiga, man slipper Widmarks romantik (vi läste de flesta av dem förra sommaren och det var bara en som hade sådan upplösning), dock kan det vara lite irriterande när de skriver i sitt kodspråk ibland och skildringen är överlag lite... träig )
- Hemliga trean (tvillingsyskon löser mysterier tillsammans med sin farbror som älska att sy och klä (ut) sig i kvinnokläder (den skildringen är jag lite kluven till), hon är den modiga, bättre skrivet och roligare storys tycker jag! Den senaste av dem utspelar sig t ex på ett läger för barn med skärmberoendeproblematik )

 

[pollex]

Nej alltså våld -hugga huvudet av drakar och slåss med svärd fungerar jättebra och jag tror nog att detta gick helt över hans radar, men inte över min...

(Mamma alkoholist, barnen fosterhemsplacerade 11-12 åringar som slåss på skolgården pga mobbing, orättvis personal som skyller på dem istället för på favvisbarnet. Pangar rutorna i orangeriet och stjäl tanters mobiltelefoner osv. De goda personerna i fantasyn (äldre tant och farbror) vrider nacken av äckliga små monster i bur med en knyckning på handleden. Det känns som att 11-13 är en ålder som passar bättre än 8 och jag tycker kanske att det måste få vara så att vissa saker förstår man bättre när man blir äldre. Som plattgrå socialrealism och barn som är helt psykiskt knäckta av fosterhem. Som att mammor kan vara alkoholister som man längtar hem till och fosterhemsföräldrar kan vara elaka och orättvisa på en psykisk misshandelnivå osv. Jag tänker att han väljer den boken själv och läser den eller ber mig läsa den när han kan uppskatta alla dimensioner av den.)

Lika bra att mitt barn inte ville läsa Pax då!

 

[pollex]

Det finns en arabisk förlaga, flera hundra år tidigare än Defoes bok om jag minns rätt, till Robinson Crusoe. I den boken behandlas personen som motsvarar Fredag på ett respektfullt sätt och personerna samarbetar för att finna nya kunskaper tillsammans, om jag inte minns fel, istället för ojämlikheten som råder i Robinson.

Som du kanske märker på min osäkerhet kring boken så har jag inte läst den själv. Men jag skulle gärna vilja! Dock minns jag vare sig titel eller författare, och den finns säkert inte som kortversion.

Edit: här är länk till artikeln där jag läste om den arabiska boken: https://www.svd.se/robinson-crusoe-eller-myten-om-ensamheten Tyvärr är den låst, men skribenten hinner nämna både författare och boktitel. (Tror jag. Orkade inte läsa allt det jag fick tillgång till pga extrem trötthet.) Hoppas jag inte lurades alltför mycket i det jag skrivit här ovan.

Spännande! Jag blev själv sugen att läsa Ön i världshavet (som enligt artikeln du länkar till är en översikt av historier om Robinson-föregångare), men den finns visst inte att uppbåda på mitt bibliotek! Den arabiska föregångaren så långt som jag har tillgång till texten beskrivs såhär:

Som litterärt huvudmotiv i längre berättelser uppträder de däremot först under nya tiden och egendomligt nog för första gången i en bok av en arabisk 1100-talsförfattare, Abu Bacer, vars sedelärande saga
Hai Ibn Yockdahn handlar om ett övergivet barn, som, ammat av en bind, växer upp på en obebodd ö i Indiska oceanen och där i fullständig ensamhet och med naturen som enda läromästare förvärvar sig både de för livets uppehälle nödvändiga praktiska färdigheterna och insikt i den levnadsvisdom och vördnad för Allah, som författaren ville framhäva. Boken blev 1671 känd i Europa via en latinsk översättning och bidrog säkert till att göra eremitlivet på en ö till det favorittema för litteraturen det inom några decennier blev.

Är det den du tänker på? Det låter som att barnet är helt ensam människa där? (Blir lite Djungelboken också )

 

[Badger]

Jag får väl kanske tillägga att ingen av de andra Nelly Rapp vi hann med var lika ”illa”, även om jag tycker att Martin Widmark överlag (även i LasseMaja) har en jobbig förkärlek för att lösa problem med vuxenromantik...

Jag har varit förskonad från djurdeckarna du nämner, som tur är! Deckare som jag däremot tycker är helt okej är:

- Hemliga klubben (kille+tjej löser brott, hon är den modiga, man slipper Widmarks romantik (vi läste de flesta av dem förra sommaren och det var bara en som hade sådan upplösning), dock kan det vara lite irriterande när de skriver i sitt kodspråk ibland och skildringen är överlag lite... träig )
- Hemliga trean (tvillingsyskon löser mysterier tillsammans med sin farbror som älska att sy och klä (ut) sig i kvinnokläder (den skildringen är jag lite kluven till), hon är den modiga, bättre skrivet och roligare storys tycker jag! Den senaste av dem utspelar sig t ex på ett läger för barn med skärmberoendeproblematik )

De låter trevliga. En hake jag lagt märke till dock är att om man som förälder inte vill mata sin gosse med bara Ninjago och pojkar som slår varandra i huvudet med tillhyggen och skriker otidigheter så är flickan den modiga, söta, mysiga, påhittiga och omtyckta i en överväldigande majoritet av böckerna och filmerna. Medan pojken är lite korkad, feg och osocial. Så det är faktiskt lite krångligare att hitta mysiga, påhittiga, söta och omtyckta modiga pojkar. Tänk flickan i Monster Inc tex, ingen skulle göra en så mysig liten pojke i en film trots att de såklart finns i verkligheten. (Big Hero 6 och Tam är undantagen.)

Det är typ bara Axel och Omar i Solgatan ett som är sådär härliga killar. Men de är för lättlästa nu.

Ninja Timmy tex kör ju på både och, både ganska dryg kille (Ninja Timmy) och totalobjektifierad falskmodig tjej på en gång. Dubbelslam.

Faktum är att ingen vill ju egentligen vara korkad feg och ful -modern barnlitteratur. Så då får man ju välja att vara stor, stark och arg istället -Ninjago.

 

[Jenka]

Ja, att de är snälla har jag förstått (enda sången jag kan är del av Rövarvisan ). Jag vill däremot minnas att jag började läsa boken någon gång och att det tig tvärstopp direkt (för mig) för att de ”behövde ett fruntimmer som kunde städa i huset”, typ. (Inser att det är en tveksam lösning att låta ungen lyssna på historien ensam istället )

Analyserade nog inte sånt som liten och har inte läst dem nu.

 

[Snurrfian]

Ja, att de är snälla har jag förstått (enda sången jag kan är del av Rövarvisan ). Jag vill däremot minnas att jag började läsa boken någon gång och att det tig tvärstopp direkt (för mig) för att de ”behövde ett fruntimmer som kunde städa i huset”, typ. (Inser att det är en tveksam lösning att låta ungen lyssna på historien ensam istället )

Fast Tant Sofia som de rövar för att de behöver ett fruntimmer i huset sätter dem i arbete, de får själva städa och tvätta. Sen finns det lite frågetecken, vem tar hand om Tant Sofias barn medans rövarna har henne bortrövad? Men visst det finns en hel del som kanske inte stämmer så bra överens med dagens samhälle men sonen älskar den mest för sångernas skulle tror jag.

 

[Ninnurur]

Nej alltså våld -hugga huvudet av drakar och slåss med svärd fungerar jättebra och jag tror nog att detta gick helt över hans radar, men inte över min...

(Mamma alkoholist, barnen fosterhemsplacerade 11-12 åringar som slåss på skolgården pga mobbing, orättvis personal som skyller på dem istället för på favvisbarnet. Pangar rutorna i orangeriet och stjäl tanters mobiltelefoner osv. De goda personerna i fantasyn (äldre tant och farbror) vrider nacken av äckliga små monster i bur med en knyckning på handleden. Det känns som att 11-13 är en ålder som passar bättre än 8 och jag tycker kanske att det måste få vara så att vissa saker förstår man bättre när man blir äldre. Som plattgrå socialrealism och barn som är helt psykiskt knäckta av fosterhem. Som att mammor kan vara alkoholister som man längtar hem till och fosterhemsföräldrar kan vara elaka och orättvisa på en psykisk misshandelnivå osv. Jag tänker att han väljer den boken själv och läser den eller ber mig läsa den när han kan uppskatta alla dimensioner av den.)

Fast i PAX så visar de på att mamma försöker, men de mår bättre i fosterhemmet. De utvecklas som personer och tar ansvar och mår bättre, trots att de motarbetas av många. Visst, många av de väsen de träffar på är läskiga, men storyn runt är bra. Barnen mår bra och älskas i fosterhemmet. Aldrig att fosterhemsföräldrarna är elaka mot dem! Det händer en gång i första boken och det pga en förtrollning som de bryter. Så jag tycker att du borde läsa dem själv och skapa en ny bild av dem. Min sjuåring älskar dem och vi funderar till och med på att åka på boksläppet av sista boken i Mariefred då de ordnar familjevisning på slottet och en massa annat kul De har också gjort en app så att man kan göra en PAX-vandring i stan.

 

[Badger]

Fast i PAX så visar de på att mamma försöker, men de mår bättre i fosterhemmet. De utvecklas som personer och tar ansvar och mår bättre, trots att de motarbetas av många. Visst, många av de väsen de träffar på är läskiga, men storyn runt är bra. Barnen mår bra och älskas i fosterhemmet. Aldrig att fosterhemsföräldrarna är elaka mot dem! Det händer en gång i första boken och det pga en förtrollning som de bryter. Så jag tycker att du borde läsa dem själv och skapa en ny bild av dem. Min sjuåring älskar dem och vi funderar till och med på att åka på boksläppet av sista boken i Mariefred då de ordnar familjevisning på slottet och en massa annat kul De har också gjort en app så att man kan göra en PAX-vandring i stan.

Jag har läst den första och bildat mig en uppfattning om den och min bild var att jag tror att det är en jättebra bok för honom om ett par år och att jag tyckte att det kunde få vara så att den kunde vara för senare när han kan uppskatta alla dimensioner av den och personutvecklingen i den. Det var jag ganska tydlig med i mitt inlägg.

 

[pollex]

De låter trevliga. En hake jag lagt märke till dock är att om man som förälder inte vill mata sin gosse med bara Ninjago och pojkar som slår varandra i huvudet med tillhyggen och skriker otidigheter så är flickan den modiga, söta, mysiga, påhittiga och omtyckta i en överväldigande majoritet av böckerna och filmerna. Medan pojken är lite korkad, feg och osocial. Så det är faktiskt lite krångligare att hitta mysiga, påhittiga, söta och omtyckta modiga pojkar. Tänk flickan i Monster Inc tex, ingen skulle göra en så mysig liten pojke i en film trots att de såklart finns i verkligheten. (Big Hero 6 och Tam är undantagen.)

Det är typ bara Axel och Omar i Solgatan ett som är sådär härliga killar. Men de är för lättlästa nu.

Ninja Timmy tex kör ju på både och, både ganska dryg kille (Ninja Timmy) och totalobjektifierad falskmodig tjej på en gång. Dubbelslam.

Faktum är att ingen vill ju egentligen vara korkad feg och ful -modern barnlitteratur. Så då får man ju välja att vara stor, stark och arg istället -Ninjago.

Fast det är inget ”fel” på pojkarna i de båda serierna jag nämnde, de är lite mindre modiga men annars löser respektive deckarpar sina fall genom att växelvis vara den som klurat ut vad som hänt, vem som är den skyldige etc

(Har inte sett Monsters Inc!)