Gud vad jag är dålig på att uppdatera här. Ja, överallt utom Goodreads egentligen, ligger konstant typ tretton-femton titlar efter på bloggen också. Skärpning
Nåväl! Ett gammalt hederligt uppsamlingsheat, då...
Gråleken av Maria Sveland var ingenting för mig, riktigt. De kräktes lite för mycket hela tiden och det var så konstiga faktafel som ställer till det för mig redan från start.
Au Pair av Cecilia Hansson greppade mig verkligen. Handlar om en medelålders kvinna, nu maka och mor, som återvänder till Wien, en stad som spelat stor roll i hennes liv i olika skeden, och där träffar mannen som hon blev kär i som ung au pair och tyskstuderande. Jag gissar att den är självbiografisk rakt av då författarens tidigare titlar osv. nämns i boken. Fint, poetiskt, intressant.
Five feet apart av Rachael Lippincott valde jag för att den kommer på film 2019 och det var en av rutorna i bokbingot. En fin berättelse får jag säga, om två tonåringar med cystisk fibros som aldrig får komma varandra närmare än sex fot - men vad skulle hända om de ruckade lite, lite på det där...? Fint berättat och jag tror den kommer att bli stor som film, den har vissa beröringspunkter med t.ex Förr eller senare exploderar jag.
Det kommer aldrig vara över för mig av Mhairi McFarlane var kanske hennes bästa hittills. Trevligt och roligt, ibland väldigt roligt, men tar även upp viktiga och tyngre ämnen. Jag tycker att hon gör det väldigt bra.
Jag ljuger ibland av Alice Feeney var en ganska intressant spänningsroman. Det här med opålitliga berättare är väldigt spännande tycker jag (det är ingen spoiler, tredje meningen i boken är "Jag ljuger ibland") och författaren lyckades faktiskt överrumpla mig flera gånger.
Det femte barnet av Doris Lessing - wow, alltså! Att jag inte läst den tidigare. Den blev extra intressant när jag läste någon analys som tog upp den i ett post-kolonialt perspektiv, att familjen i boken kan liknas vid det brittiska imperiet, jättebra.
Första boken i Prousts bautaverk På spaning efter den tid som flytt heter Swanns värld och är ganska tjatig, kan jag säga.
Rosenregimen av Elin Bengtsson var helt fantastisk. Om olika sorters våld, kan man kanske säga, och om kärlek och klaustrofobi och diametralt skilda idéer om vad kärlek är. Älskade den.
Francesca av Lina Bengtsdotter var till och med bättre än hennes första, Annabelle, som ändå imponerade starkt på mig.
Bakom stängda dörrar av B A Paris är också en spänningsroman som kändes lite ovanlig, premisserna för valen hos en av huvudpersonerna är annorlunda än vad jag är van vid och det blev väldigt bra och tankeväckande.
Haggan av Aase Berg är givetvis viktig och fascinerande på många sätt - för mig var den lite för mycket, helt enkelt. Den hade kunnat vara hälften så lång och fortfarande lika arg, inga problem. Det blev för tjatigt och svulstigt.
Onkel Toms stuga är en sån där klassiker som jag önskar att jag hade läst tidigare, för den är verkligen fin och folkbildande.
För min Månadens språk-utmaning har jag läst två kortromaner av Su Tong, Ett annat liv för kvinnor och Tre lampor - språket är alltså kinesiska. Jätteintressant och ganska tungrott.
Senaste Elly Griffiths om Ruth Galloway, The Stone Circle, gjorde mig inte besviken. Åh, vad jag tycker om dem. (Ja, jag upplevde mycket mindre tjat om kroppar denna gången!) Personerna är underbara.
Nummer 20 i Maria Wern-serien av Anna Jansson gjorde mig inte heller besviken. Intressant koncept denna gången och riktigt hjärt(!)skärande beskrivningar av hur det kan vara att ha ett barn som kämpar för livet. Även jag, helt utan dessa erfarenheter, blev väldigt tagen.
Till Read on location i bokbingot valde jag 13 little blue envelopes av Maureen Johnson, ty den skulle utspela sig delvis i Köpenhamn där jag råkade vara torsdag/fredag förra veckan. Det var visst lite Köpenhamn men även här höll jag på att bli lite tokig pga dålig research, eftersom huvudpersonen såg midnattssol i Köpenhamn och färjan mellan Rödby och Puttgarden tog fyra-fem minuter. Men annars var det en rätt så fin berättelse.
Och så Broder Jakob, senaste av Emelie Schepp. Hon är riktigt skicklig tycker jag, och lyckas hålla sina persongallerier hyfsat "lagom" stora för min lite uppskruvade hjärna som har svårt att hålla reda på för mycket folk.