Vad har du kompromissat med i ditt rasval?

[AraSlei]

Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

 

[Tonto]

Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

Jag valde en Aussie för att jag ville ha en hund i lagom storlek att träna och tävla med, som man gör MH osv. på. Ville inte ha så mycket päls, men valde en Aussie ändå. Mina premisser har ändrats något då jag vill ha en annan typ av mentalitet.

Jag har också en Border Collie, kompromissen var att man inte gör MH osv. och att man inte kan tävla skydd om jag nu skulle få för mig det.

Perfekt hund; 15-25 kg, pälsen får gärna ha underull och hunden ska vara funktionsdugligt byggd så att den orkar och håller för att arbeta.

 

[TantAgda]

Japp, utseendet!
För mej är den ultimata hunden utseendemässigt en ridgeback -så j***a snygga!
Men om man vill komma nånstans inom brukset och lydnaden så är det ett alldeles för osäkert kort. Därav kelpien. Framför allt så är det storleken som egentligen inte tilltalar mej, och det "ohundiga" utseendet överlag.

Den perfekta hunden för mej hade varit en ridgebackkropp med mer päls som inte fryser och kelpiementaliteten!

 

[Jeps]

Har borderterrier. Jag valde nog inte ras så mycket utan mina föräldrar köpte den första i mitt liv.
Är en pigg, glad och social hund som hänger med på allt. Tillräckligt förig och träningsvillig för mig på amatörnivå. Friska och sunda utan exteriöra extremer.
Nackdelen är jakten. Mina kommer dessutom från riktiga jaktlinjer.
Min drömhund är en mindre säg 5-10 kg stor hund med lättskött päls. Framåt, orädd och social med lagom motor. Ska inte bli knäpp av att ligga i soffan en helg. Hade ju också varit skönt om grannskapets katter och igelkottar klarat sig oskadda vid närkontakt. Mao lite jakt.

 

[Elementary]

Första hunden var menad att bli en finsk lapphund, men efter hela liv med diverse katter så var både jag och sambon trötta på att ha hår precis överallt och båda var överlyckliga över hur lite ludd cornishen lämnade efter sig. Sambon visade sig dessutom vara allergisk och reagerar klart mer på fällande raser så vi gav upp tanken på en sådan. Första kompromissen. En riktigt stor en. Finns en massa raser jag skulle vilja ha om de bara inte fällde. Nåja.

Bara att ladda om med det nya kriteriet då. Första hunden skulle nu bli en mellanpudel där kompromissen främst var mankhöjden. Men vi klickade verkligen inte med en enda uppfödare vi kontaktade eller besökte. Så vi kikade lite till och fastnade för havanais. Där blev kompromissen att den inte var krullpälsad, något jag föredrar rejält över de långhåriga ickefällraserna. Dessutom var den inte så slank och smidig som jag helst ville ha, och mankhöjden är inget jag hurrar över heller. Men en sådan fick det bli ändå och oj så älskad han var vår lilla professor.

När vi började prata om att ha två hundar insåg jag att min favvoras från när jag var liten (baserat enbart på utseendet) faktiskt inte alls är så terrieraktig, svår eller krävande som jag fått för mig. Bedlingtonterriern är en glad, smidig, rolig och snygg vovve med den absolut mest perfekta päls som finns.
Kompromissen gäller nu egentligen enbart höjden. Jag skulle verkligen vilja ha en hund man slipper böja sig ner för att belöna med godis ur handen osv. Men jag får ta det när resten är så passande.

Så den perfekta rasen för mig är en snäppet större bedlis helt enkelt. Alternativt en finsk lapphund som inte fäller, utan att pälsens andra egenskaper och utseende får ändras

 

[tuaphua]

Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

Jag har Papillon. Det började med att mina föräldrar köpte Pappisar till mig när jag var 9 år.
De gillade storlek, mentalitet och päls utöver att det var en frisk ras.
Jag har efter det, som vuxen, köpt ytterligare 3 pappisar.
Jag tycker inte jag kompromissat egentligen med något. Jag hade önskat att de tålde heldag kyla bättre utan kläder. Men när man är så liten är det inte konstigt om man blir nedkyld lättare än större.
Och de fäller ju en del om än inte extremt. Men det gör ju hundar med den typ av päls.
Min drömhund är aktiv, social gentemot mig iaf, förig, snabb i kropp och knopp, frisk, liten hund, rörlig och atletisk, inte mycket jakt eller vakt.
Den ska kunna hänga med i mitt aktiva liv, vara med mig i olika miljöer, jag ska inte behöva träna den flera h/dag men vill jag det ska det gå.
Det är Pappisen perfekt för. De är med på allt och vilken mängd som helst.
För mig som seglar är storleken ett plus. Detsamma även när det är skitväder och man bara lyfter in dem i duschen.

Min syn på hund har givetvis ändrats sen jag var 9 år. Men jag har insett att Pappisar är min ras iaf. De fyller de kriterier jag har idag med.

 

[Vastgota]

Jag har västgöte, rasen jag drömt om sedan jag var tonåring. Utseendemässigt perfekt, praktisk päls, stabil, okomplicerad. Dock inte så träningsvillig som rasen sägs vara, även om han blivit enormt mycket bättre. Jag ska snart få hem en korthårig collie, som jag hoppas tycker att det är kul att träna. Kompromisserna är storleken, jag vill gärna ha lite större än västgöten (ont i ryggen vid belöningar), men collien är lite större än jag tänkte mig. Nu blir det nog en tik, så förhoppningsvis närmare 50 än 60 cm. Färgen, det blir trefärgad, viltfärg finns inte på collie. Den långa näsan, de ser allt lite lustiga ut. Men de mentala egenskaperna jag hoppas på väger upp utseendet. En viltfärgad lapsk vallhund hade varit drömmen utseendemässigt, men färgen är ovanlig, och jag tror det skulle bli en Eski till i större format.

 

[Miao]

Vilken ras har du?
Australian Shepherd

Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Jag försöker komma på om jag har kompromissat nått med den rasen jag har nu.... men kan inte för mitt liv komma på något ! Jag tror helt enkelt att rasen passat mig så sjukt bra att jag inte känner att jag har behövt kompromissa med nått .

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Ja, jag har fått ett ännu specifikare intresseområde (svenskskydd) vilket kommer spegla sig i mitt köp av nästa hund, vilket kommer bli en malle.

Sen vidhåller jag fortfarande att en bruksavlad australian shepherd är en av de mest kapabla och optimala raserna för de övriga bruksgrenarna för en SM-satsande förare, hade jag inte fått ett specifikt skyddsintresse med SM-sikte hade jag aldrig ens funderat på att byta ras om jag "bara" ville hålla på med spår/sök/rapport. Sen att det finns massa jävla skituppfödare och skitavlade "sällskapsaussies" ( ) som saknar det mesta vad gäller arbetsfokus och vars enda mål verka verkar vara att inte vara "jobbiga" (aka kräver träning och aktivering som en bruksras ska göra), det är en annan femma....

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
En träningskompis Holländska Herdehund var estetiskt sett den snyggaste hund jag någonsin träffat på . Ståöron, släthårig, typ 56 cm hög, runt 28 kg, silverrandig.... gaddammit så läcker han var!

 

[Lipperta]

Vi bestämde oss för bordecollie då vi var väldigt aktiva och tror en sådan skulle passa oss perfa, en vuxen så vi vet vad vi får. Ville absolut inte ha valp, inte en stor hund och gärna
Kollade på ett par stycken men klickade inte.

Jag och mamma betsämde oss för en bordercollie 1,5 år gammal åkte till jourhemmet och skulle träffas. Då visar det sig att hunden redan blivit hämtad och fanns inte kvar

Istället tog vi med oss en 6 månaders stor vinthund

 

[Linda_A]

Vilken ras har du?
Boxer.

Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Jag hade inte så mycket val. Första boxern kom in i familjen när jag var sju och innan dess hade släktingar boxer, så är uppvuxen med dem. Kompromissen får väl ändå sägas vara den förväntade livslängden, hade så klart gärna haft en ras med högre medellivslängd. Enda hälsoproblemet som jag oroar mig för är dock cancer, resterande går oftast att undvika.

Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Jag har svårt att tänka mig en bättre ras. Det finns exemplar som är lyckliga som aktiva sällskapshundar och det finns exemplar med riktigt bra arbetsdriv. Både fysiskt och psykiskt passar de mig utmärkt. Bra storlek, minimal pälsvård, tysta, glada och med på det mesta.

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Bara på så sätt att jag gått från att ha boxern som sällskapshund till att nu träna bruks och lydnad. Nu skulle jag inte vara nöjd med den mer soffliggande varianten som man ibland stöter på.

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
En boxer med bättre hälsa och längre livslängd.

 

[Theodor]

Jag har Jack Russell, har alltid tyckt om rasen för deras karaktär och utstrålning och hade drömt om en i flera år innan jag skaffade hund.

Utseendemässigt har jag inte gjort några kompromisser, jag ville ha en liten hund (runt 30 cm, min är precis 30), helst strävhårig och med funktionell kroppsbyggnad. Det skulle väl i såfall vara att jag tycker färgerna är lite tråkiga, men det ser jag knappt som en kompromiss eftersom utseendet har liten betydelse för mig.

När det kommer till temperamentet skulle jag gärna ha en hund som har liten till måttlig jaktlust samt går bra ihop med andra hundar, så det får väl räknas som kompromisser iom att min hund är jaktidiot och inte går så bra ihop med andra hundar.

Drömhunden är en liten, tålig, tuff, energisk och framåt hund (med terrierkaraktär) som har träningsvilja utan att för den sakens skull vara en brukshund, samt med relativt låg jaktlust och som går bra ihop med andra hundar. Dvs allt min Jack Russell är fast med mindre jakt och svårigheter med andra hundar. Tror dock inte att "drömhunden" är möjlig att skapa öht eftersom jag anser att det är just jaktlusten som ger rasen sina övriga egenskaper

Och mina premisser har inte ändrats sedan jag skaffade hund, har samma kriterier inför nästa hundköp så småningom

 

[Liran]

Jag valde en riesen för att de hundar av rasen jag haft i min närhet har varit perfekta hundar. Fantastiska sällskapshundar, jätteroliga att träna med kapacitet för SM-nivå i de flesta grenar, vädertåliga, robusta, oömma psykiskt, glada och okomplicerade. Nu för tiden är inte riesen en helt frisk ras längre tyvärr, men vi har haft tur, peppar, peppar...

De är riktigt snygga också med sin raggiga elegans. Om jag fick designa min drömras skulle den vara precis som riesen, men väga kanske 10 kg mindre för enklare hantering. Dessutom skulle frisyren inte behöva något pälsfix, och så skulle rasen vara helt frisk, (veterinärerna kommer att överleva ändå eftersom oräddhet kombinerat med stor framåtanda och snabbhet är en dålig kombo försäkringsmässigt).

 

[Philosophia]

Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

Egentligen tycker jag inte att jag har kompromissat med något. De egenskaper som jag ibland skulle vilja vara utan är också de egenskaper som är positiva i andra sammanhang. Jag är så pass enkelspårig att när jag skaffade min nuvarande hundras så valde jag mellan whippet och italiensk vinthund.

Whippet hade hela tiden funnits på kartan och det var faktiskt en slump som gjorde att det blev italiensk vinthund istället för en planerad whippet när jag köpte min första egna hund. Jag har alltid tilltalats av whippetens lugna milda temperament inomhus i kombination med explosivitet utomhus. Italiensk vinthund är mer som ett ständigt pågående flipperspel, även om det finns undantag.

Hur som helst så blev det senare whippet. På plussidan för en ny italienare fanns den behändiga storleken och en aldrig sinande energi, kärlek och sprudlande glädje. På minussidan fanns att det hade gått många år sedan jag köpte italienare och många gamla linjer var mer eller mindre borta, sjukdomar hade kommit till, samt att rasen under en knapp tioårsperiod hade gått från 25-30 födda valpar per år till nästan 200 per år. Det som också vägde över var att jag var intresserad av en mer robust hund som var lite lugnare inomhus.

Däremot kan jag inte säga att jag har kompromissat. Jag tycker att whippet är en fantastisk ras och jag tycker att italiensk vinthund är en fantastisk ras. Och jag tror faktiskt inte att det hade blivit perfekt om man hade plockat russinen ur kakan och fått en whippet med italienarmentalitet (även om min Gaia snuddar på gränsen till det, men det har också gett upphov till en del blåmärken och gråa hår ).

 

[Migo]

Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

Ja, utseendemässigt hade jag föredragit nått mer huskyliknande. Inte en massa fanor med lång päls, vippande öron och skumma teckningar. Jag gillar hundar som har _alla_ sina språkverktyg intakta!

 

[Fisherling]

Jag har Aussie.

Jag ville ha en nätt, snabb hund med mycket träningsvilja och stort samarbetsintresse, gärna kring 45-50 cm hög som jag kunde tävla agility, lydnad, bruks, ja allt möjligt med och ha möjlighet att komma långt. Jag var innerligt trött på labbens "jag springer gärna två kilometer för att hälsa på en främling" och ville ha en reserverad hund. Jag ville ha funktionell päls med underull och täckhår så att hunden håller sig varm om vintern, längre päls än Labbe för att slippa det årslånga fällandet men inte lång päls som måste borstas regelbundet. Utseendemässigt ville jag gärna ha en brun hund med ståöron.

Jag fick kompromissa genom att ha en lite grövre hund, som faktiskt har lång päls även om det bara är "byxorna" (det är även enbart där det kan fastna skräp om hon typ råkar gå i granris), som inte har ståöron och inte är hon brun heller (fast är ju en färg i rasen iallafall, så det är ju en bonus).

Jag hade lika gärna kunnat skaffa en Kelpie om jag enbart gick efter den mentalitet jag vill ha. De har ju till och med ståöron, och många är bruna! men jag ville ju inte ha en korthårig hund. Så det blev Aussie ändå. Och nu älskar jag ju rasen! Även om jag fortfarande tycker bättre om stå- och tippöron än lappöron

 

[Dentaku]

Jag har korthårig collie.

Min största kompromiss är att rasen är så ojämn. En bra korthårscollie passar mig perfekt, att få en hund som dras med rädslor är en mardröm. Vad gäller arbetslust riskerar jag också att få en hund som inte räcker till. Det finns alltså raser som är säkrare kort där men då skulle jag få göra andra kompromisser vad gäller t ex aktivitetsbehov eller risker för hälsoproblem(samt sådant som utseende och storlek, förstås).

 

[dobbis]

Vilken ras har du?
Pinne och fralla
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Ja,ca 40cm på den ena och egentligen inget på den andra
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Kände inte att jag orkade spendera 5-6 dagar i veckan från mars till nov på olika klubbar o tävlingar inom o utomlands

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Nej inte på den 1a, Ja på den andra då dom ska kunna andas.

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
Som en dobbis

Äsch

 

[purity_666]

Jag har chinese crested.
Ja, jag hade önskat en ras som inte var så reserverad. Lite mer vilja att samarbeta hade varit fint också
Pälsvården, lynnet i övrigt. De är väldigt personliga och "knasiga".
Nej.
En kines som tyckte det var lite roligare att lära sig trick och som var lite mer öppen mot människor.
Å andra sidan kan man säkert hitta det genom uppfödare som är noga med sitt material. Mina hundar har liksom bara hamnat hos mig.


Jag jämför mina lite med föräldrarnas amerikanska cockerspaniel. Han älskar ju ALLT och alla och gör vad som helst för lite godis. Det blir inte så rättvis jämförelse då.

 

[kolblakkur]

Vilken ras har du?
Dansk-svensk gårdshund.
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Absolut inget. Rasen är precis det jag söker.
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Nej.
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
Tycker DSG:n är den perfekta hunden för oss. Bra storlek, lagom aktiv, sund, lättskött päls, soffpotatis som samtidigt vill hänga med på alla aktiviteter. Avstår gärna från att gå ut när det regnar

 

[Killaloe]

Alltså som ras tror jag inte att jag egentligen har kompromissat så mycket - jag tycker att Golden (trots alla variationer) passar mig bra i det stora så länge jag inte kikar på de mest extremt jaktavlade.

Det är väl möjligen just bredden som på gott och ont kan behöva vara en kompromiss eftersom du inte kan veta helt vad du får. (Minns en gammal användare vars jaktgolden var typ rätt lugn familjehund medans hens dp var ett energiknippe som behövde träna/jaga väldigt mycket). Möjligtvis också att jag hade önskat mig en något mindre matgalen hund, men det har ju såklart sina fördelar det med

Dock har ju dessvärre hälsan och mentaliteten varit lite av en kompromiss på individnivå - jag hade liksom velat ha en frisk Svansson så vi kunde göra allt vi ville eftersom hans hälsa fler än en gång satt käppar i hjulet. Men om jag fick ha en drömhund så skulle det vara en frisk Svansson. Jag älskar hans utseende, hans positiva attityd till tillvaron, hans energi när vi tränar, hans humor när han inte vill träna och att han fram tills de senaste året har varit relativ enkelt att ta med överallt och med andra hundar