Vad har du kompromissat med i ditt rasval?

Vilken ras har du?
Löwchen, schäfer och blandras

Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?

Min löwchen är precis vad jag ville ha och jag anser att hon är den perfekta sällskapshunden om man vill ha en pigg, liten, ickefällande hund som lika gärna ligger i sängen en vecka som går på långvandring. Det finns dock såklart nackdelar med rasen. Eftersom att det är en ras som är avlad på att vilja vara nära hela tiden så är separationsångest något som finns bland vissa i mer eller mindre utsträckning. Nu har ju jag flera hundar så hon har typ aldrig varit ensam så jag har personligen inte sett det som något större problem. Pälsen tycker jag har både för och nackdelar och hade jag bara haft löwchens så är det ju jäkla smidigt när man tar med dom till folk som inte gillar hundhår, och man slipper städa. Men när man har schäfer också så känns det ibland lite onödigt då man ändå får städa hundhår :p

Schäfern då. Ja. Alltså helhetsmässigt tycker jag verkligen att en bra schäfer är en ultimat brukshund och den hunden jag har nu passar mig skitbra. Men jag hade gärna sett att det var lättare att hitta lite mindre hundar. Och sjukdomar. Det är mycket sjukdomar att hålla koll på och mycket syns ju inte på hunddata så det är ju alltid en risk. Även om det såklart finns många friska både hundar och linjer. Hundaggression är också en nackdel för mig, vill gärna ha en hund som är hyffsat neutral till andra hundar. Och inom schäfer finns det ju dom som är det givetvis men det finns även dom som riktigt avskyr andra. Det finns även stoooora variationer på både kroppstyp och mentalitet. Det är verkligen som flera olika raser i en.

Blandrasen skaffade jag från en släkting när jag var ung och dum och där har jag framförallt fått kompromissa mycket med mentaliteten. Ljudrädsla och social osäkerhet.


Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?

Löwchen var som sagt helt perfekt när jag ville ha sällskapshund och jag kommer med största sannolikhet att skaffa fler.

Schäfern är helt enkelt världens bästa brukshund :D Bra päls för olika väder, stabila men med höga drifter, kan användas i de allra flesta hundsporter och inom olika arbetsområden, socialt tillgängliga osv.

Blandrasen valde jag mest för att han kom från en släkting och jag inte hade råd att köpa renrasig hund då. Hans egenskaper som överväger hans brister är dock att han är otroligt anpassningsbar i olika aktivsmängd, förarvek och skitrolig att träna med där han är lättbelönad med både socialt beröm, mat och lek av olika slag, miljötrygg är han också.

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?

Nej egentligen inte. Skaffade ju schäfern när jag ville ha mer hund att träna och tävla och till ev tjänst än mina sällskapshundar.

Däremot har jag från blandrasen lärt mig hur viktigt det är för mig att ha en trygg och stabil hund för livet blir så mycket enklare då för alla inblandade.

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

En schäfer fast som även kanske var lättare att hitta kring 20-25 kg, hade mindre sjukdomar och var generellt enklare med andra okända hundar.
 
Senast ändrad:
Dvärgschnauzer här också.

Jag är uppvuxen med en underbar strävhårig tax, och ville nu som vuxen ha en intelligent hund med mycket karaktär och integritet, men mer leklust och följsamhet än det jag minns av vår tax (och också med mindre jakt i sig för att kunna ha hunden lös). Jag har alltid älskat utseendet och storleken på strävhårig foxterrier och welshterrier, men inser att de skulle vara för krävande och troligen med för mycket jakt. (@fejt Jag har som jag berättade när vi sågs ju också alltid dragits till airedales, men ville själv inte ha en så stor hund!) Så valet av dvärgschnauzer var från början en pragmatisk kompromiss från de terriers jag drömde om.

Nu tycker jag att vi har valt den perfekta hunden för vår familj och skulle inte vilja ha någon annan ras! Han är lugn och lagom självständig inomhus, fartig, följsam och trygg utomhus (om än översocial, vi tränar på hundmöten!), perfekt i storleken, lekfull utan att vara hyperaktiv osv. Jag har ännu inte bemästrat pälsvården helt, men tycker att vardagsskötseln är hanterlig. Jag tycker dessutom att han är den absolut finaste hund jag någonsin sett :-), och har helt slutat drömma om andra raser. (Däremot är det inte osannolikt att det smyger sig in en tax om några år, eftersom min man skulle vilja ha en jaktkompis!)

Det är så roligt för Aska och Frippe verkar vara så lika varandra i temperamentet. Vi jobbar också med hundmöten nu. Entusiasmen har liksom inga gränser och du vet ju hur det låter...
Inte heller vi kunde ha fått en bättre hund :love:
 
Pg a att jag är nyfiken: en spinn-off på "Blandras för 25 papp"-tråden.

Vilken ras har du?
Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?

Jag har ju skrivit i de andra trådarna på senare tid att jag letar en "aktiv sällskapshund av border collie typ" och det har jag inte hittat än så jag har ingen hund heller :devil:

På pappret så verkar kooiker vara hunden för oss men tyvärr finns den inte här i Australien.
Just nu är jag inne på gul labrador så kompromissen där är ju i princip allting :angel::D
 
Tycker inte jag har kompromissat någonting men däremot har mina önskemål ändrats över tid.
Första hunden (tollare) ville jag ha en aktiv sällskapshund, vilket jag fick. För dåvarande sambon var det viktigt med hängande öron och fluffig päls vilket han fick :).
Andra hunden (kelpie) ville jag ha en enklare brukshund att tävla med i bruks och lydnad. Med facit i hand hade det nog passat bättre med en hane men dåvarande sambon ville absolut ha en tik så det fick bli det.
Med tredje hunden ville jag köra skydd så då fick det bli en mallehane (körde över dåvarande sambon totalt :) )
Till hösten flyttar en ny mallehane in!
Jag köper hundar endast efter funktion och intresse. Eftersom jag inte är allergisk och har stor bil och bor på landet kan jag välja vilken ras jag vill.
 
Jag har storpudlar, två stycken.

Med den första ville jag ha en aktiv sällskapshund som jag skulle kunna testa på diverse olika hundsporter med, men som samtidigt inte skulle kräva för mycket aktivering. Det skulle bli min första egna hund och ville inte ta mig vatten över huvudet. Rasen skulle heller inte fälla hår. Jag fick precis det jag ville ha, och det enda som jag egentligen kompromissade med var utséendet. Innan jag skaffade pudel tyckte jag inte alls de var fina, särskilt inte i sina utställningsfrisyrer, men idag tycker jag att det inte finns någon vackrare ras.
Premisserna ändrades något till nästa hund, även om det till slut blev samma ras. Jag hade fått upp ögonen för brukset och kollade därför mycket på hundar med mer motor, framför allt några olika bruksraser. Ingen kändes dock helt rätt och jag älskar hur pudlarna är att leva med. Mjuka, humoristiska och lättsamma utan att vara tråkiga. Så till slut valde jag med hjärtat och då blev det en till storpudel, men någon gång blir det en hund av bruksras.

Den perfekta hunden hade haft pudelns härliga temperament och graciösa byggnad, men haft mer lättskött päls- kanske sträv. Jag vill inte ha en hund som fäller pga allergi, men samtidigt är jag utställningsintresserad och det är arbetsamt att hålla en pudel i utställningspäls. Den skulle också ha en större arbetsmotor, mod och uthållighet. Hittills har jag inte hittat den rasen ;)
 
Jag har storpudlar, två stycken.

Med den första ville jag ha en aktiv sällskapshund som jag skulle kunna testa på diverse olika hundsporter med, men som samtidigt inte skulle kräva för mycket aktivering. Det skulle bli min första egna hund och ville inte ta mig vatten över huvudet. Rasen skulle heller inte fälla hår. Jag fick precis det jag ville ha, och det enda som jag egentligen kompromissade med var utséendet. Innan jag skaffade pudel tyckte jag inte alls de var fina, särskilt inte i sina utställningsfrisyrer, men idag tycker jag att det inte finns någon vackrare ras.
Premisserna ändrades något till nästa hund, även om det till slut blev samma ras. Jag hade fått upp ögonen för brukset och kollade därför mycket på hundar med mer motor, framför allt några olika bruksraser. Ingen kändes dock helt rätt och jag älskar hur pudlarna är att leva med. Mjuka, humoristiska och lättsamma utan att vara tråkiga. Så till slut valde jag med hjärtat och då blev det en till storpudel, men någon gång blir det en hund av bruksras.

Den perfekta hunden hade haft pudelns härliga temperament och graciösa byggnad, men haft mer lättskött päls- kanske sträv. Jag vill inte ha en hund som fäller pga allergi, men samtidigt är jag utställningsintresserad och det är arbetsamt att hålla en pudel i utställningspäls. Den skulle också ha en större arbetsmotor, mod och uthållighet. Hittills har jag inte hittat den rasen ;)
Riesenschnauzer?
 
Sheltie. Jag är nöjd med rasen, då min hund har stor arbetslust, är lättmotiverad och lagom stor. Dock har han nog större jaktlust och skärpa än många andra shelties, något jag gärna sett att han haft mindre av.

De typiska rasegenskaper vi gjorde avkall på var skälligheten och pälsen. Jag kan dock leva med detta, fördelarna överväger :D
 
Vilken ras har du?
Schapendoes x 2

Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?

Storlek, då jag egentligen ville ha en mindre ras under 40 cm i mankhöjd - men jättesvårt att hitta någon liten sällskapshund utan rinnande ögon, utstående ögon eller andra hälsoproblem.

Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Att Schappar är så okomplicerade och allround. Positiva, busiga och älskar att vara med sin flock i vått och torrt. De har lätt för att slappna av och har knappt ingen jaktlust.

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?

Nej.

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
Som en Berger des Pyrenees fast med sällskapshundsmentalitet.
Eller en engelsk setter under 40 cm i mankhöjd.

Fast ena schappen är inte så långt ifrån en Berger i utseende och kroppstyp. Nära perfektion ;)
Yrjas%20unge%205%201%20of%201-59%202_zpspof32luz.jpg

 
Jag har Jack Russell, har alltid tyckt om rasen för deras karaktär och utstrålning och hade drömt om en i flera år innan jag skaffade hund.

Utseendemässigt har jag inte gjort några kompromisser, jag ville ha en liten hund (runt 30 cm, min är precis 30), helst strävhårig och med funktionell kroppsbyggnad. Det skulle väl i såfall vara att jag tycker färgerna är lite tråkiga, men det ser jag knappt som en kompromiss eftersom utseendet har liten betydelse för mig.

När det kommer till temperamentet skulle jag gärna ha en hund som har liten till måttlig jaktlust samt går bra ihop med andra hundar, så det får väl räknas som kompromisser iom att min hund är jaktidiot och inte går så bra ihop med andra hundar.

Drömhunden är en liten, tålig, tuff, energisk och framåt hund (med terrierkaraktär) som har träningsvilja utan att för den sakens skull vara en brukshund, samt med relativt låg jaktlust och som går bra ihop med andra hundar. Dvs allt min Jack Russell är fast med mindre jakt och svårigheter med andra hundar. Tror dock inte att "drömhunden" är möjlig att skapa öht eftersom jag anser att det är just jaktlusten som ger rasen sina övriga egenskaper :)

Och mina premisser har inte ändrats sedan jag skaffade hund, har samma kriterier inför nästa hundköp så småningom

Kollat på dansk svensk gårdshund? :angel:
Fast det är iof ingen terrier, den är mkt mer samarbetsvillig
 
Kollat på dansk svensk gårdshund? :angel:
Fast det är iof ingen terrier, den är mkt mer samarbetsvillig

De verkar vara roliga hundar de jag träffat, men jag vill nog ändå ha den där envisheten hos terriern... har kollat lite på dvärgschnauzer nu också vad gäller MHn etc efter tipsen i tråden och de verkar absolut vara roliga hundar de med. Men jag känner lite samma sak där, det är just det där "extra" i terriertempersmentet som jag gillar och vill ha :love:. Jag skulle inte vilja ha någon av de mjukare terrierraserna heller (t.ex. bedlington, ceskyterrier) av samma orsaker.

Ja, man får kalla mig galen om man vill :angel::D
 
Jag kör lite annorlunda då jag precis gått igenom hela den här frågeställningen med NÄSTA ras. Min nuvarande typ ramlade över mig och sen har jag fått komprommissa massa därefter men han va inte ett val på det viset. Men nu ska jag skaffa valp och har därför gått igenom massa raser och sorterat ut raser där jag insett att jag inte kan kompromissa med vissa saker

Vilken ras har du?
Rasen jag tror det blir är Sealyhamterrier

Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Japp, till största delen utseendet. Mina favoriter utseendemässigt är Tax och Corgi, anledningen till att det inte blir en tax är ryggproblemen samt till viss del jaktinstinkten. Jag vet att dvärg och kanintaxarna har mindre jakt men utseendemässigt föredrar jag den normalstora.
Corgi går bort dels för att jag inte tror att jag kan tillgodose dess behov samt att dom fäller

Vilka var fördelarna som vägde över så att du ändå valde den rasen du har i dag?
Det känns som en stabil ras som generellt är trevlig och okomplicerad. Dom fäller inte och har få sjukdomar, jag känner även att "min" uppfödare har väldigt sund inställning till hur rasen ska vara trots att det idag är en utställningsras.

Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Jag har aldrig tyckt att just vita hundar är sådär jätte lockande, inte heller strävhår men däremot tycker jag att det är en söt hund och fortfarande mitt "format" (Låg och lång :laugh:)

Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
Jag kan faktiskt inte riktigt välja mellan tax och corgi trots att de inte är sådär vansinnigt lika
 
* Vilken ras har du?
Flatcoated Retriever

* Har du kompromissat med något när du valt ras? I så fall, vad?
Jag försöker komma på om jag har kompromissat nått med den rasen jag har nu.... men kan inte för mitt liv komma på något. :p

* Har dina premisser ändrat sig något sedan valet av ras?
Ja, jag tog jägarexamen och började jaga med dom.

* Hur hade en perfekt hund sett ut för dig?
Tycker den flatten är perfekt för mig, annars skulle jag inte köpt en till! ;D
 
Korta fula ben :o:D

När jag skulle byta från shar-pei och ville ha en låglivad frisk ras, så hade jag mycket problem. Ville ha lite mindre jaktinstinkt, mer förighet och föremålsintresse för hobbyträning och efter mycket funderande osv få var det bara västgöte och lancashire heeler kvar. Jag sa nej, för båda har korta ben, vilket jag länge tyckt är skitfult :meh:

Men man vänjer sig - jag har med åren tillsammans med heeler även vant mig att inte alla har spikraka fina framben (min ena tik har ju suveränt framställ enligt mig med fina spiror) och jag har överseende med det...till viss mån :p Det finns fortfarande många fula framställ enligt mig, men det är inte längre prio 1 om man säger så. Finns viktigare saker att fokusera på, men kan man få allting i ett så är det bra.

Skällighet. Jag avskyr gapiga hundar, men har ändå valt en ras som många gånger kan vara gapig. Man vänjer sig även där till viss mån och så även grannar.....:cautious: men jag har världens bästa grannar på så sätt, för mina kan leva rövare ibland fast i olika lägen :wtf: Dock överväger det positiva, så jag är väldigt nöjd.

I övrigt en galet roligt ras om än lite väl stöddig/tuff emellanåt - skulle kunna tänka mig lite mer mjukhet emellanåt, men även där kan det skifta mycket på individbasis.
 
Korta fula ben :o:D

När jag skulle byta från shar-pei och ville ha en låglivad frisk ras, så hade jag mycket problem. Ville ha lite mindre jaktinstinkt, mer förighet och föremålsintresse för hobbyträning och efter mycket funderande osv få var det bara västgöte och lancashire heeler kvar. Jag sa nej, för båda har korta ben, vilket jag länge tyckt är skitfult :meh:

Men man vänjer sig - jag har med åren tillsammans med heeler även vant mig att inte alla har spikraka fina framben (min ena tik har ju suveränt framställ enligt mig med fina spiror) och jag har överseende med det...till viss mån :p Det finns fortfarande många fula framställ enligt mig, men det är inte längre prio 1 om man säger så. Finns viktigare saker att fokusera på, men kan man få allting i ett så är det bra.

Skällighet. Jag avskyr gapiga hundar, men har ändå valt en ras som många gånger kan vara gapig. Man vänjer sig även där till viss mån och så även grannar.....:cautious: men jag har världens bästa grannar på så sätt, för mina kan leva rövare ibland fast i olika lägen :wtf: Dock överväger det positiva, så jag är väldigt nöjd.

I övrigt en galet roligt ras om än lite väl stöddig/tuff emellanåt - skulle kunna tänka mig lite mer mjukhet emellanåt, men även där kan det skifta mycket på individbasis.

Jag har alltid undrat hur tusan man går från shar pei till heeler. Känns inte som det mest naturliga valet. Fått lite svar på tal nu. :angel::D
 
Jag har alltid undrat hur tusan man går från shar pei till heeler. Känns inte som det mest naturliga valet. Fått lite svar på tal nu. :angel::D
:rofl::rofl::rofl:
Ja du, det tog några år innan jag kunde bestämma mig där. Jag är ju egentligen mer molossmänniska, men ville ha mindre ras för enkelhetens skull (var billös) och inte gå upp i storlek , lite mer samarbetsvilja + att hälsan var prio 1 denna gång. Ville även ha korthår med underull och där finns inte så många mindre raser som passar ;)
Träffade heeler och heelerfolk och blev fast. Fast visst finns det tillfällen när mitt liv känns som det tagits över av överdimensionerade galna illrar..... :p
 
Vill ha ställande hund på älg och gris så finns några att välja på, alla dock spetsar som fäller kopiösa mängder hår.

Familjen har haft gråhund, jämthund och nu inne på andra hedehunden.

Har fastnat för heden nu, underbart mjuka mot folk och stor skärpa mot djur, har inte lika långa ställtid på vilt vilket är stor fördel för oss som har 1 eller 1,5 älg per år eller när viltet går ur marken.

Nackdelar.
Fäller mängder,
Måste ha tummen i ögat när dom är lösa för att inte sticka på jakt.
Är sena med att komma igång med jakten jämfört med andra ställande hundar.
 
Brukar även finnas drivande på räv och hare hemma.

Har funnits Dunker, 2 Beagle, Hamilton och 3 Småland.

Har fastnat för Småland då dom är lite roligare att träna med utanför jakten jämfört med övriga vi haft (Finns ju lite spets i Småland som jag som är spets människa märkte med en gång).

Fördelar, trevliga hundar som jagar det som jag vill.

Nackdelarna, svåra att få RR, mycket jobb för att kunna ha lösa och även då tummen i ögat på dom.

Tycker det är lite roligt att rasen förr var allround jakthund och det märks när dom jagas in och tycker det är synd att rasföreningen vill ha dom till rena hare och räv hundar.
 

Liknande trådar

V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 763
Senast: valpköpare
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat en hel del kring hur livet förändras, i bland relativt förutsägbart, och i bland åt helt oväntade håll. Jag förstår att...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
19 783
Senast: MML
·
Samhälle Har jag tid (vilket jag har nu) vill jag gärna förstå in i minsta detalj innan jag tar nya beslut. Nu så ska jag flytta och för första...
Svar
15
· Visningar
2 384
Hundavel & Ras Vi var ju tvungna att ta bort en av våra hundar för ungefär en månad sedan och även om det just för tillfället kan kännas lite skönt att...
2
Svar
23
· Visningar
2 724
Senast: Dentaku
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp