Vad hände med spontanbesök?

[Nahar]

Det där är bara orättvist. Läs det jag skrivit bl.a. som svar på EmmaBovarys inlägg.

Men jag förstår inte hur det går ihop med det du skrivit till mig, därav frågetecknet.

 

[nullo-modo]

Vad exakt är det du tycker är väldigt extremt? Om jag har vänner som gillar spontanbesök men som inte spontanbesöker mig så är det ju jättebra. Det skulle jag inte ha något emot.

Möjligen jag tolkat fel men uppfattat det som att en som tycker om spontana besök inte har samma värderingar som dig helt oberoende på om den som tycker om det inte gör spontanbesök hos dom som inte tycker om det.

 

[Nahar]

Möjligen jag tolkat fel men uppfattat det som att en som tycker om spontana besök inte har samma värderingar som dig helt oberoende på om den som tycker om det inte gör spontanbesök hos dom som inte tycker om det.

Det är inte vad jag menat. En person som genomför spontana besök hos mig upprepade gånger utan förvarning har inte samma värderingar som mig.

 

[the_connemara]

Vad hände med spontana besök?
Ingen kommer över till någon utan att ha bokat tid långt i förväg.
Att ta en kopp kaffe med en vän är som att boka besök på en bank.
När jag var yngre så ramlade man in hos någon och bara var.

Förhoppningsvis dog ut totalt med digitaliseringen? Värsta som finns, jag släpper inte ens in paketleveranser om jag lyckas undvika dem utan låter de idiotiska man inte kan boka direkt till ombud gå till ombud

 

[smokiedreams]

Åh, i teorin hade jag älskat spontantbesök av nära vänner så de kunde känna sig som hemma när de ville om jag bodde på en gård med djur och med egen lite större familj, dvs. med minst en sambo också, och hade obegränsat med mat hemma alltid att bjuda på

Fast egentligen kan de ju alltid höra av sig bara senast just innan de svänger förbi eller för att se att det passar? En annan dröm vore ju att ha en slags gård där man kan hjälpa folk på olika sätt så då hade man ju också haft massa besök. I verkligheten nu när jag inte har gård och inte jobbar på den gården och ingen som delar den med mig, not so much att jag hade gillat spontanbesök utan att man hört av sig.

Fast annars hade jag tyckt det varit väldigt mysigt att bo helt privat utan så mycket besök också, fast folk jag tycker om är ju alltid välkomna iofs.. men ibland tycker jag det är helt ok att vara helt själv också..

 

[Lilla]

Hur lyckas det bli tjafs av av en fråga som inte har ett svar utan som handlar om individuellt tyckande?

 

[Tiffan]

Hur lyckas det bli tjafs av av en fråga som inte har ett svar utan som handlar om individuellt tyckande?

Det är min undran också.

 

[sjoberga]

Med bara anekdotiska belägg tror jag att skiljelinjer i synen på spontanbesök (dvs upprepade förfrågningar genom fysisk närvaro om att utan tidsmässig förvarning ta högsta interruptnivå hos någon annan) är en av de vanligare orsakerna till att vänskaper/bekantskapsrelationer upphör eller minimaliseras.

Det är nog inte riktigt grundorsaken utan mer ett symptom på andra grundläggande skillnader i synen på relationer mellan människor.

 

[Breaktown]

Jag inser att jag aldrig skulle fatta att jag fick ett spontanbesök. Dvs om någon oannonserat knackade på min dörr skulle tanken aldrig slå mig att personen hade för avsikt att hälsa på. Personen hade nog verkligen fått säga "jag tänkte att jag skulle komma och hälsa på en stund" för att jag skulle fatta galoppen och inte tro att det enbart gällde något praktiskt ärende.

Tänkte också skriva att det var för att det aldrig händer som jag inte skulle fatta. Men vad vet jag, jag kanske ovetandes har lämnat mängder av spontana besökare hängandes på farstukvisten genom åren

Tror nog att jag skulle tycka det var rätt trevligt med även ett spontant besök om jag väl fattade att det hände

 

[Roheryn]

Spontanbesök som i att helt oannonserad dyka upp på min gårdsplan/utanför min dörr ogillar jag starkt. För det mesta, ska tilläggas. Har faktiskt fått ETT sådant besök under tiden jag bott där jag bor nu, av en bekant som kör motorcykel. Han var ute o körde och kom förbi, fick en kort guidad tur på gården (jag var nyinflyttad då) och åkte sedan igen. Det tyckte jag faktiskt var trevligt!

I allmänhet vill jag ha förvarning. Man behöver inte ha bokat tid, men gärna ringa eller SMSa en kvart eller mer innan man tänkt sig dimpa ner hos mig. Och beroende på vem man är och vad jag gör den dagen kan man få olika svar. Vissa människor som jag gillar väldigt mycket kan jag tänka mig att göra plats för, andra får finna sig i att få stå tillbaka om jag hade andra planer den dagen. Min bror, som reser en del med bil i jobbet och då ofta passerar på en större väg typ 10 min härifrån, har en stående inbjudan att titta förbi. Men även han skulle skicka sms eller ringa innan han dyker upp!

 

[BornAgain]

Sånt har jag aldrig varit med om. Vi bodde dessutom utspridda i olika delar av Stockholm så att man sällan gick förbi någon spontant. Och gjorde man det hade man inte portkoden. Därav våra olika mötesplatser.

Umgås med vänner som jag känt sedan 80-talet så det har fungerat alldeles utmärkt.

Det var mer menat att om folk inte har grundläggande respekt så fungerar varken:

• spontan-besök ELLER
• kontakt via Facebook/messenger ELLER
• telefonkontakter ELLER
• sms ELLER...

Men om den gemensamma respekten fungerar så kommer det att utmejslas bra sätt att umgås som passar just den kretsen.

 

[Voeux]

Hur lyckas det bli tjafs av av en fråga som inte har ett svar utan som handlar om individuellt tyckande?

Individuellt tyckande är väl det som står bakom 99,99% av alla tjafs i världen Se bara på religion, eller politik.

 

[Sel]

Jag tycker att det är en rätt intressant tråd. Lite "i tiden" sådär.

 

[PatCed]

Vad hände med spontana besök?
Ingen kommer över till någon utan att ha bokat tid långt i förväg.
Att ta en kopp kaffe med en vän är som att boka besök på en bank.
När jag var yngre så ramlade man in hos någon och bara var.

Det är inte min grej. När jag bodde hamma hos mina föräldar i villaområde så givetvis pratade man med grannarna om de var ute i trädgården eller om någon kom snabbt över och vill låna något eller fråga nåt . Får jag besök vill jag kunna planera in detta i mitt liv.

 

[skiesabove]

Ja, den här tråden har fått mig att reflektera över värdegrundsskillnader/skillnader i omvärldsuppfattning.

Och det är en generationsfråga också misstänker jag.

Det känns som att spontanbesökarna inte har en tanke på huruvida den som blir besökt gillar det eller inte, de bara förutsätter att mottagaren gör det, för dom hade själva gillat det alternativt bryr sig inte.

Men läs noga nu, jag menar inte att alla spontanbesökare i tråden passar in i dom här beskrivningarna, utan jag pratar om det som allmänt fenomen. En del av befolkningen som gillar och utför spontanbesök, en del som tycker det är obehagligt. Varför vill spontanbesökarna våldgästa folk?

Det skulle kunna vara...
- Brist på "theory of mind" (ex kunna greppa att olika personer gillar olika)
- Brist på empati (bryr sig inte om mottagarens känslor)
- Någon sorts moraldominans (min värdegrund är rätt och din är konstig så du ska rätta dig efter mig)
- Brist på reflektion/förmåga att ändra sig dvs kör på gamla traditioner

Ett exempel på varför jag ogillar det förutom personliga trauman, är för att jag pluggar hemifrån och sambon jobbar hemifrån och vi styr ganska fritt över vår arbetstid. Därför gillar vi att ha sex ungefär runt kl 15 när vi båda mår som bäst kroppsligt.

Tänk om det skulle komma en spontanknackare då ? Ska man försöka svepa något runt sig och gå och öppna dörren med håret på ända och där står nån random och vill ha kaffe? Jobbigt läge... (Det har hänt med stackars brevbärare men dom har säkert sett det mesta i sitt yrkesliv).

Eller så är vi mitt i arbetsfokus. Eller så har min hjärna stängt av och jag tar en tupplur. Och när arbetsdagen är över börjar nästa arbetsdag då barnet kommer hem, med läxläsning och mat som ska lagas och kvällsjouren för hästarna och läggdags.

Så om den som vill spontanbesöka kunde bända sitt huvud runt att min livsstil skiljer sig från den som har tid att utföra spontanbesök, så skulle dom ringa/smsa före. Det gör dom också, men det tog typ ett decennium att banka in det i huvudet på de äldre släktingarna . Och dom VILL fortfarande, det märks på hur ofta frågan kommer via sms/telefon. Inte "är ni sugna på att ses någon dag, när passar det?" utan det står "vi ska köra till blabla och tänkte komma förbi er sen". Och det tycker jag känns som att dom inte bryr sig om mig egentligen, dom vill bara ha underhållning. Och sättet att fråga är vansinnigt oartigt. Dom har tråkigt, så då kan man åka ut och spontant knacka på hos folk, oavsett vad folk tycker om det. Så då brukar jag illa kvickt åka och storhandla istället . Nej tyvärr, vi är inte hemma då...

 

[skiesabove]

Jag tror ingenting sådant om dig, jag känner ju inte dig alls. Jag pratar i allmänhet. Och så förutsätter jag kanske nånstans att man upplevt en vänskap som intressant eller eftersträvansvärd bortsett från besöksfrågan.

Men jag har väldigt svårt att se människor i de två kategorierna ”ägnar sig åt spontanbesök” och ”ägnar sig inte åt spontanbesök” och att en mängd andra fundamentala egenskaper skulle hänga ihop med denna grundläggande väsensskillnad. Jag har helt enkelt svårt för att döma ut folk för en arbiträr faux-pas, särskilt om den var genuint vänligt menad.

Men vad är det som är vänligt menat med ett spontanbesök? Om inte entusiastiskt samtycke finns, så ska man låta bli... Det är inte en arbiträr faux-pas, i grund och botten handlar det om synen på samtycke och huruvida den ska vara grundläggande i relationer eller inte.

Helt ok:
"Åh, person K skulle nog gilla ett spontanbesök just nu, för dom har sagt att dom gillar det"

Nja, fråga först:
"Åh, person K kanske skulle gilla ett spontanbesök, jag känner för att besöka dom"

Vi är inte skyldiga att finnas till för andras underhållning. Och det är så enkelt nuförtiden att fråga först. Det finns ingen anledning att inte göra det.

"Jag tycker om att svänga förbi spontant ibland. Hur känner du inför det, är det något du också gillar eller föredrar du att man hör av sig först?"

 

[Nytant]

Men vad är det som är vänligt menat med ett spontanbesök? Om inte entusiastiskt samtycke finns, så ska man låta bli... Det är inte en arbiträr faux-pas, i grund och botten handlar det om synen på samtycke och huruvida den ska vara grundläggande i relationer eller inte.

Helt ok:
"Åh, person K skulle nog gilla ett spontanbesök just nu, för dom har sagt att dom gillar det"

Nja, fråga först:
"Åh, person K kanske skulle gilla ett spontanbesök, jag känner för att besöka dom"

Vi är inte skyldiga att finnas till för andras underhållning. Och det är så enkelt nuförtiden att fråga först. Det finns ingen anledning att inte göra det.

"Jag tycker om att svänga förbi spontant ibland. Hur känner du inför det, är det något du också gillar eller föredrar du att man hör av sig först?"

Håller inte med om att det handlar om en syn på samtycke utan om en kulturell norm.

Jag tycker det är absurt att inte kunna föreställa sig ett scenario där ett besök är vänligt menat. Sorry. Men jag har som sagt inget mer att tillföra den här diskussionen. Jag har inga problem med att se och respektera behoven och perspektiven hos de som inte uppskattar spontana besök.

 

[skiesabove]

Håller inte med om att det handlar om en syn på samtycke utan om en kulturell norm.

... vänta nu, så du tycker inte att entusiastiskt samtycke ska vara grunden för alla relationer ?

Det är så enkelt att ställa frågan. Och sen vet man. Svaret kan ju vara:
"Ja, jag älskar spontanbesök, var inte rädd för att svänga förbi"

Då har den mottagande parten samtyckt och det är fritt fram att spontanbesöka.

 

[Otherside]

Det beror, för mig, på VEM som spontanbesöker. En familjemedlem? Helt ok! Random bekanta? Absolut inte! Sms:a åtminstone först!

Jag jobbar hemifrån och spontanbesök sker ofta under dagen dvs min arbetstid. Jag kan ju inte precis stänga dörren framför näsan på dem och säga -Nä tack, jag JOBBAR! Dessutom stannar spontanbesöken ofta rätt länge, flera timmar. Inte en snabbis för fika och prat, utan halva dagen.

 

[Lingon]

Håller inte med om att det handlar om en syn på samtycke utan om en kulturell norm.

Jag tycker att det du skriver här är problematiskt. Här säger du ju i princip rakt ut att samtycke inte är viktigt om något är kulturell norm.