I fredags blev jag inbjuden pĂ„ ett möte som hette lokalplanering och tackade ja, blev sedan briefad i korridoren att det gĂ€llde en liten konflikt receptionist och nĂ„gon annan tjĂ€nst emellan gĂ€llande mottagande, mackor mm. som inte fungerat bra dĂ„ vĂ„r receptionist inte hinner med allt. Jag pĂ„talade att utbildningarna i vĂ„ra lokaler inte gĂ„r under min region och Ă€r sĂ„ledes inte inom mitt ansvarsomrĂ„de, men visst jag kan sitta med och lyssna. Ăver helgen har detta stört mig desto mer. Det Ă€r alltsĂ„ ett möte gĂ€llande mackor och service, dĂ€r jag bjudits in för att ja, varför dĂ„? Tittade igĂ„r kvĂ€ll pĂ„ inbjudningslistan och visst var regionansvarig man inbjuden samt utbildare, ocksĂ„ man.
NÀr mötet startar upp idag har mÀnnen givetvis andra viktiga möten de behövde delta pÄ, vilket blir ett möte fem kvinnor emellan dÀr tvÄ utav oss inte överhuvudtaget har med byggnadens service att göra. Kan sÀga att det kokade lite i mig. Men jag sa bara tvÄ saker pÄ mötet, det ena var att denna region inte Àr min, samt att jag noterade att vi enbart Àr kvinnor pÄ detta möte. Fick ocksÄ sitta pÄ hÀnderna för att inte ge mig in i att försöka lösa den stackars receptionistens situation. Hon Àr för snÀll, och hon krÀver för lite. Men det Àr inte mitt jobb att lösa har jag upprepat hundra gÄnger i huvudet nu. Hon mÄste prata med sin chef, inte andra kvinnor pÄ arbetsplatsen.