Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag vet att jag kan bestämma helt själv men det är bättre för alla om vi kommer överens först. Annars kommer det bara bli mer problem, det som finns här på buke är bara en liten del av allt som händer och hänt i familjen. Det handlar inte bara om vad som går snabbast, utan en del handlar också om vad som blir minst smärtsamt för oss alla.Nej det behöver han inte,barn kan/får själva bestämma från 13 års ålder (tror jag det är) Om du ställer det på sin spets så kanske en ändring går fortare från alla håll, så där ska du inte behöva ha det.
Tack, jag hoppas också att det blir bättre eller löser sig på något annat sättVisserligen tycker jag att du har helt rätt (och att situationen hos din pappa låter så trist! Hoppas verkligen att det blir bättre för dig där snart! ).
Men jisses vad less jag är på folk som pratar med "min dotter" när de egentligen kritiserar mig. Förutom när folk berättar om hur deras bebisar minsann sover/sov hela nätter från ca 1 minuts ålder är det lätt den allra mest irriterande av nya upplevelser sen jag blev förälder!
Haft hicka länge nu. Börjar bli tröttsamt
Jag vet att jag kan bestämma helt själv men det är bättre för alla om vi kommer överens först. Annars kommer det bara bli mer problem, det som finns här på buke är bara en liten del av allt som händer och hänt i familjen. Det handlar inte bara om vad som går snabbast, utan en del handlar också om vad som blir minst smärtsamt för oss alla.
Tack, jag hoppas också att det blir bättre eller löser sig på något annat sätt
Jag fattar att det är tröttsamt, men det kanske inte är ditt barns syskon som pratar med ditt barn på det sättet? Jag tänker att det är stor skillnad på om det är en person utifrån eller en person i familjen (för enligt min bonusmamma är vi en kärnfamilj och det är alltid vi som är närmast varandra osv...), jag kan definitivt kritisera min mamma när jag talar med min äldsta lillebror. Precis som min äldsta lillebror kan kritisera pappa när han pratar med mig.
Sen tänker jag att åldern på barnet kanske spelar roll också. Skulle någon kritisera mina föräldrars föräldraskap nu när jag är 16 skulle det givetvis påverka mig mer än om det hänt när jag var 11 månader och inte förstog vad som hände.
Min yngsta lillebror skapades på min födelsedag
Jag har funderat på hur pappa fick ihop det, på morgonen var vi hemma bara familjen och åt frukost och på eftermiddagen så hade vi släkten här på kalas. Innan kalaset åkte vi dock till min bonusmamma (jag hade inte träffat henne ännu då) för att pappa skulle hämta ett bord. Det tog rätt lång tid, säkert en timme för en 400m promenad. Så, enda chansen han fick var alltså medan han var inne och hämtade bordet? Hm, jag vill nog inte veta. Men tack för den födelsedagspresenten liksom!
Haha! När bebisen gråter springer båda katterna dit och ska pussa bebisen Men om djur räknas som syskon så har jag 4 småsyskon. Inte undra på att jag känner att jag inte behöver fler dåNä, dotterns "syskon" (!) är tack och lov mycket mer direkta i sin approach, de blänger på mig när de tycker bebisen är störande! Får väl se om jag ändrar mig om det skulle dyka upp fler barn!
Än så länge är det ju mest irriterande för mig att folk inte kan säga rätt ut att de tycker att jag gör fel med min bebis utan lite passivt aggressivt förmedlar det "till bebis" istället. Hoppas verkligen folk lagt av med det tills hon är 16! Har inte ens fallit mig in att folk kanske gör så även med större barn som förstår mer av sammanhanget
Min bonusmamma var på ett tidigt ultraljud och de sa ett datum när de trodde att ägget blivit befruktat. De träffades inte så mycket kring den tiden, då jag och min bror av olika anledningar bodde heltid hos pappa. För ett tag sen i bilen sa min bonusmamma "sist jag låg var datumet X och det var då bebisen blev till!" vilket är min födelsedagInte för att vara sån men hur vet du detta? Är du säker på att de inte legat veckorna innan/efter? Är väl hyfsat svårt att avgöra på dagen om de inte levde i typ celibat en tid innan och efter?
Min bonusmamma var på ett tidigt ultraljud och de sa ett datum när de trodde att ägget blivit befruktat. De träffades inte så mycket kring den tiden, då jag och min bror av olika anledningar bodde heltid hos pappa. För ett tag sen i bilen sa min bonusmamma "sist jag låg var datumet X och det var då bebisen blev till!" vilket är min födelsedag
Men det är klart, ingen vet 100% säkert
Bland det värsta jag vet, ”de måste lära sig...” Nej! De behöver närhet och trygghet, du gjorde helt rättIgår var det mitt fel att bebisen började grät när vi var hos farmor. Jag tyckte synd om bebisen och gick dit och sa att jag kan ta upp honom (han slutar ofta när man har honom i famnen, de andra åt och jag var klar) men då sa min bonusmamma att ingen rör honom för han måste få ligga där själv. Hans gnyende gick snabbt över till gråt, men nej "han måste få lära sig att trösta sig själv, sitt bara och klappa honom och prata lugnt med honom". Jag gjorde som hon sa och sa demonstrativt "ja, mamma vill att du ligger här och vi får inte ta upp dig så det hjälper inte att du gråter då" och det skulle jag INTE gjort. Hon blev arg och sa att jag inte kan låta honom gråta så. Nähä, men jag fick ju inte ta upp honom???
Gråtandet övergick snabbt i gallskrik och då fick jag nog, sex vuxna människor fullt kompatibla till att ta hand om en bebis fullständigt ignorera barnet! Stackars hjälplösa barn liksom! Tog upp honom i famnen och han slutade gråta direkt, han till och med somnade
Men det var ju mitt fel att han började gråta, jag skulle inte gått och ställt mig bredvid fåtöljen han låg i. Behöver jag ens säga att jag längtar tills på fredag?
Tidigare helger har min bonusmamma kört upp mig tidigt för att vi ska äta gemensam frukost. Vilket vi skulle göra idag också. Nu har hon börjat sova halva dagarna och gud nåde den som väcker henne... så jag väntade mellan 9 och 12 och på att hon skulle gå upp så att vi kunde äta frukost någon gång. Kl 12 gick jag in i deras sovrum och sa "nu äter jag frukost, klockan är 12 och jag har väntat tre timmar"... oj vad arg hon blev. "Men vi ska äta GEMENSAM frukost! Då kan du inte bara gå och äta frukost själv, ha inte så bråttom hela tiden /godisklubba/!!".
Kan det inte bara bli fredag snart?
Edit: Fullt kompatibla var nog fel ord, uppenbarligen var de ju inte det...
Som sagt så vägrar jag att stå och titta på medan sex vuxna människor låtsas som att det regnar medan bebisen gråter och skriker. Trösta sig själv tycker jag också att han ska lära sig, men inte just nu. Han är fortfarande en liten, oskyldig bebis som, precis som du säger, behöver trygghet och närhetBland det värsta jag vet, ”de måste lära sig...” Nej! De behöver närhet och trygghet, du gjorde helt rätt
Kan inte släppa det här, sa hon verkligen så?Well, specialpedagogen sa rakt ut i höstas att hon tycker att mina föräldrar aldrig borde blivit godkända för adoption och att hon inte förstår hur det gick till. Hon sa även att hon tycker att de uppfostrat mig helt uppåt väggarna fel och att det inte är konstigt att jag har problem med tanke på deras uppfostran (som hon inte vet ett dugg om!). Så nog händer det
Men det är så klart mer av ett extremfall och det hoppas jag verkligen att din dotter slipper höra!