Om/när partner dör, hur klarar man sig?

[vemsomhelst123]

Han lever än, men mycket tunga besked idag och han är kopplad till palliativa teamet nu. Går sönder.

Vad tungt. Tänker på dig

 

[Ingela_S]

Han lever än, men mycket tunga besked idag och han är kopplad till palliativa teamet nu. Går sönder.

Ånej, så hemskt... Ta hand om er! Och tveka inte att be om hjälp om det är något vi på avstånd kan hjälpa till med.

 

[hastflicka]

Sa oandligt tungt och svart. Jag tanker pa er Lat oss, har pa Buke, veta om det finns nagot vi kan gora.

 

[Tualma]

Sänder varma tankar.

 

[Efwa]

Jag kan inte föreställa mig hur detta är för er. Jag skickar värme och kramar till er alla.

 

[QueenLilith]

min svärmor gick bort förre sommaren. På något sätt så kommer man ut på andra sidan. Men så sjukt när man står i det. Nu stod jag lite på utsidan som stöd för min partner. Men vet att dom hade hjälp av jurist med uppdelning av arv. Hon dog i cancer, så hade gjort testamente och allt klart på förhand. Biten med palliativ vård var fruktansvärt tufft, men vi hade så otroligt fina sjuksköterskor som skötte det så fint. Man har dagar att ut som närstående, du vet säkert detta, men ville bara nämna det. Detta gjorde även min sambo.

Beklagar verkligen sorgen, för även innan personen har gått bort hamnar man i sån sorg. Det är så tungt. Det är min värsta mardröm att något skulle hända min sambo. Vi har valt att ha försäkringar om något skulle hända den ene, så man kan sitta kvar i vårt boende.

Jag minns dom drog ut i lista över min sambos mamma's försäkringar, men kommer inte ihåg helt.

 

[Islandshästryttare]

Han lever än, men mycket tunga besked idag och han är kopplad till palliativa teamet nu. Går sönder.

Kram

 

[hastflicka]

Jag kan inte ens forestalla mig din situation, men vill skicka styrka och medkansla till dig. Massor av kramar

 

[Ninnurur]

Min situation var ju inte alls i närheten av din. Min sambo dog oväntat och jag hade familj och vänner som fångade upp mig och dottern innan vi ens hann falla. Men det var ju ett enormt trauma. Det enda jag kan betrygga dig med är att nu, nästan 11 år senare, så lever vi. Det finns alltså en fortsättning på livet tillslut. Det tog ett par år, men jag minns så väl när jag insåg att jag inte bara överlevde längre, jag levde igen.