Min ena långnos ligger och snarkar just nu. Ebrah har somnat i sängen men huvudet har halkat ner så att hon nästan stryper sig själv. Det låter så att jag håller på att bli knäpp och funderar på att lyfta upp huvudet i sängen igen bara för att få tyst på henne. Började tänka på den här tråden då. Tänk att höra det snarkandet mer eller mindre hela tiden... Det finns ju gott om hundar som är så. Jag själv hade en hund på jobbet förut som snarkade värre när den stod stilla utomhus en sval dag än vad Ebrah gör i skrivande stund... Har även varit på utbildning där det var en hund som satt i ett svalt rum och trots det hördes andningen konstant, ett svagt rosslande ljud.
Men å andra sidan, de få tillfällena som "jobbhunden" blev sövd så höll den på att dö av syrebrist, den slutade visst att andas många gånger under tiden den var inlagd, fick ligga flera dagar i syrgastält osv... Något sådant skulle jag aldrig ens fundera på att skulle hända mina hundar, om de inte hade råkat ut för en olycka där lungorna blivit punkterade eller liknande, men det är ju en helt annan grej.
När man tänker på alla problem en hund kan ha, alla olyckor en hund kan råka ut för osv även om man köper en så sund hund som möjligt, allt som går att oroa sig för... Varför alls köpa något där man får gå och oroa sig för om hunden alls ska kunna andas(!) eller om den ska klara att bli sövd utan att kroppen ger upp? Jag fattar det inte.
(och nu när jag skrivit klart det här så har Ebrah lyft upp sitt huvud i sängen självmant. Äntligen är det helt tyst i rummet igen. Det enda ljud som hörs är mitt skrivande på tangentbordet och ett svagt surr från en fläkt. Hade jag inte sett hundarna, då hade de lika gärna kunnat vara någon helt annanstans. Så tysta är de.)
