T
Tian
Hej!
Skriver detta under ett nytt namn eftersom jag har en för mig mycket angelägen fråga och helst vill vara anonym.
Saken är den att jag under drygt 15 års tid varit uppfödare av den - i mitt tycke - "perfekta" rasen, dvs den är perfekt för mig på alla sätt och vis; mentalt, arbetsmässigt osv. Jag bara älskar den här rasen, kan den utan och innan och har fått fram många mycket bra kullar. Så långt är allting bra... men jag funderar jättemycket på framtiden och hur jag ska göra. Jag har sjukbidrag och därmed väldigt dålig ekonomi och har helt enkelt inte råd att åka runt på tävlingar och meritera mina hundar så mycket som jag skulle vilja. Det känns naturligtvis inte bra, dels vill jag att hundarna - inte bara mina egna utan valpköparnas också - ska ut på prov och visa vad de går för.
Mina hundar har mycket stor kapacitet för just de rasanpassade prov som finns men får alltså inte chansen att visa det på officiella prov pga min dåliga ekonomi. Jag mår riktigt dåligt av att jag går här och vet hur bra hundar jag har - men ingen annan får veta det! I förlängningen betyder detta att det inte är så många som känner till mina hundar (har väldigt liten uppfödning, kanske en kull vartannat eller vart tredje år, ibland ännu längre) och jag har svårt att få den rätta typen av valpköpare, dvs såna som är intresserade av att tävla. När man har så här liten uppfödning är det ju viktigt att så många som möjligt tävlar och får officiella meriter, annars försvinner de i mängden. Några få tävlar och har gjort bra resultat, men det räcker liksom inte.
De senaste åren har jag varit djupt deprimerad pga den situation jag befinner mig i, hundarna och uppfödningen är mitt liv och kan jag inte fortsätta med det så känns det som om jag lika gärna kunde dö. Jag har väldigt stora krav på mig själv som uppfödare och gör allt för att få fram om inte perfekta (den perfekta hunden finns ju inte, sägs det) hundar så absolut så bra som möjligt.
Jag har funderat på att satsa på någon annan ras, där jag inte behöver bli besviken på att jag och mina valpköpare inte meriterar sina hundar så mycket, dvs någon sorts "sällskapsras"... men det känns inte heller så bra. Det är ju den här rasen jag vill syssla med - men jag har inte resurser för det. Jag har räknat ut att om jag skulle meritera mina hundar så mycket som jag vill (har 5 st) så skulle det kosta mig bortåt 50 000:- om året... inte lätt när man har en årsinkomst på runt 100000:-
Jag vet att det finns en del kloka uppfödare här - har ni något råd att ge? Vad skulle ni göra om ni var i min situation? Skulle ni lägga ner helt och hållet?
Skriver detta under ett nytt namn eftersom jag har en för mig mycket angelägen fråga och helst vill vara anonym.
Saken är den att jag under drygt 15 års tid varit uppfödare av den - i mitt tycke - "perfekta" rasen, dvs den är perfekt för mig på alla sätt och vis; mentalt, arbetsmässigt osv. Jag bara älskar den här rasen, kan den utan och innan och har fått fram många mycket bra kullar. Så långt är allting bra... men jag funderar jättemycket på framtiden och hur jag ska göra. Jag har sjukbidrag och därmed väldigt dålig ekonomi och har helt enkelt inte råd att åka runt på tävlingar och meritera mina hundar så mycket som jag skulle vilja. Det känns naturligtvis inte bra, dels vill jag att hundarna - inte bara mina egna utan valpköparnas också - ska ut på prov och visa vad de går för.
Mina hundar har mycket stor kapacitet för just de rasanpassade prov som finns men får alltså inte chansen att visa det på officiella prov pga min dåliga ekonomi. Jag mår riktigt dåligt av att jag går här och vet hur bra hundar jag har - men ingen annan får veta det! I förlängningen betyder detta att det inte är så många som känner till mina hundar (har väldigt liten uppfödning, kanske en kull vartannat eller vart tredje år, ibland ännu längre) och jag har svårt att få den rätta typen av valpköpare, dvs såna som är intresserade av att tävla. När man har så här liten uppfödning är det ju viktigt att så många som möjligt tävlar och får officiella meriter, annars försvinner de i mängden. Några få tävlar och har gjort bra resultat, men det räcker liksom inte.
De senaste åren har jag varit djupt deprimerad pga den situation jag befinner mig i, hundarna och uppfödningen är mitt liv och kan jag inte fortsätta med det så känns det som om jag lika gärna kunde dö. Jag har väldigt stora krav på mig själv som uppfödare och gör allt för att få fram om inte perfekta (den perfekta hunden finns ju inte, sägs det) hundar så absolut så bra som möjligt.
Jag har funderat på att satsa på någon annan ras, där jag inte behöver bli besviken på att jag och mina valpköpare inte meriterar sina hundar så mycket, dvs någon sorts "sällskapsras"... men det känns inte heller så bra. Det är ju den här rasen jag vill syssla med - men jag har inte resurser för det. Jag har räknat ut att om jag skulle meritera mina hundar så mycket som jag vill (har 5 st) så skulle det kosta mig bortåt 50 000:- om året... inte lätt när man har en årsinkomst på runt 100000:-
Jag vet att det finns en del kloka uppfödare här - har ni något råd att ge? Vad skulle ni göra om ni var i min situation? Skulle ni lägga ner helt och hållet?