Ja, detta med pälsvård.
Min pappis är håröm och har stor kroppslig integritet. Så våra stunder med karda, kam och borste är helt olika dem jag tidigare haft. Hittills har alla mina tidigare hundar njutit av att bli pysslade med.
Ikväll har han legat på golvet mellan mina ben och gnytt ömkligt. Jag har tröstat och ibland rutit när han ballat ur och börjat bita och morra. Sakta och försiktigt har jag kammat och trasslat ur tovor.
Hade man bara lyssnat till hur det låter så hade jag nog blivit anmält för djurplågeri. Han tycker så erbarmligt synd om sig själv och är så fruktansvärt ynklig när han måste stå ut med sådan tortyr som det innebär att bli varsamt borstad..... Och som sagt, ibland brister tålamodet och han morrar på allvar.
Inte lätt att vara pälsdjur när man inte står ut med pälsvård.