Uppdateringstråd 26

[Daff]

Igår kväll jobbade Torsten energiskt med sitt köttben. Jag vet av erfarenhet att han med köttben inte alls vill bli buren till övervåningen när jag ska sova. Han tassar ner till sitt ben då.

Så jag lämnade honom nere och sa bara att jag skulle sova.

Vaknar på morgonen och han är i sovrummet!
Lilla fegisen som tvärvägrat att gå i trappan - som ÄR otäck eftersom det är öppna trappsteg. Men tydligen har han ändå tassat upp för att sova nedanför min säng.

Det är inte så länge som han vågat gå nedför trappan. Nu törs han tydligen gå upp också.
Min lilla modiga skrutt

Det kanske gjorde ont att gå i trappan innan operationen och funkar bättre för honom nu? Skönt hurusom att slippa bära honom varje kväll

 

[tanten]

Det kanske gjorde ont att gå i trappan innan operationen och funkar bättre för honom nu? Skönt hurusom att slippa bära honom varje kväll

Otroligt mycket enklare att slippa bära. Han väger 6 kg och jag får egentligen inte bära så tungt första halvåret efter min operation.

Och ja, han rör sig väldigt mycket bättre efter operationen.

Men han har gått i andra trappor, det är den här hemma han inte velat gå i. Jag har burit upp honom och ställt honom med ett par steg kvar. Där ar han stått utan att våga gå vidare.

Det är ju läskigt när man ser rakt igenom Och trappan dessutom är hal.
Så jag inbillar mig att han blivit modigare

 

[tanten]

Torsten har det en aning jobbigt

Det bor två damer i gästhuset varav en är i löp resp på väg in i löp. De är här för att träffa en hane som bor i trakten.

Min vanligtvis så lydiga och behagliga kompis har tappat hörseln och glömmer att kissa när vi går ut i trädgården.

Bra för min plånbok (B&B) men tror kära vovve får det lugnare när de åkt hem

 

[Pilot]

Skk lutar åt att ta ifrån svak ansvaret som rasklubb, de är en specialklubb. De vill också ta bort krav på vallhundsprov för avel.

Svart på vitt så vill SKK dela rasen i sverige och införa ett nytt register för de arbetande hundarna, men då troligen under ett annat namn (working collies).

I praktiken är ju rasen redan delad, och de svenska registreringsreglerna gynnar verkligen inte avel på arbetande hundar eftersom vårt register är skillt från internationella vallhundsklubbens register. Vi är flera som länge hoppats på att kunna föda upp i internationella klubben istället för ankdammen SVAK.

Finns det någonstans jag kan läsa om vad som händer?

 

[Migo]

Finns det någonstans jag kan läsa om vad som händer?

Vallreg, finns en skrivelse under stryrelsens dokument i filarkivet.

 

[Huggorm]

Idag var det jag som höll på att göra bort mig när jag hade hunden lös nere vid sjön utan att märka att en annan hundägare dök upp. Men min hund bara stannade och stod och tittade så jag kunde gå fram och ta henne Skönt när hunden börjar bli vuxen och impulsiviteten försvinner och hon kan behärska sig. Sedan visade det sig att den andra hunden var lika leksugen som min och de härjade som bara två retrievrar på en strand kan. Skönt när det borde vara runt tio år kvar till man måste ha en valp igen

 

[Lillefrun]

Alvin skiner upp som en sol av träningen, han blir 10 år yngre när han springer runt och löser uppgifter men ibland glömmer han bort att tänka mitt i glädjen Tränar med honom ensam varje dag nu, förut var det mest tillsammans med Milou men nu växlar det mer och han får mer egentid och nya saker att lösa och han gillar att känna sig duktig.

Det verkar inte spela så stor roll vad vi gör, bara det är roligt och mycket beröm

Alvin för 10 år sedan

 

[Lillefrun]

Alvin igen, han har haft så många olika pälsvarianter genom åren, pytte lite päls till stort pälsfluff

 

[MJLee]

Jag blir galen. Min pappas labbe är på besök och vi går och går och hon vägrar bajsa.

Nej hon är inte förstoppad på något vis men bulldozar fram med nosen mot marken eftersom det finns så många hundar här. Hon lyfter inte nosen om det inte är mot ett träd eller buske

Hjälp hjälp

 

[Wingates]

Jag blir galen. Min pappas labbe är på besök och vi går och går och hon vägrar bajsa.

Nej hon är inte förstoppad på något vis men bulldozar fram med nosen mot marken eftersom det finns så många hundar här. Hon lyfter inte nosen om det inte är mot ett träd eller buske

Hjälp hjälp

Då är hon väl inte nödig bara behöver hon bajsa sätter hon väl sig sen

 

[Huggorm]

Jag blir galen. Min pappas labbe är på besök och vi går och går och hon vägrar bajsa.

Nej hon är inte förstoppad på något vis men bulldozar fram med nosen mot marken eftersom det finns så många hundar här. Hon lyfter inte nosen om det inte är mot ett träd eller buske

Hjälp hjälp

Gratulerar, din Labbe är normal. Skiter gör hon nog när det är dags, vilket kanske blir på frukostpromenaden i morgon istället.

 

[Red_Chili]

Jag blir galen. Min pappas labbe är på besök och vi går och går och hon vägrar bajsa.

Nej hon är inte förstoppad på något vis men bulldozar fram med nosen mot marken eftersom det finns så många hundar här. Hon lyfter inte nosen om det inte är mot ett träd eller buske

Hjälp hjälp

Hon bajsar väl när hon blir nödig? Mina bajsar bara 1-2 gånger per dag (om de inte är dåliga i magen, då blir det oftare), så om en hundvakt skulle försöka gå kvällspromenad med dem tills de bajsat, tja då skulle promenaden få fortsätta hela natten

 

[MJLee]

Jag gav upp efter att ha klafsat runt bland buskar och gräsmattor i en timme, så hon skulle få optimala villkor för att bajsa. På vägen hem när vi var nästan hemma så kom det så fint. Tog några sekunder var varken löst eller hårt utan, tja normalt? Var orolig att hon inte skulle ha tid att bajsa eftersom nosen gick som en ubåt konstant.

Min pappa hade sagt att hon bajsat på morgonen men fått mat vid halv fyra så skulle hon nog göra det igen när vi var ute vid fem. Vilket hon då inte gjorde. Han är lite om sig och kring sig vad gäller sin ögonsten.

 

[Pilot]

Jag gav upp efter att ha klafsat runt bland buskar och gräsmattor i en timme, så hon skulle få optimala villkor för att bajsa. På vägen hem när vi var nästan hemma så kom det så fint. Tog några sekunder var varken löst eller hårt utan, tja normalt? Var orolig att hon inte skulle ha tid att bajsa eftersom nosen gick som en ubåt konstant.

Min pappa hade sagt att hon bajsat på morgonen men fått mat vid halv fyra så skulle hon nog göra det igen när vi var ute vid fem. Vilket hon då inte gjorde. Han är lite om sig och kring sig vad gäller sin ögonsten.

De kan hålla sig bra länge om de inte känner det är läge (och inte alls om dens människa bedömer det olämpligt ).

 

[Sofie.S]

Ifrågasätter mig själv varför jag har hund överhuvudtaget.
2018 köpte jag en hund från Tjeckien. Blev så ivrig så kollade inga referenser eller liknande. Valpen var den sista kvar i kullen och kvar på övertid. Uppfödaren har fina hundar men lever inte alls samma standard som ”normalt”. Men det kändes ändå okej då hundarna var skötta enligt konstens alla regler. Den här hunden (peppar peppar) har alltid varit frisk.

2019 köpte jag en tik av samma ras. Goda referenser och vi fick en av de ”finare” valparna. Tiken fick samma vecka som leverans en kraftig UVI som behandlades. Jag fick hem valpen och jag tyckte direkt att hon kissade onormalt mycket, det visade sig vara en njurbäckeninflammationen. I samråd med veterinär köpte uppfödaren tillbaka valpen pga oviss prognos.

2020 köpte jag en tik av samma ras igen. Fick välja valp själv. Goda referenser.
När hon var 1,5 år gammal var vi med om en traumatisk olycka som höll på att kosta henne livet. Blev komplikationer i ett sår men som slutligen läkte. Men hunden blev personlighetsförändrad, hon bet tillslut två familjemedlemmar. Efter tre månaders kämpande av anpassningar i vardagen så orkade inte jag eller familjen mer så uppfödaren tog tillbaka henne.

För 9 dagar sedan köpte jag en valp av annan ras. Fick en lovande valp för utställning/avel. Goda referenser.
När jag haft valpen i 8 dagar så blev han akut sjuk. De misstänkte främmande föremål men det visade sig att valpen hade en kraftig inflammation i bukspottkörteln. Prognos osäker enligt veterinär.
Det blev för mycket för mig och jag kollapsa. Valpen fick åka direkt från djursjukhuset och till uppfödaren.

Jag ORKAR inte.
Otur? Gör jag något fel?
Jag känner att jag gjort vad jag kan men ändå så har tre hundar på raken blivit sjuka/skadade.

 

[Snurrfian]

Ifrågasätter mig själv varför jag har hund överhuvudtaget.
2018 köpte jag en hund från Tjeckien. Blev så ivrig så kollade inga referenser eller liknande. Valpen var den sista kvar i kullen och kvar på övertid. Uppfödaren har fina hundar men lever inte alls samma standard som ”normalt”. Men det kändes ändå okej då hundarna var skötta enligt konstens alla regler. Den här hunden (peppar peppar) har alltid varit frisk.

2019 köpte jag en tik av samma ras. Goda referenser och vi fick en av de ”finare” valparna. Tiken fick samma vecka som leverans en kraftig UVI som behandlades. Jag fick hem valpen och jag tyckte direkt att hon kissade onormalt mycket, det visade sig vara en njurbäckeninflammationen. I samråd med veterinär köpte uppfödaren tillbaka valpen pga oviss prognos.

2020 köpte jag en tik av samma ras igen. Fick välja valp själv. Goda referenser.
När hon var 1,5 år gammal var vi med om en traumatisk olycka som höll på att kosta henne livet. Blev komplikationer i ett sår men som slutligen läkte. Men hunden blev personlighetsförändrad, hon bet tillslut två familjemedlemmar. Efter tre månaders kämpande av anpassningar i vardagen så orkade inte jag eller familjen mer så uppfödaren tog tillbaka henne.

För 9 dagar sedan köpte jag en valp av annan ras. Fick en lovande valp för utställning/avel. Goda referenser.
När jag haft valpen i 8 dagar så blev han akut sjuk. De misstänkte främmande föremål men det visade sig att valpen hade en kraftig inflammation i bukspottkörteln. Prognos osäker enligt veterinär.
Det blev för mycket för mig och jag kollapsa. Valpen fick åka direkt från djursjukhuset och till uppfödaren.

Jag ORKAR inte.
Otur? Gör jag något fel?
Jag känner att jag gjort vad jag kan men ändå så har tre hundar på raken blivit sjuka/skadade.

Jag tänker att det är en del av hundlivet, Ville har haft en riktigt svår olycka och en lättare, men det blir nog fler vändor om han fortsätter att jaga på samma sätt. Vår förra hund hade stora problem som vi jobbade oss runt. Hunden före det var fantastisk på många sätt men hade seperationsångest och vi fick avliva pga cancer som utvecklades väldigt fort.

Ingen jag känner med hund har varit befriade från skador eller sjukdomar.

 

[Sofie.S]

Jag tänker att det är en del av hundlivet, Ville har haft en riktigt svår olycka och en lättare, men det blir nog fler vändor om han fortsätter att jaga på samma sätt. Vår förra hund hade stora problem som vi jobbade oss runt. Hunden före det var fantastisk på många sätt men hade seperationsångest och vi fick avliva pga cancer som utvecklades väldigt fort.

Ingen jag känner med hund har varit befriade från skador eller sjukdomar.

Nej det förstår jag också, att ingen är fri från skador/olyckor.

 

[McFlurry]

Ifrågasätter mig själv varför jag har hund överhuvudtaget.
2018 köpte jag en hund från Tjeckien. Blev så ivrig så kollade inga referenser eller liknande. Valpen var den sista kvar i kullen och kvar på övertid. Uppfödaren har fina hundar men lever inte alls samma standard som ”normalt”. Men det kändes ändå okej då hundarna var skötta enligt konstens alla regler. Den här hunden (peppar peppar) har alltid varit frisk.

2019 köpte jag en tik av samma ras. Goda referenser och vi fick en av de ”finare” valparna. Tiken fick samma vecka som leverans en kraftig UVI som behandlades. Jag fick hem valpen och jag tyckte direkt att hon kissade onormalt mycket, det visade sig vara en njurbäckeninflammationen. I samråd med veterinär köpte uppfödaren tillbaka valpen pga oviss prognos.

2020 köpte jag en tik av samma ras igen. Fick välja valp själv. Goda referenser.
När hon var 1,5 år gammal var vi med om en traumatisk olycka som höll på att kosta henne livet. Blev komplikationer i ett sår men som slutligen läkte. Men hunden blev personlighetsförändrad, hon bet tillslut två familjemedlemmar. Efter tre månaders kämpande av anpassningar i vardagen så orkade inte jag eller familjen mer så uppfödaren tog tillbaka henne.

För 9 dagar sedan köpte jag en valp av annan ras. Fick en lovande valp för utställning/avel. Goda referenser.
När jag haft valpen i 8 dagar så blev han akut sjuk. De misstänkte främmande föremål men det visade sig att valpen hade en kraftig inflammation i bukspottkörteln. Prognos osäker enligt veterinär.
Det blev för mycket för mig och jag kollapsa. Valpen fick åka direkt från djursjukhuset och till uppfödaren.

Jag ORKAR inte.
Otur? Gör jag något fel?
Jag känner att jag gjort vad jag kan men ändå så har tre hundar på raken blivit sjuka/skadade.

Jag tänker precis som @Snurrfian att det är en del av livet med hund. Såklart är det jättetråkigt när flera hundar i rad drabbas men det är ju trots allt levande djur och allt kan hända. Jag har också haft en hund som hade problem med flera (allvarliga) sjukdomar och dessutom var han kass mentalt (rädd och aggressiv). Sen har jag haft turen att ha två friska hundar *peppar peppar* de senaste åren, den ena hade dock problem med öronen under lång tid när han var unghund och han har problem med osäkerhet. Osäkerheten har blivit mindre märkbar i vardagen med åren men kommer alltid finnas där. Trots bra uppfödare osv.

Så trots att jag känner att jag är en bra hundägare blev 2 av 3 hundköp inte vad jag hoppades på i förväg

 

[Trott]

@MJLee jag förstår känslan att bara gå och vänta på bajset tilda har "bytt bajsmönster" senaste tiden, från att ha bajsat kanske 3-4 gånger om dagen (alltid 1 gång på morgonen, 1 på fm helst en timme efter första, på em och sen en sista gång innan natten) gör hon det nu 1-2 gånger och nästan enbart på morgonen. Jag har ännu inte lärt mig det nya så av vana känns det som att man går och går och går igår gjorde hon bara på morgonen och tillslut på nattakissen kände jag att jag pallar inte gå mer (var ute i kanske 10 min) och ändå tog det tid imorse innan det kom.
För min del är det nog att hon bara äter färskfoder nu och inget extra torrfoder då vi inte varit hos mamma på 1,5 v för de är på semester (hennes har fri tillgång på torrfoder så tilda äter ju där med när vi är där).

 

[Red_Chili]

Ifrågasätter mig själv varför jag har hund överhuvudtaget.
2018 köpte jag en hund från Tjeckien. Blev så ivrig så kollade inga referenser eller liknande. Valpen var den sista kvar i kullen och kvar på övertid. Uppfödaren har fina hundar men lever inte alls samma standard som ”normalt”. Men det kändes ändå okej då hundarna var skötta enligt konstens alla regler. Den här hunden (peppar peppar) har alltid varit frisk.

2019 köpte jag en tik av samma ras. Goda referenser och vi fick en av de ”finare” valparna. Tiken fick samma vecka som leverans en kraftig UVI som behandlades. Jag fick hem valpen och jag tyckte direkt att hon kissade onormalt mycket, det visade sig vara en njurbäckeninflammationen. I samråd med veterinär köpte uppfödaren tillbaka valpen pga oviss prognos.

2020 köpte jag en tik av samma ras igen. Fick välja valp själv. Goda referenser.
När hon var 1,5 år gammal var vi med om en traumatisk olycka som höll på att kosta henne livet. Blev komplikationer i ett sår men som slutligen läkte. Men hunden blev personlighetsförändrad, hon bet tillslut två familjemedlemmar. Efter tre månaders kämpande av anpassningar i vardagen så orkade inte jag eller familjen mer så uppfödaren tog tillbaka henne.

För 9 dagar sedan köpte jag en valp av annan ras. Fick en lovande valp för utställning/avel. Goda referenser.
När jag haft valpen i 8 dagar så blev han akut sjuk. De misstänkte främmande föremål men det visade sig att valpen hade en kraftig inflammation i bukspottkörteln. Prognos osäker enligt veterinär.
Det blev för mycket för mig och jag kollapsa. Valpen fick åka direkt från djursjukhuset och till uppfödaren.

Jag ORKAR inte.
Otur? Gör jag något fel?
Jag känner att jag gjort vad jag kan men ändå så har tre hundar på raken blivit sjuka/skadade.

Det enda jag kan tänka mig att du i så fall gör "fel" är att inte köpa hund av så frisk ras som möjligt. Nu har jag inte stenkoll på hälsoläget i dina raser, men nog finns det de som är generellt friskare och där man ännu mer kan minska risken lite för att få en hund med problem. Med det sagt: ingen hund tar sig igenom hela livet utan en enda skada. Det skulle väl vara om man har en väldigt lugn, frisk hund som bara går koppelpromenader i kvarteret hemma, men hur roligt hundliv blir det?

Jag har haft nu 5 salukis. Alla mina hundar har blivit skadade eller sjuka någon gång. Eller ja, inte den yngsta än, men hon är inte ens ett år gammal så jag räknar med att det kommer senare. Det behöver inte vara värre än att man själv är sjuk ibland. Ibland är det allvarligt, ibland mindre allvarligt. Då får man ta hand om det efter bästa förmåga och låta hunden vila, komma på rehab eller vad som nu krävs för att den ska bli bra ibland. Det tar ibland bara några dagar, ibland ett halvår, det beror helt på skada. Däremot har jag aldrig varit med om att hund blir personlighetsförändrad av skada så som din ena blev, och jag förstår att det måste kännas hemskt. Det enda som ändrats med hur mina hundar varit är att de såklart blivit rastlösa och uttråkade efter lång tids vila när de är vana vid att vara väldigt aktiva. Så fort de fått vara aktiva igen så har allt gått tillbaka till det normala.

Min Aysu, hon fick åka in till veterinär minst en gång per år pga skador som var varierande allvarliga. En gång var det bara en rispa på hornhinnan som blev bra när jag gav ögondroppar ett tag, en gång var det en splittrad knäskål som krävde massor och däremellan var det brutet kloben som behövde amputeras, cysta som dök upp vid det amputerade klobenet, sår som behövde sys, juvertumör och juverinflammation och allt vad det var. Mellan alla skador (hon återhämtade sig dessutom snabbt!) så var allt frid och fröjd och hon var hur glad och pigg som helst. Och trots då 10 år av skador och minst 10 skador som krävt veterinärvård så har jag nu en ny hund. Hon är förvisso av helt andra linjer än min Aysu, men det var inte pga Aysus skador som jag ville ha en annan typ av saluki (Lilys blodslinjer hade jag spanat in redan innan Aysu ens kom till mig).