Uppdateringstråd 25

Status
Stängd för vidare inlägg.
Har du någon hos dig som sällskap nu?
Jo.. Killen jag träffar har varit med hela dagen. Aysu valde att lägga sig på hans jacka hos veterinären och sedan låg vi båda bredvid henne. Ebrah kom och la sig precis bredvid hon med när Aysu hade fått första sprutan lugnande. Sedan låg Ebrah där tills allt var över, då gick hon iväg och ställde sig hos Lily istället (som vankade runt pga pissnödig). Aysu kändes lugn hela tiden, betydligt lugnare än vid de tidigare veterinärbesöken. Jag tror att hon också förstod, och det kändes verkligen som om det var dags... Vi hade verkligen inte kunnat göra något annorlunda...

Du är stark och tog hand om henne in i det sista. Ta hand om dig och krama om de du har kvar ❤
Ja, jag är glad att jag ändå har två fantastiska fyrbeningar här hemma. Men det känns tomt att gå rastningsrundor med bara dem och inte ens behöva fundera på när Aysu var ute senast, känns tomt att bara ta fram två matskålar och inte bli utstirrad av Aysu under tiden, känns tomt att inte se Aysu på sin huvudkudde i sängen... Hon är så väldigt mycket borta... Jag hade inte klarat mig nu om det inte var för att Ebrah och Lily är kvar och mår bra.
 
Jo.. Killen jag träffar har varit med hela dagen. Aysu valde att lägga sig på hans jacka hos veterinären och sedan låg vi båda bredvid henne. Ebrah kom och la sig precis bredvid hon med när Aysu hade fått första sprutan lugnande. Sedan låg Ebrah där tills allt var över, då gick hon iväg och ställde sig hos Lily istället (som vankade runt pga pissnödig). Aysu kändes lugn hela tiden, betydligt lugnare än vid de tidigare veterinärbesöken. Jag tror att hon också förstod, och det kändes verkligen som om det var dags... Vi hade verkligen inte kunnat göra något annorlunda...


Ja, jag är glad att jag ändå har två fantastiska fyrbeningar här hemma. Men det känns tomt att gå rastningsrundor med bara dem och inte ens behöva fundera på när Aysu var ute senast, känns tomt att bara ta fram två matskålar och inte bli utstirrad av Aysu under tiden, känns tomt att inte se Aysu på sin huvudkudde i sängen... Hon är så väldigt mycket borta... Jag hade inte klarat mig nu om det inte var för att Ebrah och Lily är kvar och mår bra.
Jag blir gråtfärdig av att läsa det men det är också väldigt fint hur det fick bli mitt i allt det hemska. Och att verkligheten finns kvar även när man tror allt är slut. Lily är fortfarande en kissnödig valp och Ebrah sig själv och killen som stöttar upp så fint. Det var en dag med död men också med signaler om liv.
 
Jo.. Killen jag träffar har varit med hela dagen. Aysu valde att lägga sig på hans jacka hos veterinären och sedan låg vi båda bredvid henne. Ebrah kom och la sig precis bredvid hon med när Aysu hade fått första sprutan lugnande. Sedan låg Ebrah där tills allt var över, då gick hon iväg och ställde sig hos Lily istället (som vankade runt pga pissnödig). Aysu kändes lugn hela tiden, betydligt lugnare än vid de tidigare veterinärbesöken. Jag tror att hon också förstod, och det kändes verkligen som om det var dags... Vi hade verkligen inte kunnat göra något annorlunda...


Ja, jag är glad att jag ändå har två fantastiska fyrbeningar här hemma. Men det känns tomt att gå rastningsrundor med bara dem och inte ens behöva fundera på när Aysu var ute senast, känns tomt att bara ta fram två matskålar och inte bli utstirrad av Aysu under tiden, känns tomt att inte se Aysu på sin huvudkudde i sängen... Hon är så väldigt mycket borta... Jag hade inte klarat mig nu om det inte var för att Ebrah och Lily är kvar och mår bra.
Varma tankar härifrån :heart
 
Usch, nu måste jag ta ut hundarna på nattrastning och lägga mig i sängen. Och hon kommer inte ligga där på sin huvudkudde bredvid mig och hon kommer inte vara det första jag ser när jag vaknar imorgon :cry: Det passade så bra med tre salukis i sängen, även om Ebrah kände sig lite ensam och övergiven ibland när hon inte fick möjlighet att ligga på mig (det gör Lily nu). Gissar att det blir Ebrah som tar över Aysus sovplats... Bättre det än att den är tom åtminstone. Fyfan.
 
Igår fick det bli vilodag från träningen för grabbarna. Vi tränar ju i princip varje dag och har projekt på gång hela tiden och nya saker vi ska lära oss även om vi oftast har väldigt roligt när vi tränar så har vi haft en period med super mycket nytt och mer allvar och jag behövde städa och vila så att jag kan ta emot besök idag. Tänker att en sån dag med vila är bra både för mig och Alvin och Milou ibland. Så vi promenerade på vackra ställen och myst i soffan och lekt.

Milou var duktig, han pep två gånger på kvällen och jag fattade direkt att det var kris så vi sprang ut och man kunde se hans lättnad när han fick kissa. Riktig kris ut. Det var tur att jag reagerade direkt för han hade nog inte kunnat hålla sig en minut mer.

Alvin och Milou har legat precis bredvid varandra när jag stökade runt här hemma, kompisarna.

På kvällen var det en mycket speciell tant som jag sett i 12 år som aldrig ger sig, hon har noll koll på vad hunden gör, den springer fram till allt och alla. Självklart har hon flexikoppel, hennes lilla vovve stirrar ut mina och bröstar upp sig och ser hotfull ut så jag tänker att vi ska gå därifrån innan det blir tjafs. Då skriker tanten och frågar om dom kan hälsa, uppenbarligen kan hon inte läsa av hundarna. Jag fortsätter gå och säger nej tack, jag tror inte det blir så bra. Varpå jag får svaret skriket efter mig ”Vad konstigt!

Jag kan verkligen inte se det konstiga i att inte vilja gå fram med mina till en arg liten sak i flexikoppel…
 
Min udda hund. Han gillar ju inte kroppskontakt och jag tvångsgosar honom när JAG vill gosa.

Men när jag sitter på toa sätter han sig bredvid. Jag kan bara ta ner handen och klia. Imorse lyfte han ena frambenet så jag kom åt att pilla i "armhålan". Sen fick jag lov att sitta där och pilla trots att jag var klar :D
 
Mina föräldrar var hundvakter igår när jag gick ut och tog ett glas med en vän i närheten. När klockan slog sex börjar det plötsligt smälla i närheten, och då slår det mig att Göteborgsfamiljen, som äger en massa restauranger i stan, skulle bränna av stort "Låt oss fira att pandemin är över"-fyrverkeri från en av deras restauranger - som mina föräldrar bor ca 30 meter ifrån och har utsikt över.

Ringde pappa i halv panik som berättade att han hade stått med kopplet i hand och varit på väg ut när det började smälla. Daisy hade dock tagit det hela med ro och bara lyssnat lite extra. Sen hade hon till och med tittat på fyrverkerierna från sovrumsfönstret.

När de gick och la sig senare hade hon skällt lite i sovrumsfönstret, antagligen för att skrämma bort eventuella rester :p

Väldigt skönt att hon tagit det med ro, men jag hade också väldigt dåligt samvete att jag levererade henne till "epicentrum" när vi tillbringat varje nyår djupt inne i skogen för hennes skull...
 
Idag har Alvin och Milou varit i paradiset. Vi firade min födelsedag så familjen kom på besök. Och ojoj vad det har gosats och kliats och blivit hållna i famnen och legat i knän och lagt sig på rygg för att få magen kliad. Det här älskar båda grabbarna. Besök är bland det bästa dom vet. Fast Milou måste vara där jag är, går efter om jag behöver gå på toa och följer med till sovrummet när jag ska hämta något. Men när han vet var jag är och jag är på plats så är han övergosig med alla. Dom gosade i 2 timmar i sträck och hade gärna gosat 2 timmar till.

Min bror och hans sambo var nära att börja gråta för att dom tycker grabbarna är så fina :heart

Vi höll en liten show med trick och grabbarna charmade alla. Av alla mest komplicerade saker så var det en allra lättaste, tidigaste sak men som är min favorit och som också blev min brors favorit och det är när Alvin vinkar med en tass. Men han gör det med lite böjd tass och viftar lite försiktigt några gånger och lyckas se ut som att det är första gången han gör det fast han kunnat det i11 år, men han gör det så försiktigt.

Farfar sa att inget av det vi gjorde var på riktigt för att jag belönade med godis för då är dom mutade. Han har kört med det snacket i 11 år så jag har lärt mig stänga av det.
 
Idag har Alvin och Milou varit i paradiset. Vi firade min födelsedag så familjen kom på besök. Och ojoj vad det har gosats och kliats och blivit hållna i famnen och legat i knän och lagt sig på rygg för att få magen kliad. Det här älskar båda grabbarna. Besök är bland det bästa dom vet. Fast Milou måste vara där jag är, går efter om jag behöver gå på toa och följer med till sovrummet när jag ska hämta något. Men när han vet var jag är och jag är på plats så är han övergosig med alla. Dom gosade i 2 timmar i sträck och hade gärna gosat 2 timmar till.

Min bror och hans sambo var nära att börja gråta för att dom tycker grabbarna är så fina :heart

Vi höll en liten show med trick och grabbarna charmade alla. Av alla mest komplicerade saker så var det en allra lättaste, tidigaste sak men som är min favorit och som också blev min brors favorit och det är när Alvin vinkar med en tass. Men han gör det med lite böjd tass och viftar lite försiktigt några gånger och lyckas se ut som att det är första gången han gör det fast han kunnat det i11 år, men han gör det så försiktigt.

Farfar sa att inget av det vi gjorde var på riktigt för att jag belönade med godis för då är dom mutade. Han har kört med det snacket i 11 år så jag har lärt mig stänga av det.
Inte var på riktigt sa farfar, ordet inte försvann
 
Jag och Humla har tävlat NW idag, TSM.
Först var det behållare, och det gick fint :) Hon visade intresse för rätt låda tidigt, men markerade inte så jag lät henne gå ett varv innan vi kom tillbaka dit och då markerade hon fint 👍 Har fått flera felmarkeringar när jag haft för bråttom, så har lärt mig att ta det lugnt, då tiden egentligen spelar mindre roll så länge man är under maxtiden.

Inomhussökket var en ganska svår miljö, plus att man hörde människor och hundar utanför, vilket störde H en del. Hon visade tydligt när hon kom i doftmolnet, men hittade inte riktigt gömman. Försökte stötta henne och skicka om, och fick då till slut en felmarkering. Är dock supernöjd, då hon ändå var i närheten, och anledningen till att hon inte kom ända fram var att en sladd låg i vägen, som hon inte ville gå på.

Efter en paus var det fordonssök. Två gaffeltruckar. H var ganska distraherad, vilket jag förstår då vi är dåliga att träna på fordon. Lyckades söka över alla sidor två gånger förutom sidan där gömman var, så att vi inte hittade den innan tiden gick ut tar jag på mig helt.

Utomhussöket var en väldigt trevlig miljö. Även här var hon tidigt på väg att hitta gömman, men blev lite skrämd av en presenning som blåste och smällde. Så passade på att söka av resten av ytan och sen gå tillbaka och hitta den 😍

Sämre resultat än senast, men är väldigt nöjd då jag ser att vi gör framsteg i vårt teamwork och att jag blir bättre och bättre på att läsa av henne, och stötta henne så hon orkar och vågar :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 548
Senast: fixi
·
Övr. Katt Hej, Har precis skaffat två kattungar (Maine Coon). Den ena flyttade in tre veckor före, M, och H kom 3 veckor efter och är således tre...
Svar
5
· Visningar
1 741
Senast: MissFideli
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
8 404
Senast: Migo
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
7 669
Senast: Calmiche
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp