Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fy fysiken så tufft.Tror det är kört för Aysu nu... Hon är sämre, vi ska in akut och jag börjar känna att det inte är sjysst mot henne att hålla på såhär i all evighet...
Jag håller med dig där. Mardröm för mig att min trotjänare ska behöva sluta sitt liv i en bur på djursjukhuset, bättre då att få somna in med sin kända flock och kanske få några veckor kortare liv. Beklagar att det är som det är för er </3Sitter i telefonkö till veterinären för andra gången ikväll. Nu har tempen gått ner något, så jag ska kolla om vi trots allt kan vänta till imorgon. Nu är ju inte ordinarie veterinär på plats och de började prata om att lägga in henne med dropp och fan allt möjligt. Jag känner att där går min gräns. Men kan hon få må ok här hemma över natten så kan vi åka in imorgon eller något...
Usch vad jobbigt Jag gjorde samma sak med min gamla hund, när veterinären ville lägga in honom så fick han somna in istället, han hade knappt aldrig varit ifrån mig och jag ville inte att hans eventuellt sista tid skulle vara i en bur själv. Det var så svårt men jag ångrar ingenting efteråt.Sitter i telefonkö till veterinären för andra gången ikväll. Nu har tempen gått ner något, så jag ska kolla om vi trots allt kan vänta till imorgon. Nu är ju inte ordinarie veterinär på plats och de började prata om att lägga in henne med dropp och fan allt möjligt. Jag känner att där går min gräns. Men kan hon få må ok här hemma över natten så kan vi åka in imorgon eller något...
Tänker på er allaSitter i telefonkö till veterinären för andra gången ikväll. Nu har tempen gått ner något, så jag ska kolla om vi trots allt kan vänta till imorgon. Nu är ju inte ordinarie veterinär på plats och de började prata om att lägga in henne med dropp och fan allt möjligt. Jag känner att där går min gräns. Men kan hon få må ok här hemma över natten så kan vi åka in imorgon eller något...
Mamma påminde mig om att Milou faktiskt bär på saker, han får för sig att han ska ta med ben och leksaker ut på promenader ibland. Bara bära dom med sig men sen tröttnar han och jag får bära runt på sakerna om jag inte ber honom släpa sakerna hemma. Och ute plockar han upp saker hela tiden som ska med, men jag tror att det till stor del är för att han letar saker att äta på. Hunden som alltid är hungrig…Undrar om jag tagit mig vatten över huvudet med kurserna. Freestyle är ju efter vår utgångspunkt och det är en vän som är instruktör, hen är expert på utmaningar och att pusha så man klarar mer än man tror och sen blir glad. Men mycket träning.
Skrev ut och gick igenom momenten i Rallylydnad avancerad och mästare, vissa saker har jag börjat med och vissa saker tänker jag kan gå att få till med lite slit,andra rätt så lätt och vissa saker inte alls. Att som i mästare bära ett föremål. Förklara det för en nakenhund… Ja må känna rasen men det övergår mitt förstånd hur jag ska få en nakenhund att tycka det är någon mening med att bära på något om det inte är lek och bus. Men får ge det en chans.
Och köra det som känns rimligt på kursen men jag har smärre panik.
Usch, det är verkligen bisarrt när man står med det som betyder allt och är den som måste avgöra fast allt inombords skriker att man bara ska springa iväg från allt eller gömma sig under en sten för att man bara inte vet hur man ska stå ut. Men ett viktigt beslut.Har precis pratat med vår onkolog och bestämt att ge den höjda dosen kortison till Aysu de dagar hon har kvar... Och såklart låta henne bestämma tempot själv osv. I eftermiddag ska det bli riktigt fint väder. Ska se om vi kan ta oss till skog då. Om hon inte är pigg trots skog och fint väder så vet jag att det är riktigt illa. Just nu är blicken som vanligt, hon har god aptit och verkar ändå på det stora hela glad.
Nu måste jag mest bestämma mig för om jag ska försöka hitta någon veterinär som gör hembesök, om jag ska vända mig till vår vanliga vet eller om vi ska åka till onkologen... Hur fan ska man ens kunna bestämma det? "Hmmm, vilken person ska få ta ifrån mig den bästa salukin i hela världen?"... Jag vill inte leva en sekund utan henne.... Än mindre resten av mitt liv...
Hon fyllde 10år i september, så inte jättegammal. Precis innan så sprang hon på lure coursing så fint och snabbt att erfarna salukifolk började gråta och kom fram efteråt för att prata om hur fantastisk hon är. Hon svarade utmärkt på cellgifterna också efter att vi konstaterade att hon fått lymfom (i oktober), men ja, det går inte mer nu, inte när det verkar som om cancern blivit värre och cellgifterna inte hjälper så bra som de skulle behövt göra.Usch, det är verkligen bisarrt när man står med det som betyder allt och är den som måste avgöra fast allt inombords skriker att man bara ska springa iväg från allt och att man bara inte vet hur man ska stå ut.
Hur gammal är Aysu?
Men vilka fina bra minnen av hennes sista tid innan sjukdomenHon fyllde 10år i september, så inte jättegammal. Precis innan så sprang hon på lure coursing så fint och snabbt att erfarna salukifolk började gråta och kom fram efteråt för att prata om hur fantastisk hon är. Hon svarade utmärkt på cellgifterna också efter att vi konstaterade att hon fått lymfom (i oktober), men ja, det går inte mer nu, inte när det verkar som om cancern blivit värre och cellgifterna inte hjälper så bra som de skulle behövt göra.
Jo.. och nu sitter vi i bilen på väg hem från skogen. Hon har gått lös hela tiden, sett otroligt glad ut och även sprungit och lekt med valpen. Tror inte någon utomstående skulle tro att det var något fel på henne om de bara såg henne idag.Men vilka fina bra minnen av hennes sista tid innan sjukdomen