Uppdatering och snackistråd 3

[Red_Chili]

Frågar man bara nån valpköpare som man känner lite extra för?

Det tror jag är bäst. Att leta "vanliga valpköpare", men visar sig någon vara "lite extra bra" så kan ni ju kolla om personen vill vara fodervärd. På så sätt slipper ni de där som bara tänker att de ska få en gratishund...

Jag själv är ju fodervärd åt Ebrah och hade aldrig kommit på tanken att fråga uppfödarna om att bli fodervärd, trots att jag känt dem i... 15 år. Det var en gång när vi pratade i telefon om den kommande kullen som hon frågade hur intresserad jag var av den och om jag ville ha någon valp. Jag sa som det var, att jag verkligen trodde på kullen men inte hade råd att köpa valp. Det var först då som de frågade om jag ville bli fodervärd. De ringde alltså inte upp och sa "Du, vill du bli fodervärd?" utan luskade runt lite i vad jag tänkte om kullen först. Det känns lite som om det är ungefär så det "ska" gå till

 

[bollen__]

Samma sak när vi går i skogen på kvällen när det är becksvart

Samma här! Vi tog en sån tur ikväll, husse brukar gå den varje kväll men nu följde jag också med. Jättemysigt i pannlampsskenet och inte en kotte ute!

 

[Red_Chili]

Jäklar vad hundarna hade kul i snön nu på förmiddagen vi var inte ute så jättelänge, men de har sprungit massor i djup snö på ett fält och tja.. Det är otroligt lugnt och skönt här hemma nu Kameran var med och var samarbetsvillig, så ikväll lägger jag upp lite bilder i bildtråden.

 

[Jenka]

Så härlig promenad! Stollboll har verkligen gjort framsteg med hundmötena och går nu och skvallrar och går tyst med klockren ögonkontakt förbi

Sen tokröjer dem lösa nere på fälten och vänder direkt på inkallning och kommer- även med älg i buskarna ett par meter bort.

 

[liasa]

Lillpumin gick raka vägen in i duschen när jag bad honom!

Och gubben gick ett finfint spår i snön. Typ 800 meter och rätt klurigt med vinklar och svängigt.

Bra dag

 

[mysboll]

Vi åkte till skogen idag med! Tyvärr var det lite väl mycket folk i farten så vågade inte ha henne lös. Dessutom gick vi lite vilse så hon fick åka på armen halva vägen. Nästan precis när jag har plockat upp henne så kommer det två lösa hundar ut från skogen utan ägare inom synhåll. Nu verkade dom snälla och dom följde inte efter oss när vi fortsatte gå. Men ändå..

Nu är det soffläge som gäller!

 

[lady_vip]

Suck. Något har hänt med gamlans ena öra, ingen fattar vad. Det har liksom svullnat upp undertill, i hörselgången. Igår tyckte jag bara att det var i ytterörat, men idag är svullnaden lite större.
Det dumma är att hon tål inte smärtstillande, så vi har fått höja kortisondosen istället och hoppas på det bästa. Det går inte att göra bakterieodling på helgen ändå, så veterinären kan inte göra något.
Jag och veterinären bestämde iaf att ge det ett par dagar, annars får vi se vad det landar i. Jag är rädd att öronen har gett upp nu, efter många års problem, och då finns inget att göra

 

[ainasoja]

Den vi hade på lut frågade vi. Kan inte komma på någon mer i bekantskapskretsen just nu. Alla har liksom fullt med "mattrial för några år framåt. Annonsera tror jag som du om. Möjligtvis på hemsidan men inte mer. Hade det varit en ickekrävande sällskapsras så hade det varit lättare. Men en större brukshund med en jäkla arbetsmotor.... Kan lätt bli fel.

Jag och ett ex till mig samt en vän och hans ex sambo hittade annnons om schäfervalpar på foder i en lokal blaska när vi var i 20 års åldern. Den enda som vana av hund med behov av stimulering och uppfostran vad jag.

Vännerna lämnade tillbaka sin valp efter 8 veckor pga att den var jobbig ( understimulerad ), jag var tvungen att bryta fodervärdsavtalet själv när valpen var 13 månader pga separation. Hunden jag hade lev senare såld till Försvaret för att ta vara på honom.

Så nä, ingen annons om att ni söker fodervärdar! Visst du kan ha tur att hitta en vettig fodervärd i dom 340 svaren du får på din annons men är det verkligen värt det? Det tar en evinnerlig tid att bena ut vilka som är vettiga och vilka som inte är det.

Jag har själv svarat på fodervärdsannonser men det är inte för att jag vill ha en gratis hund utan för att jag vill ha något att jobba med MEN jag har inte pengarna att köpa en hund för pga att jag är sjukskriven. Trots att jag svarat på annonser själv så tycker jag inte att det är ett vettigt alternativ för eran del. Hör er för med era bekanta om dom har någon som dom anser passar och be dom att sprida ut det.

Tror att ni har störst chans att hittabra fodervärder på det sättet än att annonsera om det.

 

[lady_vip]

Kan vi diskutera avlivning lite? Känner inte att jag behöver starta en egen tråd, men jag behöver ventilera lite.
Det närmar sig för min gamla hund, även om det kanske inte är inom den närmsta veckan så kommer hon inte bli ett år äldre.
Iaf, just nu känner jag att jag INTE vill vara med den stunden. Jag har sett massor av döda djur och varit med flertalet gånger vid avlivning, både av mina djur och andras. Jag kan ta beslutet när det gäller min egen hund, men jag vet inte om jag vill sitta där de minutrarna, det är total dödsångest. Jag menar, jag vet ju VAD som händer, det är inte så att jag behöver se den döda kroppen för att förstå. Men är det svekfullt? Jag kan inte låta bli att tänka så, typiska människotankar, men att jag sviker henne om jag inte är med.
Hur tänker ni?

 

[russinbulle]

Kan vi diskutera avlivning lite? Känner inte att jag behöver starta en egen tråd, men jag behöver ventilera lite.
Det närmar sig för min gamla hund, även om det kanske inte är inom den närmsta veckan så kommer hon inte bli ett år äldre.
Iaf, just nu känner jag att jag INTE vill vara med den stunden. Jag har sett massor av döda djur och varit med flertalet gånger vid avlivning, både av mina djur och andras. Jag kan ta beslutet när det gäller min egen hund, men jag vet inte om jag vill sitta där de minutrarna, det är total dödsångest. Jag menar, jag vet ju VAD som händer, det är inte så att jag behöver se den döda kroppen för att förstå. Men är det svekfullt? Jag kan inte låta bli att tänka så, typiska människotankar, men att jag sviker henne om jag inte är med.
Hur tänker ni?

Jag har alltid varit med mina djur och det har alltid gått så lugnt och fint tillväga. Jag kan förstå om du inte kan, men försök vara med när hunden får sin lugnande spruta - den är inte värre än den lugnande dom får vid vissa undersökningar. Då har du varit med din vän in i det sista, men slipper själva dödsögonblicket om du känner att du inte vill vara med då.

 

[ainasoja]

@lady_vip du sviker inte henne, jag har fått vara med när några av mina vänners djur avlivats pga samm orsaker som du skriver om. Det är du som mår dåligt att sitta där och vänta och veta vad som kommer medans hunden inte har en aning om det men hon kommer nog att märka att hur du mår.

 

[lady_vip]

Jag har alltid varit med mina djur och det har alltid gått så lugnt och fint tillväga. Jag kan förstå om du inte kan, men försök vara med när hunden får sin lugnande spruta - den är inte värre än den lugnande dom får vid vissa undersökningar. Då har du varit med din vän in i det sista, men slipper själva dödsögonblicket om du känner att du inte vill vara med då.

Jag kan inte låta bli att få en bödelkänsla och ångra mig 5000 gånger, det vet jag. Därav min känsla att jag inte vill vara med, men jag kommer säkert vara med, för att inte tappa kontrollen.

 

[Migo]

Kan vi diskutera avlivning lite? Känner inte att jag behöver starta en egen tråd, men jag behöver ventilera lite.
Det närmar sig för min gamla hund, även om det kanske inte är inom den närmsta veckan så kommer hon inte bli ett år äldre.
Iaf, just nu känner jag att jag INTE vill vara med den stunden. Jag har sett massor av döda djur och varit med flertalet gånger vid avlivning, både av mina djur och andras. Jag kan ta beslutet när det gäller min egen hund, men jag vet inte om jag vill sitta där de minutrarna, det är total dödsångest. Jag menar, jag vet ju VAD som händer, det är inte så att jag behöver se den döda kroppen för att förstå. Men är det svekfullt? Jag kan inte låta bli att tänka så, typiska människotankar, men att jag sviker henne om jag inte är med.
Hur tänker ni?

Jag håller med russinbulle. Var med när hunden får sitt lugnande så kan du gå ut innan den avlivas. Då har du varit med den så länge den vet om något.

Jag var med Sam genom hela avlivningen, och det var ganska jobbigt. Med tanke på hans extrema separationsångest fanns det dock inga alternativ för mig.

Egentligen önskar jag att nån kunde skjuta hundarna när de jobbar, så man slipper hela dödsförberedande veterinärbesöket med all sorg och ångest det innebär.

 

[lady_vip]

Jag håller med russinbulle. Var med när hunden får sitt lugnande så kan du gå ut innan den avlivas. Då har du varit med den så länge den vet om något.

Jag var med Sam genom hela avlivningen, och det var ganska jobbigt. Med tanke på hans extrema separationsångest fanns det dock inga alternativ för mig.

Egentligen önskar jag att nån kunde skjuta hundarna när de jobbar, så man slipper hela dödsförberedande veterinärbesöket med all sorg och ångest det innebär.

Just nu önskar jag (fast ändå inte) att hon självdör. Det är som du säger, det där dödsförberedandet och ångesten innan är oerhört påfrestande. Jag har gråtit mer innan hundens död än jag kommer göra efter, det är jag helt övertygad om. Försökte förklara för min sambo nyss hur jag tänker, men jag kan inte ens göra det utan att bryta ihop.
Och just denna hunden har ju också seperationsångest och gillar inte sprutor, så då får jag ännu mer ångest över mina tankar. Jag har iaf en vän som är veterinär, så hon kommer när jag ringer.

 

[Migo]

Just nu önskar jag (fast ändå inte) att hon självdör. Det är som du säger, det där dödsförberedandet och ångesten innan är oerhört påfrestande. Jag har gråtit mer innan hundens död än jag kommer göra efter, det är jag helt övertygad om. Försökte förklara för min sambo nyss hur jag tänker, men jag kan inte ens göra det utan att bryta ihop.
Och just denna hunden har ju också seperationsångest och gillar inte sprutor, så då får jag ännu mer ångest över mina tankar. Jag har iaf en vän som är veterinär, så hon kommer när jag ringer.

Jag grinar bara av att tänka tanken på att nån av de nuvarande ska avlivas. Det är med stor sannolikhet iaf sex år kvar innan det är aktuellt

Jag har hjälpt många vänner vid avlivning av häst. Så om du har nån vän som hunden trivs med kanske denna kan hjälpa dig? Det är onekligen lättare att hantera när det inte är ens eget djur.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag och ett ex till mig samt en vän och hans ex sambo hittade annnons om schäfervalpar på foder i en lokal blaska när vi var i 20 års åldern. Den enda som vana av hund med behov av stimulering och uppfostran vad jag.

Vännerna lämnade tillbaka sin valp efter 8 veckor pga att den var jobbig ( understimulerad ), jag var tvungen att bryta fodervärdsavtalet själv när valpen var 13 månader pga separation. Hunden jag hade lev senare såld till Försvaret för att ta vara på honom.

Så nä, ingen annons om att ni söker fodervärdar! Visst du kan ha tur att hitta en vettig fodervärd i dom 340 svaren du får på din annons men är det verkligen värt det? Det tar en evinnerlig tid att bena ut vilka som är vettiga och vilka som inte är det.

Jag har själv svarat på fodervärdsannonser men det är inte för att jag vill ha en gratis hund utan för att jag vill ha något att jobba med MEN jag har inte pengarna att köpa en hund för pga att jag är sjukskriven. Trots att jag svarat på annonser själv så tycker jag inte att det är ett vettigt alternativ för eran del. Hör er för med era bekanta om dom har någon som dom anser passar och be dom att sprida ut det.

Tror att ni har störst chans att hittabra fodervärder på det sättet än att annonsera om det.

Det är precis så min magkänsla säger mig. Många svar och många som vill ha gratishund.
Sen tänker jag också på alla de där KANONKUNNIGA människorna som tex sjukskrivna som kan ha en enorm kunskap, har tiden men inte har ekonomin till att hosta upp 13-14 000:- på ett bräde och sen mata på med pengar för allt löpande.

Alla våra vänner föder upp själva eller har två el fler hundar i tävling redan så vi har inga i "våra kretsar" som har tid/ork med en aktiv brukshund till.
Dock så tänker vi kolla av de valpköpare vi får om vi hittar bra fodervärdar där. Sen kommer det där med att många vill träna och tävla aktivt in, och då vill de inte förlora tid för att tiken ska ha valpar. Det är nackdelen med bruksraser mot sällskapsraser.

Tack för inputs

 

[lady_vip]

Jag grinar bara av att tänka tanken på att nån av de nuvarande ska avlivas. Det är med stor sannolikhet iaf sex år kvar innan det är aktuellt

Jag har hjälpt många vänner vid avlivning av häst. Så om du har nån vän som hunden trivs med kanske denna kan hjälpa dig? Det är onekligen lättare att hantera när det inte är ens eget djur.

Min sambo kan vara med, hon bor ju med honom så han är välkänd för henne.

 

[McFlurry]

@lady_vip Jag förstår precis dina tankar, jag brottas med liknande. Min gammelhund har levt ett hårt liv med många sjukdomar och han lever liksom på sista etappen nu. Kanske får han leva ett eller två år till, kanske inte. Han börjar kännas gammal, trots att han "bara" är 10 år. Men det är en liten ras som oftast lever till 13-14 och då känns 10 år så ungt om du förstår hur jag menar. Men jag tror att hans sjukdomar liksom har slitit ut kroppen i förtid.
Detta låter kanske töntigt, men han valde mig från första stunden vi såg varandra, han har alltid varit min hund på alla sätt det går och visat det väldigt tydligt. Jag kan gråta hysteriskt när jag tänker på dagen jag måste ta beslutet och dagen det sker. Vi har gått igenom så mycket tillsammans. Helst vill jag inte vara med alls men jag kan inte svika honom, och jag ser det som ett svek om jag lämnar honom till någon annan. Även om det är min mamma eller min sambo som båda levt med honom flera år. Men jag kanske lämnar efter första sprutan, det låter som det bästa alternativet i en fruktansvärt jobbig situation.
Men ja usch, det är jättejobbigt att tänka på det

 

[ainasoja]

Det är precis så min magkänsla säger mig. Många svar och många som vill ha gratishund.
Sen tänker jag också på alla de där KANONKUNNIGA människorna som tex sjukskrivna som kan ha en enorm kunskap, har tiden men inte har ekonomin till att hosta upp 13-14 000:- på ett bräde och sen mata på med pengar för allt löpande.

Ja dom finns men då ska man ha turen att hitta dom och jag tror inte att det är det lättaste just när det gäller eran ras. Att hitta någon vettig fodervärd till en mindre ras som nöjer sig med att bara vara sällskapshund är nog betydligt mycket lättare.

Alla våra vänner föder upp själva eller har två el fler hundar i tävling redan så vi har inga i "våra kretsar" som har tid/ork med en aktiv brukshund till.
Dock så tänker vi kolla av de valpköpare vi får om vi hittar bra fodervärdar där. Sen kommer det där med att många vill träna och tävla aktivt in, och då vill de inte förlora tid för att tiken ska ha valpar. Det är nackdelen med bruksraser mot sällskapsraser.

Tack för inputs

Hoppas att ni hittar någon bland era valpköpare som är vettig och villig att ta på foder

 

[lady_vip]

@lady_vip Jag förstår precis dina tankar, jag brottas med liknande. Min gammelhund har levt ett hårt liv med många sjukdomar och han lever liksom på sista etappen nu. Kanske får han leva ett eller två år till, kanske inte. Han börjar kännas gammal, trots att han "bara" är 10 år. Men det är en liten ras som oftast lever till 13-14 och då känns 10 år så ungt om du förstår hur jag menar. Men jag tror att hans sjukdomar liksom har slitit ut kroppen i förtid.
Detta låter kanske töntigt, men han valde mig från första stunden vi såg varandra, han har alltid varit min hund på alla sätt det går och visat det väldigt tydligt. Jag kan gråta hysteriskt när jag tänker på dagen jag måste ta beslutet och dagen det sker. Vi har gått igenom så mycket tillsammans. Helst vill jag inte vara med alls men jag kan inte svika honom, och jag ser det som ett svek om jag lämnar honom till någon annan. Även om det är min mamma eller min sambo som båda levt med honom flera år. Men jag kanske lämnar efter första sprutan, det låter som det bästa alternativet i en fruktansvärt jobbig situation.
Men ja usch, det är jättejobbigt att tänka på det

Usch, jag känner med dig. Min har också varit lite kass i omgångar, och framförallt "påfrestande" för att hon inte har gått att lämna ensam, vilket har begränsat mitt liv väldigt mycket. Så jag har tänkt på detta väldigt mycket gällande denna hunden, och brutit ihop fullständigt varje gång någon pressat på att du behöver ju inte leva med henne. Så usch, det är tufft när man måste fundera och tänka så mycket.