Floyd är världens enklaste hund 
Han är född i ett fotgående, har väldigt mycket will to please utan att vara vek, han är envis och har hög arbetslust och arbetsmoral. Apporterar allt du ber om och har en fin off-knapp inomhus.
Han är väldigt enkel att föra - man behöver aldrig göra några stora grejer. Gör han något oönskat räcker det med ett påkalla hans uppmärksamhet genom att säga namnet eller typ "appapp" för att han ska bryta, gör han något bra är han väldigt nöjd med muntligt beröm. Får han godis slår han volter Jag tycker ändå inte att han är vek. Det har hänt att mitt tålamod brustit någon morgon när de lekt kamikaze i sängen när vi försöker ha sovmorgon.. Då har de bara stannat upp i leken, kollat frågande på mig vad jag gapar om och sedan lagt sig med en suck typ
Han är inte alls lika självständig som wachtlarna och han är en enmanshund av rang, mycket mer än vad de är. Det är väl kanske inte så konstigt i och för sig, de är ju avlade för att jobba självständigt långt ifrån föraren och han är avlad för att jobba i ett nära samarbete med sin förare. Han vill helst vara med överallt och han har en tendens till separationsångest när jag lämnar honom, vilket jag tror är rätt vanligt hos jaktlabbar. Han kan t ex sitta och yla här hemma om jag går iväg med Ladda och Otis, trots att sambon är hemma med honom Om det är sambon som lämnar honom ensam säger han aldrig ett knyst utan går och lägger sig. Lämnar jag honom utan att ta med de andra hundarna är det inte heller några problem, även om det tar ett par minuter innan han lägger sig och slappnar av.
Men, jag tror också att jag har haft en hel del tur med honom. Det är verkligen inte alla jaktlabbar som är så okomplicerade som honom, det finns många exemplar som är rätt hårda i huvudet vilket i kombination med stor jaktlust gör dem svårförda. Det är viktigt att välja en bra uppfödare och jag tycker absolut att man ska skaffa från en uppfödare som använder hundarna till jakt och inte företrädelsevis till sport.
Jag tycker absolut att man ska vara inställd på att åtminstone jaktträna med en labrador, det är fantastiskt häftigt att se dem i sitt rätta element! Däremot kräver de inte praktisk jakt som de flesta andra jakthundarna.
Sambons faster kör framgångsrikt mycket bruks med sin jaktlabbe, men tycker att det är enorm skillnad på hunden när hon apporterar med henne vs när hon tränar annat.
Han är född i ett fotgående, har väldigt mycket will to please utan att vara vek, han är envis och har hög arbetslust och arbetsmoral. Apporterar allt du ber om och har en fin off-knapp inomhus.
Han är väldigt enkel att föra - man behöver aldrig göra några stora grejer. Gör han något oönskat räcker det med ett påkalla hans uppmärksamhet genom att säga namnet eller typ "appapp" för att han ska bryta, gör han något bra är han väldigt nöjd med muntligt beröm. Får han godis slår han volter
Jag tycker ändå inte att han är vek. Det har hänt att mitt tålamod brustit någon morgon när de lekt kamikaze i sängen när vi försöker ha sovmorgon.. Då har de bara stannat upp i leken, kollat frågande på mig vad jag gapar om och sedan lagt sig med en suck typ Han är inte alls lika självständig som wachtlarna och han är en enmanshund av rang, mycket mer än vad de är. Det är väl kanske inte så konstigt i och för sig, de är ju avlade för att jobba självständigt långt ifrån föraren och han är avlad för att jobba i ett nära samarbete med sin förare. Han vill helst vara med överallt och han har en tendens till separationsångest när jag lämnar honom, vilket jag tror är rätt vanligt hos jaktlabbar. Han kan t ex sitta och yla här hemma om jag går iväg med Ladda och Otis, trots att sambon är hemma med honom
Om det är sambon som lämnar honom ensam säger han aldrig ett knyst utan går och lägger sig. Lämnar jag honom utan att ta med de andra hundarna är det inte heller några problem, även om det tar ett par minuter innan han lägger sig och slappnar av. Men, jag tror också att jag har haft en hel del tur med honom. Det är verkligen inte alla jaktlabbar som är så okomplicerade som honom, det finns många exemplar som är rätt hårda i huvudet vilket i kombination med stor jaktlust gör dem svårförda. Det är viktigt att välja en bra uppfödare och jag tycker absolut att man ska skaffa från en uppfödare som använder hundarna till jakt och inte företrädelsevis till sport.
Jag tycker absolut att man ska vara inställd på att åtminstone jaktträna med en labrador, det är fantastiskt häftigt att se dem i sitt rätta element! Däremot kräver de inte praktisk jakt som de flesta andra jakthundarna.
Sambons faster kör framgångsrikt mycket bruks med sin jaktlabbe, men tycker att det är enorm skillnad på hunden när hon apporterar med henne vs när hon tränar annat.
