Uppdatera ännu mera, del 13

[Theodor]

Vi möter aldrig hundar så vet inte hur resten av byn har det med lydnaden
Men kanske har med att det är en liten hund, man förväntar sig inte att de ska vara tränade på samma sätt som en stor hund. Kanske?

Ja jag tror det kan ligga något i det...

 

[dobbis]

Ja jag tror det kan ligga något i det...

Jag med

 

[Theodor]

Pratade för övrigt med mamma idag om en JRT-tik jag är otroligt förtjust i och att jag gärna skulle ha en valp efter henne om ett par år.

Mamma (efter att ha påpekat att nyss ville jag ha en släthårig foxterrier): hur många hundar ska du ha egentligen?

Jag:

 

[Killaloe]

Den på 62kg måste ju ha varit fet som en julgris??

Alltså, jag blir helt förundrat! Undrar om verkligen en labbe kan väga så mycket och fortfarande kunna röra sof framåt annat än som en sjöko typ?!

@YorkWann Kan inte ägarna ha fel på vågen? Har aldrig hört om en lika fet labbe ever

 

[zuli]

60 kg labbe... http://www.dailymail.co.uk/news/art...r-placed-strict-diet-weighing-NINE-STONE.html

 

[BobberiBoo]

60 kg labbe... http://www.dailymail.co.uk/news/art...r-placed-strict-diet-weighing-NINE-STONE.html

 

[Killaloe]

60 kg labbe... http://www.dailymail.co.uk/news/art...r-placed-strict-diet-weighing-NINE-STONE.html

Alltså det är liksom mer än tragiskt!

Men alltså, jag kanske är naiv men en så fet labbe kan väl omöjligt vara med på några retrieverträningar @YorkWann hur tar den sig fram till en dummy liksom om den inte kan böja ner nosen pga fettvalkar?!

 

[zuli]

Alltså det är liksom mer än tragiskt!

Men alltså, jag kanske är naiv men en så fet labbe kan väl omöjligt vara med på några retrieverträningar @YorkWann hur tar den sig fram till en dummy liksom om den inte kan böja ner nosen pga fettvalkar?!

Den flyter om den är fet, har vi ju fått lära oss här

 

[Killaloe]

Den flyter om den är fet, har vi ju fått lära oss här

Just ja! Så vattenapporteringen är ju rimlig - men resten?!

 

[Fruentimber]

Tycker det finns en hel del intresse idag för att förbättra aveln, men det är svårt att både jobba mot bättre bruksegenskaper och korrigera vissa exteriöra överdrifter eftersom en del tycker att svaret på det senare är engelska (eller t.o.m amerikanska) hundar och där är de ju rena sällskaps- och utställningshundar.

Intresset för bruksavel inom boxer är ju försvinnande liten, och med så lite intresse för rasens ursprungliga användning som arbetshund så kan man inte heller räkna med att arbetsegenskaperna kan förbättras. Istället uppkommer dåliga av-/påknappar, stress och överaktivitet. Boxern säljs inte längre in som en brukshund, den säljs in som en familjehund. Jag tycker det är helt fel väg att gå.

 

[Fruentimber]

@FrauleinLeo , det är INTE ofta jag rekommenderar min egen ras i såna här trådar, men ju mer jag läser av det du skriver och när jag ser hur bruksintresserad och sökintresserad du är; kolla på bruksavlade aussies ?

Jag tänker inte säga att alla är suveräna och att alla är superlätta, men "märkligt" nog så är alla jag umgås med mer frekvent supertrevliga, hur lätta som helst att ha ihop med andra aussies, föriga, roliga brukshundar etc.

Kan vara värt att kolla upp .

Aussies kan ju vara himla trevliga, faktiskt. Vad bör man se upp med när man kikar linjer och liknande?

 

[Fruentimber]

Låter som du skulle ha en Pästos kanske inte så kärvänlig alla gånger, men med driv och motivation, dock inte tillräckligt för att köra skydd eller bli tjänstehund.

Pästos är en malle, misstänker jag? Baserat på din avatar.

 

[attheedge]

Pästos är en malle, misstänker jag? Baserat på din avatar.

Stämmer!

 

[Fruentimber]

Stämmer!

Malle är nog lite för tufft för min del.

 

[Migo]

Jag dör lite. Sötdöd. Gullungarna börjar bli så medvetna och kontaktsökande

https://www.facebook.com/video.php?v=10155114455058666

 

[Linda_A]

Intresset för bruksavel inom boxer är ju försvinnande liten, och med så lite intresse för rasens ursprungliga användning som arbetshund så kan man inte heller räkna med att arbetsegenskaperna kan förbättras. Istället uppkommer dåliga av-/påknappar, stress och överaktivitet. Boxern säljs inte längre in som en brukshund, den säljs in som en familjehund. Jag tycker det är helt fel väg att gå.

Visst är det fel att se den som en renodlat familjehund, men jag tycker det finns hopp. Förra året startade Boxerklubben en "Boxerskola" på nätet för att fler ska träna mot tävling, både ren lydnad och olika bruksgrenar. I år har vi haft 5-6 tikar i bruksklass på flera utställningar. Ja, många uppfödare satsar främst på sällskap och utställning, men långt ifrån alla. Nu kanske man får ett litet annat perspektiv när man rör sig i boxerkretsar i Göteborg än på andra platser, eftersom vi har haft flera kennlar här som satsat på bruks under en längre tid.

Men sen kan jag till viss del förstå att man måste kunna sälja boxern som familjehund för det är ingen lätt brukshund. Du skaffar inte boxer om du vill satsa stort (om du inte gillar frustration) och så har det varit väldigt länge.

 

[hastflicka]

Det är nog mest fördomar kanske. Skulle jag skaffa en bruksschäfer hade ju morfar (gammal bruksräv) och träningskompisar blivit eld och lågor. Jag älskar Lasse för hans lättsamhet. Men nog saknar jag ett lite tuffare huvud, mer allvar och beslutsamhet. Lasse får man hjälpa varje steg på vägen, man är som en liten krycka . Likaså motivationen. Lite mer lättmotiverad hade varit trevligt. Lasse är snäll och rar, men väldigt vek. Nu har jag ju boxern att jämföra med så det är ju som natt och dag, men något mittemellan hade ju varit väldigt trevligt. Såg en video idag på en malle från sitt MT där den attackerade dumpen direkt och rejält - helt klart inte en hund för mig.

Fast det skulle kanske en av alla mallar jag kanner gora. Annars ar de tamligen vansinniga men inte for att de skulle attakera nagon eller nagot. Snarare tvart om, de ar tamligen uppfyllda av sig sjalva och anser nog att alla andra ocksa borde beundra hur fantastiska de ar medan de tittar runt horn for att kolla att laget ar fritt, eller sa de kan ga pa andra sidan av matte. Utom nar det finns en figge i narheten, da blir de plotsligt hur tuffa som helst.

Nä, så är det förstås! Mallens beteende hyllades i kommentarerna och jag har noll förståelse för varför. Det är verkligen inte vad jag kopplar till en riktigt bra brukshund. Fyfan för att gå runt hörn en mörk kväll i stan med den hunden.

Jag skulle vilja ha något mjukt, kärvänligt men som ändå har lite huvud för krav. Som man inte måste locka på och förhandla med i varje steg (varannan är okej ). Som kan ta liiite egna initiativ utan att matte måste visa vägen precis hela tiden. Äsch, svårt att förklara.

Bade min Malle (och alla de jag kanner ... vilket ar manga) ar super forar veka och vill inget annat an att gora ratt. En egenskap som ar super fantastisk i vissa lagen och inte sa bra i andra. Det ar super nar laget ar lungt och man kan "forklara" for hunden ordentligt vad man vill ... Men om det blir lite "brottom" (som nar Mallen lyfter upp kattungen) sa man skyndar sig att saga till att den ska slappa igen kan rosten fa lite for mycket skarpa och hunden formligen gar under ... och man far jobba ett bra tag pa att hundskrallet inte ska overreagera varenda gang man sager att den ska slappa nagot igen, eller namnda hund anser att kanske Matte anvande "rosten" igen.

Mina rottisar ar ocksa forarveka, men atminstone den ena har ocksa formaga att tanka sjalv, vilket ar bade bra och daligt da hennes "tanka sjalv" inte alltid overensstammer med mina tankar.

Det där med ljudandet är ett otyg i vissa linjer i alla bruksraser. Jag trodde jag skulle bli knäpp på jobbet när Dobermann hade sitt riksläger hos oss (sorry Wingates ) och jag har hört det där hos både Malle och Rottis.
Det finns normalverbala Schäfrar.
Kolla på videos på workingdog på hundar du kan tänka dig vara intresserad av. Då ser du dem i arbete...och hör.

Fast Rottisar ar ju kanda for att vara tysta och eftertanksamma. Atminstone pa den har sidan av "polen". De ljudar inte i onodan, sa att saga, bara nar det ar allvar och de har nagot att saga. Vi haller precis pa att jobba med Princess Diva for att hon SKA skalla pa figgen i vissa lagen Medan Miss Mandy sager till med ett par skall om hon har nagot att saga och litar sedan pa att jag tar hand om det. Pa IPO faltet skaller hon precis det hon maste ... och inte ett skall extra.

Sjalv tyckte jag att de Dobbisar jag kom i kontakt med nar jag jobbade med Tommy Andersson (och de var manga!) hade ett valdigt typiskt "dobie ljudande". De liksom pratar och intonerar var de sager pa det mest fantastiska satt, precis sa later de jag kanner har ocksa. Helt urgulligt och inte ens i narheten sa irriterande som Schaferns ljudande ...
Mallar, har atminstone, ar inte heller lika snabba till ljudande som schafer aven om de ar betydligt narmare an nagon annan bruksras jag sett och later precis lika illa som shafern nar de ljudar.

 

[Raderad medlem 94602]

Fast det skulle kanske en av alla mallar jag kanner gora. Annars ar de tamligen vansinniga men inte for att de skulle attakera nagon eller nagot. Snarare tvart om, de ar tamligen uppfyllda av sig sjalva och anser nog att alla andra ocksa borde beundra hur fantastiska de ar medan de tittar runt horn for att kolla att laget ar fritt, eller sa de kan ga pa andra sidan av matte. Utom nar det finns en figge i narheten, da blir de plotsligt hur tuffa som helst.



Bade min Malle (och alla de jag kanner ... vilket ar manga) ar super forar veka och vill inget annat an att gora ratt. En egenskap som ar super fantastisk i vissa lagen och inte sa bra i andra. Det ar super nar laget ar lungt och man kan "forklara" for hunden ordentligt vad man vill ... Men om det blir lite "brottom" (som nar Mallen lyfter upp kattungen) sa man skyndar sig att saga till att den ska slappa igen kan rosten fa lite for mycket skarpa och hunden formligen gar under ... och man far jobba ett bra tag pa att hundskrallet inte ska overreagera varenda gang man sager att den ska slappa nagot igen, eller namnda hund anser att kanske Matte anvande "rosten" igen.

Mina rottisar ar ocksa forarveka, men atminstone den ena har ocksa formaga att tanka sjalv, vilket ar bade bra och daligt da hennes "tanka sjalv" inte alltid overensstammer med mina tankar.



Fast Rottisar ar ju kanda for att vara tysta och eftertanksamma. Atminstone pa den har sidan av "polen". De ljudar inte i onodan, sa att saga, bara nar det ar allvar och de har nagot att saga. Vi haller precis pa att jobba med Princess Diva for att hon SKA skalla pa figgen i vissa lagen Medan Miss Mandy sager till med ett par skall om hon har nagot att saga och litar sedan pa att jag tar hand om det. Pa IPO faltet skaller hon precis det hon maste ... och inte ett skall extra.

Sjalv tyckte jag att de Dobbisar jag kom i kontakt med nar jag jobbade med Tommy Andersson (och de var manga!) hade ett valdigt typiskt "dobie ljudande". De liksom pratar och intonerar var de sager pa det mest fantastiska satt, precis sa later de jag kanner har ocksa. Helt urgulligt och inte ens i narheten sa irriterande som Schaferns ljudande ...
Mallar, har atminstone, ar inte heller lika snabba till ljudande som schafer aven om de ar betydligt narmare an nagon annan bruksras jag sett och later precis lika illa som shafern nar de ljudar.

Tysta och ljudande hundar finns i samtliga raser. Men dobbisarnas ylande i bilar och transporter har ingen annan ras i samma. På klubben är det alltid tyst på parkeringen oavsett raser utom från de två dobbisekipagens transporter
På rikslägret var det ylande och skall nonstopp från nästan alla bilar. Vi har haft otroligt många rasläger (inkls Schäfer) utan att ha varit i närheten av sådant ljud. Urgulligt kan jag inte påstå

 

[hastflicka]

Tommy Anderson hade ju en uppsjo dobbisar nar han tranade pa brukshundsklubben och var snall nog att lata mig vara med. (Jag kom nog i kontakt med narmare 30 olika dobbisar dar) Det var inga skall i bilarna eller slapen, daremot sa "talades" det runt varenda horn nar hundarna forsokte "forklara" for sina agare vad de ville.

 

[dobbis]

Brasmys