C

Cee My Proudness

Hejsan!
Jag undrar lite, det är många som rider in hästar utan att ha spec mycket erfarenhet av unghästar. Många rider in unghästar och vet knappt hur man rider en redan inriden häst. Flera tror att dom kan väldigt mycket men egentligen vet dom väldigt lite, och så försöker dom rida in unghästar.

Det blir jäkligt fel eller hur?
Men HUR ska man veta när man är redo för att rida in en häst?
Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.
Men som sagt, när kan man veta om man är redo?
Även fast andra säger att man är duktig och säkert klarar av det, eller andra säger att nja kanske inte än. Dubbla budskap, vad ska man då göra? Om båda parter är väldigt duktiga själv?

Några tips på hur man kan tänka och veta om man är redo?
 
Sv: Unghäst!

Jag är inte tillräckligt kunning för att svara, så jag är också intresserad av vad folk tycker.
Ett sätt att kolla av, är att ha någon med erfarenhet med sig under processen. Det skulle jag tycka kändes bra, att ha någon att bolla med, som ger en syn utifrån hur det går.
 
Sv: Unghäst!

Jag är en av de där :crazy:
Lite halvt motvilligt.

Jag är inte jätteduktig på att rida, och jag visste VERKLIGEN inte hur man utbildar en häst när jag skaffade min första unghäst.

Den första lämnade jag på träning hos "proffs", men efter 6v var hästen så stressad att jag tog honom därifrån, klarade själv inte av honom utan sålde.

Den andra tog jag hjälp med, fick hjälp med massor av grundläggande markarbete, inlärning osv. "Hittade" Parelli natural horsemanship och utbildar honom enligt detta. Tar hjälp när det behövs, vilket är ganska ofta, och det har blivit en mycket trevlig och stabil ung ridhäst av honom, även om det tagit MYCKET längre tid för mig än vad ett "proffs" kanske hade kunnat göra. Men jag tar tid på oss, då ingen av oss är helt säker på vad vi gör ;) Det låter väl inte som ett drömläge, men det funkar mycket bra.

Nu håller jag på att börja med unghäst nr 3, känner mig mycket säkrare nu men lär inte ta mindre hjälp för det.

Jag har lärt mig MASSOR av de här unghästarna och nu kommer jag nog aldrig köpa en "färdig" igen, jag vill göra dem som jag vill ha dem. :love:
Jag tror man är redo att rida in en unghäst om man är redo att erkänna att man inte kan allt utan behöver råd, tips och coachning under vägens gång.
Man bör nog räkna med att det tar längre tid och att det blir lite dyrt med alla träningar för tränare. Man bör nog också se till att ha en ganska lättsam unghäst som sin första.
Bara man inser sina begränsningar tror jag inte man behöver vara superexpert. Det är så stor skillnad mellan att jobba med vuxna och med unga hästar att jag inte vet om all "vuxenhäst"-erfarenhet i världen egentligen kan hjälpa en så mycket med utbilningen av en unghäst. Man måste nog utbilda många unghästar för att bli bra på just det.
 
Sv: Unghäst!

Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.
Men som sagt, när kan man veta om man är redo?

Vad menar du med "själva processen att rida in"? Om det inte är det där med eftergift, styrning osv, så vet inte jag. :confused: Det blir ju aktuellt i princip genast.

Jag tycker att det är svårt att svara på din fråga. Jag red in min ponny själv i tidiga tonåren. Efter cirka tusen avkastningar var han riktigt trevlig, vi hoppade medelsvår till sist.

I vuxen ålder har jag varit med om att rida in några halvblod och andra, och jag tycker inte att det där med styrning och eftergift brukar vara så svårt. Det svåra för mig är att vara tillräckligt modig och lugn samtidigt.

Jag tror att det viktiga är att inte satsa på en unghäst som är svårare än vad man klarar av temperamentsmässigt, ta god tid på sig och ta mycket hjälp. Och att se till att inte tänja gränserna fortare än vad man klarar av, men å andra sidan inte tråka ut unghästen. God självkännedom och god förmåga att läsa hästen - det är nog det allra viktigaste.

Om man tänker: "Jajamen, det här grejar jag!", skulle jag föreslå att man mognar några år till innan man börjar leka med unghästar på allvar. :D
 
Sv: Unghäst!

Hejsan!
Jag undrar lite, det är många som rider in hästar utan att ha spec mycket erfarenhet av unghästar. Många rider in unghästar och vet knappt hur man rider en redan inriden häst. Flera tror att dom kan väldigt mycket men egentligen vet dom väldigt lite, och så försöker dom rida in unghästar.

Det blir jäkligt fel eller hur?
Men HUR ska man veta när man är redo för att rida in en häst?
Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.
Men som sagt, när kan man veta om man är redo?
Även fast andra säger att man är duktig och säkert klarar av det, eller andra säger att nja kanske inte än. Dubbla budskap, vad ska man då göra? Om båda parter är väldigt duktiga själv?

Några tips på hur man kan tänka och veta om man är redo?

Kolla Svenska Ridsportförbundets krav vid Unghästutbildarprovet. Klarar du alla dessa punkter utan att tveka är du nog tveklöst redo för att ta dig an en unghäst.
För oss med lite mindre tid för utbildningar på Flyinge eller Strömsholm, men med mer pengar... ;) så får man helt enkelt prova sig fram.
Min tränare sa en gång: "Första unghästen kommer inte att bli perfekt, inte andra heller och kanske inte den tredje. Men man kan ju aldrig lära sig något om man aldrig får öva och då går det tyvärr åt ett antal hästar under tiden".
Med detta menade han förstås inte att de skulle dö eller skada sig utan att de kanske inte skulle få 100%-ig korrekt utbildning.
Men misströsta icke alla hästmänniskor som förfasas över att kleti och pleti utbildar unghästar vind för våg. Det är dessa hästar ni kan fynda i annonserna sedan... ;)

Win- win situation helt enkelt... :grin:
 
Senast ändrad:
Sv: Unghäst!

Kolla Svenska Ridsportförbundets krav vid Unghästutbildarprovet. Klarar du alla dessa punkter utan att tveka är du nog tveklöst redo för att ta dig an en unghäst.
För oss med lite mindre tid för utbildningar på Flyinge eller Strömsholm, men med mer pengar... ;) så får man helt enkelt prova sig fram.
Min tränare sa en gång: "Första unghästen kommer inte att bli perfekt, inte andra heller och kanske inte den tredje. Men man kan ju aldrig lära sig något om man aldrig får öva och då går det tyvärr åt ett antal hästar under tiden".
Med detta menade han förstås inte att de skulle dö eller skada sig utan att de kanske inte skulle få 100%-ig korrekt utbildning.
Men misströsta icke alla hästmänniskor som förfasas över att kleti och pleti utbildar unghästar vind för våg. Det är dessa hästar ni kan fynda i annonserna sedan... ;)

Win- win situation helt enkelt... :grin:

Haha, vad roligt sagt av tränaren...och mycket sant. Man måste få prova, men som någon sa innan så får man ha mycket tålamod och inte vara rädd för att erkänna att man behöver hjälp det tror jag är nyckeln.
 
Sv: Unghäst!

Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.



vad menar du?
 
Sv: Unghäst!

Well, det finns ju en anledning till att det finns så mkt sk problemhästar.
Folk tar på sig för mycket, för tidigt.

Det viktigaste när man rider in är väl egentlgien att man har känslan, modet och balansen.
Man måste kunna ge eftergift i rätt läge, kunna sitta balanserat även om hästen skulle studsa till, och inte bli rädd för saker hästen gör.
Sen är ju sunt förnuft en minst lika viktig sak.
Folk är alldeles för långsamma med att be om hjälp! Skulle man skaffa hjälp direkt när man får problem, så skulle många problem försvinna/minska.

Sen måste man ju vara lite sjkälvkritisk också. Bara för att man råkar vara duktig och rider utbildade hästar på högre nivå, så innebär det ju inte att man klarar av att rida in häst.
Vet ett bra ex irl, en tjej som är hur duktig som helst - så länge hästen kan och/eller är trygg. Däremot så höll samma person på att förstöra en ung häst, då hon blev alldeles för nervös och inte vågade låta den gå framåt ordentligt.
Sista gången jag såg dem så slängde hästen av henne (Var bara en tidsfråga) och jag vet inte om hästen är riden sen dess... (?)
 
Sv: Unghäst!

Jag har sett hur professionella ryttare rider in hästar och då föredrar jag hellre att göra det själv. Då får jag hästen precis som jag vill ha den och om det skulle uppstå problem med något så ber jag om hjälp. Sen är jag inte heller någon oerfaren ryttare.
Självklart finns det också professionella "inridare" som är jätteduktiga, men de är generellt väldigt dyra.
 
Sv: Unghäst!

Hejsan!
Jag undrar lite, det är många som rider in hästar utan att ha spec mycket erfarenhet av unghästar. Många rider in unghästar och vet knappt hur man rider en redan inriden häst. Flera tror att dom kan väldigt mycket men egentligen vet dom väldigt lite, och så försöker dom rida in unghästar.

Det blir jäkligt fel eller hur?
Men HUR ska man veta när man är redo för att rida in en häst?
Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.
Men som sagt, när kan man veta om man är redo?
Även fast andra säger att man är duktig och säkert klarar av det, eller andra säger att nja kanske inte än. Dubbla budskap, vad ska man då göra? Om båda parter är väldigt duktiga själv?

Några tips på hur man kan tänka och veta om man är redo?

Jag anser att man är redo att rida in en häst (klassisk engelsk/tysk stil, Flyingemodellen) när man utan tvekan eller svårigheter rider de flesta hästar i olika åldrar, typer och utbildningsnivåer i en ändamålsenlig form och med en baktanke. När man känner till utbidningsskalan och förstår hur-varför. När man förstår vilka svårigheter som kan uppstå och hur man löser dom. När man teoretiskt känner till hur hästen växer och utvecklas fysiskt. När man har tillräckligt bra balans och mod att sitta kvar om det blir lite bus. Eller protest. När man är tillräckligt säker och lugn att vara konsekvent och tydlig och enkelt och naturligt kan ta ledarrollen och bli en trygghet för den unga hästen.

Och framförallt; när man vet att man har bra back-up! Duktig tränare/mentor/unghästutbildare som kan hjälpa, finnas tillhands och stötta!


/Neferra (blivande kval. unghästutbildare)
 
Sv: Unghäst!

att rida in unghästar är inget lätt, det krävs mycket tid, tålamod och lugn.
själv jobbar jag mina hästar mycket från marken, då alltfrån att stanna, skritta, trava och galoppera på kommando till att flytta sig sidled eller bara bakändan eller framändan osv. Så när jag sitter upp på mina hästar så har dom redan en grund som gör att dom brukar förstå vad jag vill. Så man ska inte vara för snabb upp i sadeln, jag lovar att markarbetet är minnst lika roligt, om inte roligare...
 
Sv: Unghäst!

Själva processen att rida in är inte den svåra biten, men att få hästen att förstå eftergiften, styrningen, och benen, det är andra grejor det.



vad menar du?
Hej!
Jag menade att sitta upp på hästen, alltså insitttningen att bli ledd runt en sväng bara å sitta på hästen är inte så svårt, uttryckte mig lite fel där.
Men sen att få hästen att lyssna bra för hjälper osv
 
Sv: Unghäst!

Tack så jättemycket för alla svar!
Jag har tagit åt mig och förstår verkligen vad ni alla menar :)

Tycker själv också att man inte får tro att man kan och vet allt och att det är viktigt att ta hjälp om det är något man är osäker på.
Men någonstans ska man ju börja och att hästen inte blir helt korrekt inriden kanske är en stöt man får ta, men så länge hanteringen från marken fungerar korrekt så kan man alltid fixa ridningen om man inte har gjort massa tokfel.

Tack igen!
 
Sv: Unghäst!

Lugn och konsekvent, övertydliga hjälper och ge övermycket eftergift. Jobba hellre flera korta stunder än få lång...

Gör inte för stor sak av det, dalta inte....
 
Sv: Unghäst!

Lär dig rida unghästar hos någon som redan kan. Jag lärde mig på ett stuteri, där jag senare oxå köpte min första häst som 2.5-åring. Jag hade oxå stor fördel av att ha ridit och hanterat både hans far, mor och hel/halvsyskon.

Man riskerar inte sin första egna häst tycker inte jag. Rider och hanterar man unghästar med uppsikt ngt år får man bra erfarenheter och slipper begå de största misstagen eftersom de blivit tillrättade direkt under uppsikt och man har lärt sig vad olika beteenden ger för konsekvenser.
 
Sv: Unghäst!

Önskar jag kunde svara, men har inget riktigt svar.
Red in min första unghäst när jag var 8 år och han är en toppen ponny för ungar som vill rida nu.
Red in min andra unghäst när jag var 13 år. Han är också helt underbar.
Har hjälpt till med flertalet unghästar under inridning med under denna tid. Det har liksom kommit naturligt,,,att sitta på en häst som är totalt grön eller på en läromästare gör liksom ingen skillnad längre efter som man av vana ställer om sig efter hästen för att lära den nya saker. Det kommer ju mkt också då jag ridit till många problem hästar.
Så...ja du bra fråga...aldrig ens tänkt på det efter som jag växt upp med det så tätt in på. Att rida in en häst var ju liksom ingen "sån grej" när man var 8 år.
Efter som hästen var min ponny som jag redan ägt i 3 år och gjort en massa saker med. tex. kört in. Att jag skulle kunna rida var bara en del i processen när vi växte upp ihop.
Sen att en shetlandshingst kanske inte är det bästa att börja med är en annan diskution:angel:
Men som sagt under själva inridningen har jag inte åkt av någon av hästarna och Shettisen (den första) åkte jag aldrig av heller.
 
Sv: Unghäst!

Fast hästar är ju oerhört individuella. En del är lite trixiga innan man komme rupp på dem och sedan slukar de allt med hull och hår. Andra är som kossor osv...


Så det du kallar själva insittningen kan i vissa fall vara klurigare än den vidare utbildningen och tvärtom. beroende på individ.
 
Sv: Unghäst!

Och så skiljer det i definitionen "rida in". Som för mig är att kravlöst rida i alla gångarter. Jmf med att "rida till" då hästen ska arbetas i en ändamålsenlig form, kunna korta och länga steget i alla gångarter och skutta över enstaka hinder.

Jag brukar vänta till tredje eller fjärde uppsuttna gången innan jag bestämmer mig för om det är en klok och bussig häst. Mycket tycker jag kan hända gång nr 3... Att ha tillgång till erfaren hjälp om det behövs är ett måste. Det finns så många konstiga saker som kan hända och det finns INGEN som varit med om allt.
 
Sv: Unghäst!

Som många har skrivit så behöver man inte vara en hejare på att rida unghäst för att man för övrigt är en kompetent ryttare. För att rida unghäst behöver man mod, balans och ryttarkänsla. En unghäst behöver gå friskt framåt för att lära sig att helt enkelt bjuda framåt. Den ska erbjudas en stadig hand för att fint kunna ta stöd på tygeln. Har sett många "rida in" sina hästar som kanske borde ha tagit hjälp och det har inte blivit det resultat som jag personligen skulle önska.
Kan man inte rida en utbildad häst i rätt form med en stilla hand och i bra balans så är det inte troligt att man kan det med en unghäst!! Det är vingligt och ostadigt och här gäller det att inte klämma med benen och dra i tygeln!
Man kan ju genom att bete sig riktigt klantigt i detta skede göra hästen oridbar under lång tid framöver!
Det finns otroligt mycket duktiga unghästutbildare och det är en gedigen utbildning som dessa har. Själv har jag tagit hjälp av en fantastisk tjej då jag tyckte att min unghäst var spänd vid uppsittningen. Risken i ett sådant läge för mig, var att jag själv blev spänd!! Och hur bra är det?
Min urduktiga "guru" har lagt grunden till en fantastisk häst som svarar för hjälperna bara jag tänker dem!:bow::bow::bow:
Hon red min häst en månad och sedan red jag på hennes anläggning lika lång tid och nu är vi hemma och fortsätter själva med hennes hjälp då och då!
Jag har utbildat min gamla häst upp till St G men det hjälper föga när man ska styra unghäst! Rent ridmässigt klarar man det kanske men just det första, att med renodlade hjälper få unghästen att förstå vad man vill utan att skrämma den, det är en konst!
 
Sv: Unghäst!

kl

Jag har själv gett mig på detta konststycke. Har haft många års uppehåll från ridningen och sedan skaffat mig en unghäst som jag börjat så smått att rida in. Till hjälp har jag läst, frågat om råd och så småningom kommer jag behöva ta lite ridlektioner både för att öva upp min ridning och även hjälp för att komma vidare med utbildningen av hästen.

Mycket av det förberedande arbetet från marken har gett en bra grund för inridningen. Än så länge gör vi inget avancerat, men jag kommer att ta hjälp när jag märker att vi kör fast. Att jag har en cool häst har säkert underlättat en del. Att inte tro att jag kan allt har varit A och O. Det jag inte vet tar jag reda på. Sedan finns det väldigt många uppfattningar och läror hur man skall hantera och utbilda hästar, vilket kan vara förvirrande. Det fantastiska är att jag lär mig minst lika mycket av hästen som den lär av mig. Jag var i början tveksam om jag gjort rätt val att skaffa unghäst, men i takt med att det gått framåt så otroligt bra är jag inte tveksam längre och ångrar mig inte en sekund. Hon kommer inte bli billig att köpa heller;) Förmodligen kommer hon heller aldrig bli till salu.
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 059
Hästhantering Hej, jag har en unghäst som nyligen blivit inriden och det har verkligen gått jättebra, vi har haft hjälp av en underbar tjej som...
Svar
13
· Visningar
2 097
Senast: MiniLi
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 406
R
Skola & Jobb Nu skulle jag vilja ha jobb tips! Det är nog ganska så många år kvar förmig men det gör ju inget att börja tänka nu iallafall! Plus att...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
6 142
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp