Sv: trotsig 9 åring
Jag undrar varför han inte får bita på naglarna och snurra på en fåtölj? Varför är det så hemskt?
Tänk efter själv, om du hade en ovana hade du velat att någon tjafsade på dej om den? Det vill nog inte ditt barn heller.
Du bestämmer nu hur det ska bli i fortsättningen, vill du bråka och tjafsa och ha en sådan relation med ditt barn så fortsätt som du gör, vill du inte det så fundera på vad för slags relation du vill ha och sedan ser du till att skapa den.
Barn kan inte hålla reda på en massa regler, de reglerna du anser är viktiga bör alltså inte vara för många för då blir det tjatigt och gnatigt och det orkar ingen lyssna på.
De regler som gäller för ditt barn gäller även för dej, vill du att ditt barn ska höra av sig om hen blir försenad så bör du visa henom så mycket respekt att du gör samma sak. Vill du att hen berättar var hen är så gör du samma sak osv.
Sätt dej sedan ned med ditt barn och förklara vilka regler som gäller, förklara varför du har satt upp de reglerna och vad som händer om de inte följs.
Mina barn har haft en enda regel under hela sina liv och det är att de får göra vad de vill så länge de inte skadar sig själva eller någon annan.
I olika åldrar har givetvis förklaringarna varit olika men grundregeln har alltid varit densamma.
Barn behöver koncekvens, det gör vi alla för ingen mår bra av att inte veta vad som gäller.
Om du ena dagen skrattar åt att han rusar runt i huset med vattenpistol så kan du inte bli arg för att han gör det nästa dag med.
Om det är ok att busa och leka i finrummet så ska det alltid vara det.
Tänk om din chef ena dagen säger att det är ok att du tar en timmes rast och nästa dag blir hen helt vansinnig för att du tar en timmes rast, så kan man ju inte ha det.
Det är helt ok att säga till sina barn, idag får ni vara lite tystare för jag har ont i huvudet, men det är inte ok att komma in och vråla att de ska vara tysta när de får väsnas hur mycket de vill annars.
Visa ditt barn vad respekt är så kommer hen visa dej respekt.
Kör du över ditt barn och ignorerar och kräver omöjliga eller rent av löjliga saker så lär ditt barn sluta lyssna vad du säger.
Desto högre du skriker och desto mer du tjatar desto mer säker kan du vara på att ditt barn inte bryr sig om vad du säger.
Behandla ditt barn som du behandlar en vän i det fallet, en vän skäller man inte på och det gör man inte på sitt barn heller utan man förklarar vad som blev fel.