Tränare och hårda händer

[traloppan]

Sv: Tränare och hårda händer

Faktum är att de bästa ridlärarna jag hafft är just hästarna, bara man tar sig tid att lyssna på dem.. Vill man lära sig rida så är det bästa och snabbaste sättet (om man inte är fullkomligt obegåvad då) att rida så många hästar som möjligt varje dag, spelar ingen roll om det är "bra eller dåliga" hästar - man lär sig av att bara sitta till häst i timmavis. När jag jobbade i Tyskland red jag oftast mellan 10-15 hästar per dag, väldigt lärorikt!

 

[Vita_N_6520]

Sv: Tränare och hårda händer

Ja så länge hästarna är någelunda välridna..
Det 'enda' jag lärde mig på min fjording var att undvika "sken", och så fick jag bra balans.

Det värsta med att rida själv är väl dock att väldigt många struntar i alla småsaker och lägger till med massa felaktigheter i ridningen.
Men visst är det nyttigt att rida många hästar. MAn blir ju stark och smidig om inte annat.

 

[sweet_knorven]

Sv: Tränare och hårda händer

Fast det svåra är ju att man måste veta vad det finns för alternativ. Om det till exempel inte fungerar att svänga öht eller om man bara har problem med att hästen lutar inåt till exempel så måste man ju veta vad som kan vara fel. Vad man kan behöva ändra på.

För att klara sig och utvecklas utan tränare så tror jag att man behöver viss kunskap.

När jag började träna för min tränare så hade jag aldrig klarat av att utvecklas om vi hade tagit en längre paus. Nu, efter ett år och lite mer kunskap, lyckas jag iaf underhålla det vi höll på med sen innan jullovet och jag vet lite mer vad jag ska göra om det blir fel.

Sen håller jag självklart med digh om att det bara är hästen som kan tala om när det blir rätt. Sen måste man ju självklart veta vad som är rätt också.

 

[traloppan]

Sv: Tränare och hårda händer

Njä, jag håller nog inte med någon av er, det som ska till då om man inte har råd eller möjlighet att ta hjälp av en tränare är FANTASI!

Det brukar jag uppmana mina elever till också, använd fantasin o fundera över vad som händer o varför o vad man kan göra istället. Min överste jag jobbade hos i Tyskland brukade säga att om man provat något upprepade gånger på en häst o det inte fungerade då var det FEL o då fick man hitta på något annat. Så sant!

Många är rädda för att lära sin häst "fel", men eftersom hästen inte vet vad vi tränar på så tycker jag inte det har någon större betydelse. Har den lärt sig att exempelvis göra skänkelvikning på ett felaktigt sätt, jag då får vi väl lära den att göra det på ett korekt sätt också, i slutändan kommer den att kunna en jävla massa saker, o det är väl bara bra!

"min" fjording - 12 år o envis som fan- var allt annat än välriden, men på henne lärde jag mig hur mycket som hellst!
Jag brukade titta på bilder i ridsport o konstaterade att hon inte gick som dem - mest var det ju huvudet som felade- så jag band efter lite funderande ihop två tyglar o fäste mellan frambenen på henne.

Det gick bra efter ett tag, hon tog ner huvudet, men aldeles för mycket!! Så jag fick sätta dit ytterliggare ett par tyglar, där de brukade sitta.
Först flera år senare insåg jag att det fanns något som hette gramantygel..

Nackdelen med att rida utan tränare är att det kan ta lite onödigt lång tid att komma fram till vissa saker, eftersom man ibland måste göra fel massor av gånger, o inse det, innan det blir rätt. MEN på vägen dit får man ovärderlig kunskap!

Framförallt av att rida alla outbildade, obegåvade skithästar! Jag är skyldiga dessa ett stort tack! Idag ser jag i princip aldrig en häst som inte går att utveckla, det har ovanstående skara lärt mig!

För ett tag sedan fick jag förmånen att sitta på en häst som av naturen är begåvad med en helt outstanding galopp. När jag njutit en stund slog mig tanken, om man nu kan utveckla en väldigt ordinär häst till att galoppera 8-9 mässigt, vad kan man då inte göra med en sån här!


Nu känns det som jag svamlar iväg lite väl mycket kanske..

 

[traloppan]

Sv: Tränare och hårda händer

Vill bara tillägga att jag ridit så mkt utan tränare av ekonomiska skäl, självklart är det super o går snabbast om man kan träna för någon regelbundet, men alla har ju inte den ekonomiska möjligheten. Man kan också lära sig en hel del genom att titta när duktiga ryttare rider, både på tävling och träning, lära sig både hur man ska o inte ska göra, eller vill o inte vill..

Tycker också att vissa ryttare litar lite väl blint till sina tränare, o är lite för beroende av dem...

 

[bigganl]

Sv: Tränare och hårda händer

Du känner ju uppenbarligen att det här inte är rätt, eller hur? Gå och titta på andra tränare. Tillslut hittar du nog en som stämmer in med hur du vill kommunicera med din träningspartner hästen.
Lita på din känsla!

Det finns många som kan vara jätteduktiga tränare utan att ha tävlingsmeriter eller vara licencierade. Se dig om i din omgivning. Det kanske finns någon där som kan hjälpa dig och hästen framåt?

 

[bliss]

Sv: Tränare och hårda händer

Visst ska jag titta på fler. Har några inplanerade, när tider kommer upp på klubbarnas sidor.

Men du har nog rätt i att jag behöver bli styrkt i att lita på min känsla. Jag kan sitta på läktaren och vara övertygad om att något är helt åt skogen, men är lite rädd att när jag väl sitter på hästen så gör jag som tränaren säger (inte vad som helst, dock =)). Inte för att jag inte kan tänka själv men det är ju meningen att jag ska bli korrigerad och instruerad.

Jag har aldrig tidigare behövt ifrågasätta vad en tränare sagt till mig, så jag är petig med att det ska kännas rätt från läktaren också.

Liten uppdatering:
Har varit och tittat på den ena tränaren igen. In kommer en brutta med gramantyglar och (!) martingal. Rider runt i sina egna krumelurer, inner på höften och glappande ytter .. givetvis i undertempo. Plus en tjej till med en inspänd och oren (!) häst..
Hade jag varit tränare hade jag bett dem av allt krafset om de skulle vara med. Jösses! Den här tränaren är troligtvis alltför mesig för min smak. De andra tre red "normalt" kan jag säga.

 

[traloppan]

Sv: Tränare och hårda händer

Men oj.. undrar varför (martingal + graman)?!? Nä, så lite skräp som möjligt på hästarna! O med denna beskrivning av ytterligare en träning i åtanke så tror jag inte jag hade velat träna för denna tränare...

 

[Focusie]

Sv: Tränare och hårda händer

Ja, det här med tusen hjälptyglar är ju fantasiskt när hästen är "dum" och inte går en halvmeter bakom lodplanet med huvudet.

Vilka människor det finns. . .

 

[Yvvi]

Sv: Tränare och hårda händer

På min förrförra häst som var otroligt strak o het o samtidigt nervös o känslig, fick jag lägga innerhanden på låret så att jag kunde hålla en stadig hand hela tiden då hästen försökte rycka tyglarna ur handen på mig hela tiden...Dock fick jag knappt röra hästen med innerhanden utan den skulle bara ligga där som ett extrastöd... Kan ju oxå tillägga att jag även fick rida på helt lösa tyglar ett flertal ggr så att han skulle lära sig att inte rusa så fort man inte hade ett stör på ytter....'

Det är u dock en väldigt skillnad om man sitter o drar!!! Man får ju aldrig bli hård i handen, då blir ju hästen stum, ryttatren får ta mer, hästen blir starkare en ond cirkel!!
Förstår inte dessa trärnare som är FÖR detta...!!!!!

dock ser jag inteså mkt av detta här, iaf inte bland tränarna...ser en o annan rytare men det är inte jättevanligt

Vill dock tillägga att ja sjlv kan vilja rida lite på känslan o t ex höja ytter handen eller dra tillbaka inner, leda m.m vid vissa tillfällen dock görs ju detta mer som ettt ledande o ABSOLUT inte ett dragande-förhållande tygeltag!!!

ojoj vad det blev långt..hoppas ni förstår vad jag menar

 

[Heikne]

Sv: Tränare och hårda händer

utan att läsa följande svar:

allt spelar in, häst,ryttare,tränare,dagsform,utbildning dock låter det som du beskriver inte alls trevligt. Givetvis ska man inte sitta och dra en häst i munnen konstant i en halvtimme. Men jag vet också att det är lätt att missförstå vad tränaren ber om.

Många gånger handlar det just om att hästen ska komma loss ordentligt för att man ska kunna gå vidare, man kan ibland behöva förböja hästen i hals och nacke. Att konstant sitta och såga eller slita är absolut inte vad jag pratar om. Men att ta rejäla ledande tygeltag, sänka/höja din händer, ta och ge, förböja och trixa är ibland nödvändligt för att komma åt den.

Många gånger tror jag att man behöver rida för en tränare innan man kan avgöra om det ger resultat eller inte. Prova dig fram, se dig omkring titta på träningar även i fortsätningen, försök att bortsé ifrån problemen ekipaget du tittar på har och läs istället tränaren, förstå vad han hon menar, kanske behöver ryttaren inte vara hård i munnen för att åstadkomma det tränaren tycker behövs, att lära sig skilja på styrka och kännsla.

många gånger kan ett rejält tygeltag se mer obehagligt ut än vad det är, ger du direkt efter, eller är mjuk i dina rörelser skapar det inte obehag för din häst.

Se dig efter och boka en tid med någon tränare du tycker verkar vettig, du känner direkt om det inte känns rätt, ifrågasätt då tränaren och beskriv vad du känner, när du lyssnat på vad hon/han har att säga kan du avgöra om det är något för dig eller inte.

lycka till
(cissi som själv provade 7 dressyrtränare innan hon hittade den oersättliga)

 

[bliss]

Sv: Tränare och hårda händer

utan att läsa följande svar:

Många gånger handlar det just om att hästen ska komma loss ordentligt för att man ska kunna gå vidare, man kan ibland behöva förböja hästen i hals och nacke. Att konstant sitta och såga eller slita är absolut inte vad jag pratar om. Men att ta rejäla ledande tygeltag, sänka/höja din händer, ta och ge, förböja och trixa är ibland nödvändligt för att komma åt den.

jag håller med! Jag tror jag rätt så bra kan se skillnad på att ställa igenom och slita och dra. Egentligen har jag kanske mer koll än mitt första inlägg kanske ger sken av, men jag bara måste ställa mina dumma frågor för jag började undra om jag överskattade min förmåga att se skillnad på rätt och fel . Men det där skiljde sig så markant från det jag har vuxit upp med, och de (välkända) tränare jag red för då. Men jag känner mig stundtals som en nybörjare igen och vill inte överskatta min förmåga.

Se dig efter och boka en tid med någon tränare du tycker verkar vettig, du känner direkt om det inte känns rätt, ifrågasätt då tränaren och beskriv vad du känner, när du lyssnat på vad hon/han har att säga kan du avgöra om det är något för dig eller inte.

lycka till
(cissi som själv provade 7 dressyrtränare innan hon hittade den oersättliga)

Aha! Det är just detta jag har haft lite funderingar om. Alltså, hur välkommet det är att diskutera med tränaren och tala om vad jag är ute efter. På min tid var det mer att man gjorde som tränaren sa, och passade det inte såg man sig om efter annan tränare. Ifrågasättande fanns inte på kartan. Däremot kunde man ju förstås fråga tränaren tills man hade förstått vad h*n menade.
Tack för goda råd!!

 

[jennyjenny]

Sv: Tränare och hårda händer

*kl*
Men var hittar ni era nya tränare? Jag står utan tränare nu efter att min tränare sen många år tillbaka har gått bort och vet knappt var jag skall börja leta. Jag vet ungefär vilken sorts tränare(inget våld, inget skrikande, lugnt och noggrannt, inget sågande i munnen som det skrivs om - så vill jag ha det) men jag vet inte hur jag skall gå tillväga för att hitta en! Jag är inte ute i svängen och tävlar utan har alltid bara varit intresserad av själva träningen och det har väl gjort att jag isolerat mig lite grann med bara min träning. Är ganska vilsen nu. Så hur letar ni tränare?

 

[break_a_leg]

Sv: Tränare och hårda händer

På Ridsportförbundets hemsida finns alla licensierade tränare i ett register (alltså A, B och C-tränare).

 

[Korpen_]

Sv: Tränare och hårda händer

Jag har också bevittnat detta om man ska säga så. Av mina iaktagelser har kommit fram till en hypotes, vilket är att förekommandet av detta "sågande eller viggandet" hur man nu ska säga, beor på två olika saker beroende på tränaren.
Den ena tränare uppmanar detta och rider själv på detta sätt, i nån slags förklaring att hästen blir lösgjord eller vad det nu kan ha för annan förklaring.
Den andra tränaren antingen inte orkar tjata på en elev som ändå inte lyssnar eller vågar inte då det i slutändan leder till frusterad diskution där antingen ryttaren diskuterar och ifrågarsätter eller vilket jag tycker verkar ganska konstigt, ryttaren slutar i tårar allt vad det nu är, upprörd och besviken. Kort och gott, tränaren flyr en konflikt eller har helt enkelt gett upp, då just denna elev ändå inte lyssnar.

 

[Korpen_]

Sv: Tränare och hårda händer

Det värsta med att rida själv är väl dock att väldigt många struntar i alla småsaker och lägger till med massa felaktigheter i ridningen.
Men visst är det nyttigt att rida många hästar. MAn blir ju stark och smidig om inte annat.

Ja egentligen räcker det bara att man ibland har nån på marken som ser felen och kan tjata på en ovanor så att man slutar med dem.

 

[Heikne]

Sv: Tränare och hårda händer

utan att läsa följande svar:


jag håller med! Jag tror jag rätt så bra kan se skillnad på att ställa igenom och slita och dra. Egentligen har jag kanske mer koll än mitt första inlägg kanske ger sken av, men jag bara måste ställa mina dumma frågor för jag började undra om jag överskattade min förmåga att se skillnad på rätt och fel . Men det där skiljde sig så markant från det jag har vuxit upp med, och de (välkända) tränare jag red för då. Men jag känner mig stundtals som en nybörjare igen och vill inte överskatta min förmåga.




Aha! Det är just detta jag har haft lite funderingar om. Alltså, hur välkommet det är att diskutera med tränaren och tala om vad jag är ute efter. På min tid var det mer att man gjorde som tränaren sa, och passade det inte såg man sig om efter annan tränare. Ifrågasättande fanns inte på kartan. Däremot kunde man ju förstås fråga tränaren tills man hade förstått vad h*n menade.
Tack för goda råd!!

Givetvis ska du kunna ifrågasätta och diskutera. Kan inte din tränare ta det är det kanske inget vettig tränare!

 

[Los_Gelassen]

Sv: Tränare och hårda händer

Många gånger handlar det just om att hästen ska komma loss ordentligt för att man ska kunna gå vidare, man kan ibland behöva förböja hästen i hals och nacke. Att konstant sitta och såga eller slita är absolut inte vad jag pratar om. Men att ta rejäla ledande tygeltag, sänka/höja din händer, ta och ge, förböja och trixa är ibland nödvändligt för att komma åt den.

Många gånger tror jag att man behöver rida för en tränare innan man kan avgöra om det ger resultat eller inte. Prova dig fram, se dig omkring titta på träningar även i fortsätningen, försök att bortsé ifrån problemen ekipaget du tittar på har och läs istället tränaren, förstå vad han hon menar, kanske behöver ryttaren inte vara hård i munnen för att åstadkomma det tränaren tycker behövs, att lära sig skilja på styrka och kännsla.

många gånger kan ett rejält tygeltag se mer obehagligt ut än vad det är, ger du direkt efter, eller är mjuk i dina rörelser skapar det inte obehag för din häst.

Resultat är inte alltid ekvivalent med vettiga metoder dock.

 

[btw]

Sv: Tränare och hårda händer

Åk runt till stall i närheten och besök träningar? Ser du någon som rider bra kan du ju fråga vem denne tränar för.

 

[Kaki]

Sv: Tränare och hårda händer

Du skulle nog gilla min tränare... Där känner man sig lätt grinfärdig emellanåt plus att man aldrig får bli hängnade i tyglarna eller sitta med en risig handställning längre stunder..

Känner igen en mig i det där Har en instruktör som är på mig som en hök med att jag ska räta på mig (hur rät jag än är enligt mig) och ha böjda, mjuka armbågar men med en stadig mellandel så pålle inte kan dra sönder min sits. Känner mig helt värdelös ibland, speciellt som jag nyss köpt en dressyrsadel (är hoppryttare och alltid ridit i hoppsadel förut) och denna sadel tycker jag är råskum att rida i. Inte för att den inte passar mig utan bara att jag är ovan vid långa läder. Det känns ju som att stå

Dock är jag glad att instruktören är på mig, de stunder då jag lyckas hålla reda på mig själv och vad jag gör och pålle samtidigt slappnar av och orkar bära sig själv så är allting värt det. Det är den känslan som infinner sig ibland som gör att jag fortsätter