Tjockistråden del 2

Jag har valt att lägga energi och fokus på bättre rutiner för sömn, mat, vatten och motion snarare än viktminskning. Jag har ju försökt gå ner i vikt i olika omgångar, på olika sätt, men nu har jag fått inse att så länge jag inte har rätt rutiner på plats så kommer jag att fortsätta "misslyckas". Rutinerna handlar inte om viktminskning på så vis, utan om bättre välmående överlag. Jag har fokuserat på en eller två saker i taget och smugit in dessa i vardagen, istället för som innan, göra någon form av "helomvändning" som jag aldrig orkade hålla upp. Jag väger mig regelbundet för att ha koll, vikten håller sig stabil.

Jag hade en jobbig höst psykiskt, men ett nyupptäckt intresse i svampplockning gjorde att promenader som tidigare kändes ångestfyllda med mycket fokus på tid, längd, förbrända kalorier etc helt förändrades. Plötsligt var jag ute i två timmar utan några som helst bekymmer, det var bara ren avkoppling. Den känslan har jag lyckats bibehålla nu när svampsäsongen är över och en långpromenad om dagen har blivit ren rutin som jag njuter av på ett helt annat sätt än tidigare. Jag valde ett fokus siffermässigt (istället för flera stycken) och det var antalet steg som ökade markant. Kroppen känns numera betydligt lättare än förr även om vikten inte har rört sig nedåt. Jag har också sedan en tid tillbaka regelbundet gått till en massör för hjälp med smärtorna i ryggen, vilket också gjort sitt motionsmässigt. Har nu fått ett styrketräningsschema med hemmaövningar som jag ska påbörja, en gång i veckan.

Förr hände det ofta att jag gick och lade mig igen på morgonen efter att ha gått upp med sambon, det har jag upphört med helt. Blev alldeles för dåsig, lätt för migrän och allmänt energilös. Mer vatten började jag smyga in under större delen av förra året och det har gått bra. Det blir minst 1,5 liter om dagen och det känns väldigt lagom. Blev väl mycket alkohol under den varma sommaren som var och det höll i sig en lång bit in på hösten, men både jag och sambon har satt stopp för det nu.

Matmässigt är det egentligen inga större förändringar. Både jag och sambon älskar att laga mat och det fick sig en ytterligare skjuts nu när vi under sommaren odlade mycket egna grönsaker. Många nya rätter blev det att prova! Under den stressiga hösten med långa timmar i bil blev det dock alldeles för enkelt att svänga förbi en drive-in, men det har också förbättrats betydligt nu på ett par månader.

Så, summa summarum - jag rör mig numera betydligt mer och betydligt mer villigt än tidigare. Jag känner mig lättare, har ett högre välbefinnande. En sak i taget istället för femtio. Jag går inte nedåt och jag älskar inte min kropp, men jag accepterar att det är så här jag ser ut just nu. Jag vill fortfarande gå ner i vikt, men först vill jag lägga klart "rutin-pusslandet" jag håller på med, innan jag fokuserar på vikten igen.
 
Jag har valt att lägga energi och fokus på bättre rutiner för sömn, mat, vatten och motion snarare än viktminskning. Jag har ju försökt gå ner i vikt i olika omgångar, på olika sätt, men nu har jag fått inse att så länge jag inte har rätt rutiner på plats så kommer jag att fortsätta "misslyckas". Rutinerna handlar inte om viktminskning på så vis, utan om bättre välmående överlag. Jag har fokuserat på en eller två saker i taget och smugit in dessa i vardagen, istället för som innan, göra någon form av "helomvändning" som jag aldrig orkade hålla upp. Jag väger mig regelbundet för att ha koll, vikten håller sig stabil.

Jag hade en jobbig höst psykiskt, men ett nyupptäckt intresse i svampplockning gjorde att promenader som tidigare kändes ångestfyllda med mycket fokus på tid, längd, förbrända kalorier etc helt förändrades. Plötsligt var jag ute i två timmar utan några som helst bekymmer, det var bara ren avkoppling. Den känslan har jag lyckats bibehålla nu när svampsäsongen är över och en långpromenad om dagen har blivit ren rutin som jag njuter av på ett helt annat sätt än tidigare. Jag valde ett fokus siffermässigt (istället för flera stycken) och det var antalet steg som ökade markant. Kroppen känns numera betydligt lättare än förr även om vikten inte har rört sig nedåt. Jag har också sedan en tid tillbaka regelbundet gått till en massör för hjälp med smärtorna i ryggen, vilket också gjort sitt motionsmässigt. Har nu fått ett styrketräningsschema med hemmaövningar som jag ska påbörja, en gång i veckan.

Förr hände det ofta att jag gick och lade mig igen på morgonen efter att ha gått upp med sambon, det har jag upphört med helt. Blev alldeles för dåsig, lätt för migrän och allmänt energilös. Mer vatten började jag smyga in under större delen av förra året och det har gått bra. Det blir minst 1,5 liter om dagen och det känns väldigt lagom. Blev väl mycket alkohol under den varma sommaren som var och det höll i sig en lång bit in på hösten, men både jag och sambon har satt stopp för det nu.

Matmässigt är det egentligen inga större förändringar. Både jag och sambon älskar att laga mat och det fick sig en ytterligare skjuts nu när vi under sommaren odlade mycket egna grönsaker. Många nya rätter blev det att prova! Under den stressiga hösten med långa timmar i bil blev det dock alldeles för enkelt att svänga förbi en drive-in, men det har också förbättrats betydligt nu på ett par månader.

Så, summa summarum - jag rör mig numera betydligt mer och betydligt mer villigt än tidigare. Jag känner mig lättare, har ett högre välbefinnande. En sak i taget istället för femtio. Jag går inte nedåt och jag älskar inte min kropp, men jag accepterar att det är så här jag ser ut just nu. Jag vill fortfarande gå ner i vikt, men först vill jag lägga klart "rutin-pusslandet" jag håller på med, innan jag fokuserar på vikten igen.
Det kan ju faktiskt vara så att även om inte vågen ändrar sig så kan du ju tack vare dina promenader och annat byta ut fett mot muskler, och det bidrar ju definitivt till känslan att vara lättare. Håller iaf tummarna att det fortsätter på ett bra sätt :)
 
Jag tänkte faktiskt på den här tråden igår och såg senare att den blivit uppknuffad.
Här står det mer eller mindre stilla, vilket iofs är positivt... Lite ner en period, lite upp igen en annan, men i stort sett stilla i totalen, tror jag.
Nästa vecka kör vårens bassängträning igång igen. De första 5 veckorna kommer jag dessutom gå på sjukgymnastikens gym 2 ggr/vecka och även om det inte är något direkt fyspass så får musklerna jobba lite ordentligt i närmare en timme. Ska bli intressant att se vad det ger i slutänden. Önskar att jag hade råd att fortsätta gå på nåt gym eller liknande när sjukgymnastikperioden är slut...
Jag brukar ju konstatera att så fort jag börjar röra lite mer på mig så går jag neråt, vilket borde innebära att motionen gör att jag hamnar på minuskalorier. Jag tror inte att jag äter helt galet iaf… Även om allt går att förbättra.
 
Obs! Varning för ordbajs. :meh:

Åhhh, NU VILL JAG GÖRA EN FÖRÄNDRING! Jag har varit viktstabil med 5 kg +/- 0 sen jag gick ned 25 kg, för 3 år sedan, så jag vet ju hur jag ska göra för att gå ned i vikt. Jag har dock dragit till med ett flertal ovanor och har inte haft tid överhuvudtaget att prioritera träning/motion sedan före sommaren. Nu på slutet har jag börjat äta alldeles för mycket godis, chips och pizza etcetera, och det sätter som ni förstår sina spår. Jag vill verkligen förändra min livsstil och tappa 10 kg till sommaren, vilket inte är omöjligt, men ändå så oerhört svårt.

HUR ska jag kunna motivera mig när jag varit på gränsen till att gå in i väggen nyligen? Ok, jag vet att mina förändringar och viktnedgången kommer stegvis och jag måste bara försöka ändra mitt beteende och göra något till en vana. Har sagt nej till pizza och andra diverse snabbmat, men faktum kvarstår ju, jag äter alldeles för mycket choklad etcetera fast att jag egentligen inte har särskilt stort behov av det.

Så vilka steg ska jag ta det i? Jag vill komma ut på promenader, nu börjar det bli ljusare ute och jag slutar rätt tidigt om dagarna, så bör kanske borde börja där. En kort promenad varje dag där första fokus är att bara klä på mig ytterkläderna och gå ut och gå i 10-15 minuter tills att det blivit en vana (av erfarenhet vet jag att det går ganska snabbt, men är extremt jobbigt i början).

Mitt mål är att styrketräna 3-4 ggr i veckan beroende på hur veckan ser ut med jobb osv, och det har jag klarat tidigare, men har då tränat utan mål. Skulle gärna vilja lägga till spinning ett par gånger i veckan, men det kommer väl med tiden. Ett av stegen är ju att utesluta godis och chips också, har därför börjat köpa äpplen för att byta ut det, men just nu så kommer ett litet sug, eller snarare förödande tankar om att jag förtjänar att äta den där chokladen för jag har ju varit sjuk, eller jag har ju varit så trött, eller jag ska ju lägga av så snart det är slut (note to self; det gör jag ju inte!).

Så första förändringarna nu? Göra promenader till en vana och äta lagad mat i stället för pizza (som jag skulle kunna äta alla dagar i veckan), kan det vara bra mål nog? Och hur länge ska man ha den förändringsfasen innan jag går vidare? Jag måste ju ha gjort det till en vana och därefter kan jag lägga till andra förändringar. Eller hur?

Kommentarer på det? O_o
 
Obs! Varning för ordbajs. :meh:

Åhhh, NU VILL JAG GÖRA EN FÖRÄNDRING! Jag har varit viktstabil med 5 kg +/- 0 sen jag gick ned 25 kg, för 3 år sedan, så jag vet ju hur jag ska göra för att gå ned i vikt. Jag har dock dragit till med ett flertal ovanor och har inte haft tid överhuvudtaget att prioritera träning/motion sedan före sommaren. Nu på slutet har jag börjat äta alldeles för mycket godis, chips och pizza etcetera, och det sätter som ni förstår sina spår. Jag vill verkligen förändra min livsstil och tappa 10 kg till sommaren, vilket inte är omöjligt, men ändå så oerhört svårt.

HUR ska jag kunna motivera mig när jag varit på gränsen till att gå in i väggen nyligen? Ok, jag vet att mina förändringar och viktnedgången kommer stegvis och jag måste bara försöka ändra mitt beteende och göra något till en vana. Har sagt nej till pizza och andra diverse snabbmat, men faktum kvarstår ju, jag äter alldeles för mycket choklad etcetera fast att jag egentligen inte har särskilt stort behov av det.

Så vilka steg ska jag ta det i? Jag vill komma ut på promenader, nu börjar det bli ljusare ute och jag slutar rätt tidigt om dagarna, så bör kanske borde börja där. En kort promenad varje dag där första fokus är att bara klä på mig ytterkläderna och gå ut och gå i 10-15 minuter tills att det blivit en vana (av erfarenhet vet jag att det går ganska snabbt, men är extremt jobbigt i början).

Mitt mål är att styrketräna 3-4 ggr i veckan beroende på hur veckan ser ut med jobb osv, och det har jag klarat tidigare, men har då tränat utan mål. Skulle gärna vilja lägga till spinning ett par gånger i veckan, men det kommer väl med tiden. Ett av stegen är ju att utesluta godis och chips också, har därför börjat köpa äpplen för att byta ut det, men just nu så kommer ett litet sug, eller snarare förödande tankar om att jag förtjänar att äta den där chokladen för jag har ju varit sjuk, eller jag har ju varit så trött, eller jag ska ju lägga av så snart det är slut (note to self; det gör jag ju inte!).

Så första förändringarna nu? Göra promenader till en vana och äta lagad mat i stället för pizza (som jag skulle kunna äta alla dagar i veckan), kan det vara bra mål nog? Och hur länge ska man ha den förändringsfasen innan jag går vidare? Jag måste ju ha gjort det till en vana och därefter kan jag lägga till andra förändringar. Eller hur?

Kommentarer på det? O_o
Börja med enkla förändringar! När du har fixat dom kan du utmana dig vidare!
Vid jul bestämde jag att jag skulle sluta köpa godis. Efter någon vecka bestämde jag att dom två kvällsmackorna skulle bort. Efter en vecka till så tog jag bort halva frukosten och efter en vecka till ersatte jag den med ett nyttigare alternativ.

Jag hade ju kunnat göra allt direkt, men det kändes onödigt tufft, för mig! Så jag tog dom små förändringar mot ett hälsosammare liv sakta. Kanske kan fungera för dig?
 
@Strindlund En vana i taget har varit min melodi. Vad vill du prioritera först? Promenader, hemlagad mat, eller inget godis?

Hemlagad mat är redan i förändring, men tidigare har jag hellre velat äta chips och smörgåsar i stället för att laga mat, men där är det på gång redan. Jag tror nog att steg ett är att göra promenader till en rutin, faktiskt.

Jag hade ju kunnat göra allt direkt, men det kändes onödigt tufft, för mig! Så jag tog dom små förändringar mot ett hälsosammare liv sakta. Kanske kan fungera för dig?

Jo, det var exakt så jag gjorde förra gången, men det har känts tufft att göra dessa förändringar och det är väl först nu som jag börjar komma till insikt att det måste ske stegvis, och inte allt på en gång! O_o
 
@Strindlund Promenader och minskad psykisk stress/press var början för mig. Resten har liksom "ramlat" in av sig självt, allt eftersom. Vikten rör sig inte, men jag är åtminstone viktstabil och känner mig lättare än tidigare. :) Vill man rikta fokus på viktnedgång har man nog ett bättre utgångsläge när man redan har hunnit tillrättalagt bättre vanor sen innan.
 
Hemlagad mat är redan i förändring, men tidigare har jag hellre velat äta chips och smörgåsar i stället för att laga mat, men där är det på gång redan. Jag tror nog att steg ett är att göra promenader till en rutin, faktiskt.



Jo, det var exakt så jag gjorde förra gången, men det har känts tufft att göra dessa förändringar och det är väl först nu som jag börjar komma till insikt att det måste ske stegvis, och inte allt på en gång! O_o
Men börja med promenader! När du känner att du har rutin på det, var glad och stolt och fundera på nästa grej. Varje liten betendeförändring i rätt riktning är en seger!
 
@Strindlund Promenader och minskad psykisk stress/press var början för mig. Resten har liksom "ramlat" in av sig självt, allt eftersom. Vikten rör sig inte, men jag är åtminstone viktstabil och känner mig lättare än tidigare. :) Vill man rikta fokus på viktnedgång har man nog ett bättre utgångsläge när man redan har hunnit tillrättalagt bättre vanor sen innan.

Men börja med promenader! När du känner att du har rutin på det, var glad och stolt och fundera på nästa grej. Varje liten betendeförändring i rätt riktning är en seger!

Men ja, jag håller med! Och det är så enkelt, men ändå så svårt... Har å andra sidan en fördel nu när jag börjat komma till insikt och att jag tänker mig för osv. Buke fungerade bra vid förra svängen, jag får väl försöka att använda mig av den här tråden till det igen! Rätt dålig aktivitet här nu dock, men det kanske ändrar sig? :D
 
Dessa förändringar som ska ske, åhhh, när suget sätter in och det INTE finns ngt sött av intresse hemma, då blir det kaos och jag vill ge upp innan jag ens börjat... och det sjuka är att det kom direkt på morgonen idag! Klockan är ju inte ens halv tio!!!!! Huh, måste försöka vara stark. Ska börja logga allt jag äter för att få en tydlig bild på vad jag får i mig för kalorier.

Kämpar ni andra i det tysta?
 
Dessa förändringar som ska ske, åhhh, när suget sätter in och det INTE finns ngt sött av intresse hemma, då blir det kaos och jag vill ge upp innan jag ens börjat... och det sjuka är att det kom direkt på morgonen idag! Klockan är ju inte ens halv tio!!!!! Huh, måste försöka vara stark. Ska börja logga allt jag äter för att få en tydlig bild på vad jag får i mig för kalorier.

Kämpar ni andra i det tysta?
Japp. Jag har lyckats med att dra ned på kaffe. Är mkt nöjd med det faktiskt. Det minskar min magkatarr. Jag har också försökt att undvika mat som jag får ont i magen av. återbesök till dietisten på fredag.
 
Dessa förändringar som ska ske, åhhh, när suget sätter in och det INTE finns ngt sött av intresse hemma, då blir det kaos och jag vill ge upp innan jag ens börjat... och det sjuka är att det kom direkt på morgonen idag! Klockan är ju inte ens halv tio!!!!! Huh, måste försöka vara stark. Ska börja logga allt jag äter för att få en tydlig bild på vad jag får i mig för kalorier.

Kämpar ni andra i det tysta?
Jag mår psykiskt dåligt och är trött. Det är mina akilleshälar. Dessutom suger vädret. Jag har tur och behöver ändå ut med hundarna men det är inte lika motiverat att ta långa promenader. Jag vill helt klart tröstäta, suget efter en kebabpizza eller choklad. Mat har tyvärr alltid fungerat för mig. Och jag försöker visserligen att inte banta, inte förbjuda mig att äta saker. Inte kolla på vägen. Men att vräka i mig godsaker känns inte som ett mycket hälsosammare sätt att hantera det hela ens psykologisk.
 
ständig kamp mot vågen och kalorierna, tränar ca 3 ggr/vecka på gym nu och det går bra, men likförbannat har vågen stannat och jag minskar med ca 100g/vecka, trots cardio inräknat på gympassen. försöker intala mig att detta är min nya livsstil, jag kan inte äta gott 3 dagar av 7. Det är liksom halva veckan. Så försöker hålla det till 1 ibland 2 ( fre-lör) Har lagt mig på 1800 kcal de andra dagarna men börjar undra om det är för mycket.
 
Dessa förändringar som ska ske, åhhh, när suget sätter in och det INTE finns ngt sött av intresse hemma, då blir det kaos och jag vill ge upp innan jag ens börjat... och det sjuka är att det kom direkt på morgonen idag! Klockan är ju inte ens halv tio!!!!! Huh, måste försöka vara stark. Ska börja logga allt jag äter för att få en tydlig bild på vad jag får i mig för kalorier.

Kämpar ni andra i det tysta?
Jag kämpar i det tysta. För mig är det väldigt bra psykologisk att bli medveten om kalorierna jag får i mig. Jag kan gå i affären och vara supersugen på godis. Sen scannar jag godisbiten med min Lifesum-app, och lägger därefter snabbt ifrån mig den. I annat fall är det lätt för mig att tänka ”men så mycket skada kan ju inte en chokladbit göra”. Lätt att tänka så varje gång 😉.

Ikväll är det träning som gäller. Har börjat köra ett pass som heter Bodycross en gång i veckan. Lite crossfit-inspirerat. Inte superanpassat för en tjockis som mig men trött och svettig blir jag, så jag kämpar på. Passet är i en liten gympasal i en liten ort på landet. Perfekt för mig som har svårt att träna offentligt för jag känner att alla kollar på mig. Förra veckan var vi 15. Lite lagom :).
 
Jag kämpar i det tysta. För mig är det väldigt bra psykologisk att bli medveten om kalorierna jag får i mig. Jag kan gå i affären och vara supersugen på godis. Sen scannar jag godisbiten med min Lifesum-app, och lägger därefter snabbt ifrån mig den. I annat fall är det lätt för mig att tänka ”men så mycket skada kan ju inte en chokladbit göra”. Lätt att tänka så varje gång 😉.

Ikväll är det träning som gäller. Har börjat köra ett pass som heter Bodycross en gång i veckan. Lite crossfit-inspirerat. Inte superanpassat för en tjockis som mig men trött och svettig blir jag, så jag kämpar på. Passet är i en liten gympasal i en liten ort på landet. Perfekt för mig som har svårt att träna offentligt för jag känner att alla kollar på mig. Förra veckan var vi 15. Lite lagom :).

Vad duktig du är! Ja, den där lilla chokladbiten gör ju rätt mycket om det blir en chokladbit (eller flera) varje dag. I morse tog jag hårdbröd med bregott och kalkon på, smöret stod för 2/3-delar av det totala kaloriintaget. Kom plötsligt på varför jag aldrig åt mackor med smör på under förra viktnedgången.
 
Japp. Jag har lyckats med att dra ned på kaffe. Är mkt nöjd med det faktiskt. Det minskar min magkatarr. Jag har också försökt att undvika mat som jag får ont i magen av. återbesök till dietisten på fredag.

Men då är det ju superbra och du är på väg!

Jag mår psykiskt dåligt och är trött. Det är mina akilleshälar. Dessutom suger vädret. Jag har tur och behöver ändå ut med hundarna men det är inte lika motiverat att ta långa promenader. Jag vill helt klart tröstäta, suget efter en kebabpizza eller choklad. Mat har tyvärr alltid fungerat för mig. Och jag försöker visserligen att inte banta, inte förbjuda mig att äta saker. Inte kolla på vägen. Men att vräka i mig godsaker känns inte som ett mycket hälsosammare sätt att hantera det hela ens psykologisk.

Oj vad jag känner igen mig i den... och att känsloäta är ju verkligen så farligt för hälsan! När jag mår bra psykiskt så äter/dricker jag ju för att jag är glad, firar eller något annat. Pizza är min akilleshäl, men det känns som att jag är nöjd med tanken om att avstå det nu!


ständig kamp mot vågen och kalorierna, tränar ca 3 ggr/vecka på gym nu och det går bra, men likförbannat har vågen stannat och jag minskar med ca 100g/vecka, trots cardio inräknat på gympassen. försöker intala mig att detta är min nya livsstil, jag kan inte äta gott 3 dagar av 7. Det är liksom halva veckan. Så försöker hålla det till 1 ibland 2 ( fre-lör) Har lagt mig på 1800 kcal de andra dagarna men börjar undra om det är för mycket.

Det där är ett helvete! Min syster har samma problem och det är så ledsamt att se att hennes slit inte lönar sig med viktnedgång.
 
Dessa förändringar som ska ske, åhhh, när suget sätter in och det INTE finns ngt sött av intresse hemma, då blir det kaos och jag vill ge upp innan jag ens börjat... och det sjuka är att det kom direkt på morgonen idag! Klockan är ju inte ens halv tio!!!!! Huh, måste försöka vara stark. Ska börja logga allt jag äter för att få en tydlig bild på vad jag får i mig för kalorier.

Kämpar ni andra i det tysta?

Så brukade jag känna ofta. Jag kunde inte tänka på annat än mitt craving, och när jag gav efter kände jag mig värdelös och fortsatte köpa skräp. Min räddning var att sluta med kolhydrater, allt sug efter onyttigheter är helt borta nu nästan ett år senare. Det är bara en väg av många, men för mig var det räddaren i nöden.

Det enda jag kan säga är att ja, i början måste man genomlida lite sug. Bryta vanor är alltid svårt, och sötsaker har ett stort dopaminpåslag för hjärnan och är då svårt att avstå. Men att andas, äta ordentligt med mat så man är mätt, och bara hålla ut kommer ge förbättring i längden :) Sen skall jag inte säga att alla har svårt att avstå sötsaker, men hur det är för andra är ju inte intressant när det är ens egen situation vi talar om. Man har den kropp/hjärna man har helt enkelt, och får jobba med det.
 
Lite låg motivation här på sista tiden, trots att jag är och nosar på 89 kilo, något jag inte minns när jag vägde sist. Gjorde misstaget för några veckor sedan att poppa popcorn, och nu har jag popcorn på hjärnan - Jag väljer att inte göra det, och det känns bra i stunden, men dagen efter kan jag nästan ångra att jag inte gjorde det. Popcorn är ju inte så farligt, men jag har börjat inse att det är de små fällorna som gör att jag misslyckas, inte att jag en dag skulle få för mig att åka och chockhandla 1 kg godis. Störda, störda hjärna.
Nu ska jag hålla ut och pressa mot 89 innan februari är slut, så kan jag åka till Bruksprovet som en ny människa (skämt) :p
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Kopierar in förra trådstarten: En tråd för oss med STOR övervikt som vill pusha och peppas! Gå ner tillsammans. Med stor övervikt...
14 15 16
Svar
318
· Visningar
21 882
Senast: MJLee
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 296
  • Låst
Kropp & Själ Kopierar in förra trådstarten: En tråd för oss med STOR övervikt som vill pusha och peppas! Gå ner tillsammans. Med stor övervikt pratar...
101 102 103
Svar
2 046
· Visningar
172 578
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp