Tjat...

[mino]

Sv: Tjat...

Ett snabbt och effektivt svar kan ju i vissa lägen vara "hurså?" eller "ja det kan man fråga sig men nåt svar lär man inte få". Och om folk envisas som man inte vill vara alltför ohövlig mot "den dagen det är aktuellt kommer ni att bli de första som får veta". Annars kan man ju skjuta över ämnet på nån annan typ "det blir väl samtidigt som morfar skaffar lugg". Men jag vet att det är svårt att finna sig när folk börjar ställa närgågna frågor. Du ska veta att det blir bara värre när man blir gravid. Det första min sprillans nya chef frågade när jag berättade var "har ni försökt länge". Eh??! Jotack, och ni knullar också på lördagarna?

 

[FannyN]

Sv: Tjat...

Jag tror den här tråden hör hemma här. I alla fall så undrar jag hur ni gör med era barnlösa bekanta? Frågar ni ständigt "När ska ni skaffa barn" eller "Nu ni ju dom enda som inte har några barn".

Sambon och jag har varit ett par i 7 år snart och vill ha barn men tillfället har inte blivit rätt i och med min arbetslöshet bland annat. I alla fall så börjar jag bli så trött på tjatet kring att jag och sambon inte har några barn trots att jag inget hellre vill egentligen.

Vad säger man? Det är påfrestande att höra det att man "ligger efter" och andra kommentarer som är ständigt återkommande.

En tanke som poppade upp i huvudet är hur svårt det måste vara för dom som inte kan få barn men vill att tex höra det ständiga prat.

Svara snabbt jag vet inte och sedan frågar du när person ska banta/operera näsan/tona håret eller utbilda sig.

 

[Inte_Ung]

Sv: Tjat...

Jag frågar frågor som jag tycker är intressanta att få svar på.
En av dessa frågor är om man skall skaffa barn/hus/bil eller kanske ge sig ut på en resa.

Svaret "Nej vi skall köpa 2 kajaker i år i stället" är för mig ett absolut relevant svar.
Liksom "Vi jobbar på det" eller "Vi vill vänta".
Förljdfrågor kan då bli.

Var skall ni paddla?
Går det bra - får ni hjälp? - eller -
Vad skall ni göra medan ni väntar? Resa/fixa/bygga ?

Jag är alltså genuint intresserad av svaret.

En gång har jag frågat av elakhet.
Det var en chef med svårighet att förstå att man faktiskt måste ta hänsyn till småbarnsföräldrar och dagistider.
Och när denne chef var tvungen att vända upp-och-ned på hela världen för oss alla i ett viktigt projekt p.g.a. sin sjuka hund, då så frågade jag.
Svaret blev att han tyckte att han nog med att ta hand om sig själv.
Och det kunde jag ju inte annat än att hålla med om.
Hans chefstid blev litet kortare än vad han hade tänkt sig......

 

[Basilika]

Sv: Tjat...

Jag chockade en gång omgivningen med att deklarera kärleken till min sambo men att han inte uppfyllde mina kriterier för en pappa och därför skulle vi inte skaffa några barn.

 

[No1]

Sv: Tjat...

Ja eller hur , gissa hur många som satte i halsen.

Kan meddela att Xet har ny tjej och hon tyckte han var ett så strålande avelsmaterial att hon blev med barn efter att de varit tillsammans i 6 månader.

Hon tror han kommer ändra sig när väl barnet är fött.
Jo, jo, vi får väl se vem som känner honom bäst.
Jag sätter en årslön på att han inte kommer kunna slita sig från jobbet de 10första dagarna efter förlossningen och någon föräldraledighet för hans del kommer inte komma på tal.
OM det inte blir några veckor nästa sommar för att renovera på huset..

 

[Carolus]

Sv: Tjat...

Det brukar inte räcka med att säga sanningen som i detta fall "Vi vill vänta" då kommer saker som jamen ni är ju de enda som inga har eller ni blir ju jättegamla om ni ska hålla på och vänta.

Då frågar man om det är ett problem för personen i fråga... Så vitt jag vet är det ingen annan än paret själva som har med det att göra...

 

[nässla]

Sv: Tjat...

Vad jag inte kan förstå är att åtminstone några av "tjatarna" en gång i tiden måste ha fått samma frågor. Borde de inte minnas att det var rätt jobbigt? Eller "resetas" livet när man får barn så att man inte kommer ihåg hur det var innan?

/nässla - söndertjatad (lovar att nita nästa person som frågar - jag har nog med min 30-årskris ändå tack så mycket)

 

[Inte_Ung]

Sv: Tjat...

Nej det var det inte.
Jag berättade bara vad jag skulle göra i stället.

Inte tid just nu - skall bara....först.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Tjat...

Man kan ju undra. Men de kanske har förträngt det!

Senast i söndags fick jag och sambon höra "Ni måste skaffa barn" men det var min kära kusin som sa det när hennes barn var här och körde fyrhjuling för hon menade på att vi hade så många roliga saker att det måste vara ett paradis för barn eller nåt...Tog mig inte så illa vid då i alla fall.

 

[jerseyko]

Sv: Tjat...

Man drar en vit lögn! Jag var otroligt less på att vissa på mitt jobb som tjatade HELA tiden.

Jag lessnade till slut och frågade "Jag kanske inte bli gravid?"

Efter det, inte ett ord.

 

[nea]

Sv: Tjat...

Vill bara komma med ett inlägg,ibland blir man less på dessa barn frågor,men ibland frågar man av bara farten,ibland har man inte ens en relation och då blir igentligen svaret inget man bryr sig om.Man tänker inte riktigt på den aga som kanske ligger bakom ,om man försökt alla frågor är inte illa menade. Jag har tre flickor och allafrågar när vi ska skaffa en pojke???

 

[snurran]

Sv: Tjat...

Har egentligen inga vänner som själva har barn.
Min bästa vänina vill inte ha några barn och blir tjatad på mycket och ofta om detta ämne.
Själv föredrar jag att vara tyst om den saken. Jag vet att hon inte vill och inte har tid med barn. Tycker hon är klok som låter bli o skaffa några alls. Jag stöttar henne till 100% i detta.

 

[Björk]

Sv: Tjat...

Eller "resetas" livet när man får barn så att man inte kommer ihåg hur det var innan?

På en del människor verkar livet resetas på flera sätt... när jag som 20-åring var med några släktingar som var kanske 10 år äldre och mamman i familjen retade och hånade sin 4-5-åring som var riktigt arg ... då undrade jag detsamma. Hade hon totalt glömt hur det var att vara barn och vara ARG så att man nästan spricker? Har hon missat hur det känns att bli hånad för sin ilska?

Sorgligt...

 

[TinyWiny]

Sv: Tjat...

Jag har aldrig riktigt fattat det där med varför människor måste fråga om allt de inte har med att göra?!

Om folk vill dela med sig av sina tankar så gör de ju det ändå!

Fattar inte varför folk måste lägga sig i?

Vad har de med andras liv att göra?

Jag har ju haft den otroliga lyckan att få mina barn precis när jag ville men det dög ju inte heller för vissa för det var fel tid för dem
De tyckte att jag var för ung...

Så jag ifråga sätter aldrig när/om folk ska ha barn, det är ju deras val!

Inget som jag har med att göra!

Jag har vänner som länge försökt och jag har vänner som haft lyckan att bli gravida ganska omgående, jag har vänner som absolut inte vill ha barn och jag respekterar dem alla och skulle aldrig komma på tanken att lägga mig i deras barnplaner, oavsett om de vill ha barn eller inte

 

[Vaccan]

Sv: Tjat...

*knappen*

Jag tycker endå det är lite skillnad på hur man frågar, allt är ju inte "fel".

Dels är det släkt, familj, vänner men som endå inte står sådär jättenära och som antyder och "blink blink" frågar hur det går med avelsbiten, "är det inte eran tur nu!?" etc.
Det är bara dumt för man kan ju utgå ifrån att om det är barn på gång för ett par så får man veta det tids nog, om inte annat så syns det efter ett tag.

Men det andra har jag vart med om flera gånger och det tar jag inte illa upp av alls, även om jag nu skulle ha väldiga problem med att skaffa barn (vilket jag inte vet.. än ).
Det är när jag träffat nya människor på ex. arbetsplatsen (relativt ofta, vikarier kommer och går och vi delar arbetsplats med 8 andra arbetslag dvs ca 100 pers på min våning) och man småpratar lite om vart man jobbat tidigare, vart man bor, har man häst etc. och ibland "har ni barn?" en helt neutralt och artigt ställd fråga tycker jag.
För den personen vet ju ingenting om mig, man försöker lära känna varandra och jag ser inget illa ment i det alls.
Svarar man bara Nej och samtalet går vidare så är det ju bra med det, om det däremot skulle komma massa antydningar och privata frågor är det en annan sak men jag har inte träffat någon så socialt handikappad än.

 

[Björk]

Sv: Tjat...

Svarar man bara Nej och samtalet går vidare så är det ju bra med det, om det däremot skulle komma massa antydningar och privata frågor är det en annan sak men jag har inte träffat någon så socialt handikappad än.

Det har jag tyvärr... okej, vi hade jobbat ihop ett tag då när frågan kom. Men personen hade aldrig lärt känna MIG särskilt bra; mer av en ytlig bekantskap som bara växte i fikarummet. Och efter ca 8 månader på samma arbetsplats säger människan (inför ett par andra som också var där då). "Förresten, Björk; hur kommer det sig att du inte har några barn ännu?".....



Annars håller jag med dig: det beror på HUR frågan ställs och av vem i vilket sammanahang.
Jag tycker frågan som du framställer den "har du barn?" är HELT okej. Om det däremot fortsätter med "varför inte då?" på mitt svar "nej"... då börjar jag tycka att det är oförskämt......

 

[Vaccan]

Sv: Tjat...

"Förresten, Björk; hur kommer det sig att du inte har några barn ännu?".....

... vilken ärthjärna
Sårad skulle jag nog inte bli om det nu var så att vi hade stora problem och det inte tar sig sas.. mer förbannad faktiskt.
"Ska väl du ta och skita i" är väl det svar som jag skulle hävt ur mig (kanske i lite grövre tongångar ).

Det känns som att det finns olika gränser, jag/vi är inte så gamla så de som frågar antar att det är för att.. ja inte vet jag, att vi inte har kommit på tanken förens de sagt något för att vi inte fattar att man som kvinna och man kan göra barn .. jag vet inte.
Och det vet ju inte jag heller om det går eller inte för bebisverkstan är inte igång än, men man vet ju aldrig och jag vet att jag inte är regelbunden och att det uppför sig konstigt i min kropp emellanåt så tanken har visst slagit mig att jag ska gå till en läkare och se hur det är med ÄL och sånt där, jag är medveten om att jag kan få problem.
Men det försöker jag inte tänka på.

 

[Björk]

Sv: Tjat...

... vilken ärthjärna
Sårad skulle jag nog inte bli om det nu var så att vi hade stora problem och det inte tar sig sas.. mer förbannad faktiskt.
"Ska väl du ta och skita i" är väl det svar som jag skulle hävt ur mig (kanske i lite grövre tongångar ).

Nja, jag var nog för finkänslig för att säga så... jag sa istället som så att "jag har nog alltid sett att jag någon gång vill ha barn, men jag ville också först träffa den rätta mannen att ha barnen med".