Tid över

[Voeux]

Har ni tid med några hobbies, och i så fall, hur hittar ni den? Mellan barn, hus och hund hinner jag med lite träning men efter det är tiden verkligen slut. Jag saknar att vara kreativ, och tänker fortfarande 8 år senare att jag någon dag ska skriva klart min bok men vi får väl se, en dag går jag väl i pension och hinner med den

Ni som har främst små barn, hittar ni tid för hobbies?

 

[rosapantern]

Noll tid över för hobbies här. Tre barn mellan 1-4 år, och de är nästan alltid hemma (två av dom går hos dagmamma några timmar då och då). Så all tid som de är vakna är det mest att hinna se efter och underhålla alla och laga mat. När de har somnat är det disk, tvätt och städ som gäller. Vi har även gård som vi renoverar, och lite djur att ta hand om.

Innan hade jag som mest 3 hästar och umgicks med vänner nästan varje dag. Har lagt ner hästarna helt och är glad om jag får till en barnfri träff med vänner 1 gång varannan månad typ

Var helt inställd på att viga mitt liv helt åt barnen de första åren, men hade önskat att man inte skulle känna sig så sliten hela tiden. Vet inte ens vad jag skulle ha för hobby om jag hade haft tid nu? Kanske mer fix på gården, och lägga krut på inredning och trädgård.

 

[Piaff]

Jag syr, tränar och läser! Syr gör jag ofta på kvällen när dottern sover, tränar på morgonen eller vid lunchen om jag jobbar hemma, läser vid läggdags och ibland på tåget hem eller till jobbet.

 

[cambodia]

Nu har jag i och för sig bara barnet varannan vecka, men nej, några hobbys blir det inte mycket av. Hästarna cirka 1-2 dagar per vecka men inget annat. Ibland faller andan på och jag tecknar lite eller skriver, men det är inte ofta. Barnet och jobbet tar all min energi och den barnfria veckan går mycket åt till att vila upp mig (och jobba över ).

 

[Lingon]

Har ni tid med några hobbies, och i så fall, hur hittar ni den? Mellan barn, hus och hund hinner jag med lite träning men efter det är tiden verkligen slut. Jag saknar att vara kreativ, och tänker fortfarande 8 år senare att jag någon dag ska skriva klart min bok men vi får väl se, en dag går jag väl i pension och hinner med den

Ni som har främst små barn, hittar ni tid för hobbies?

Hunden är väl en hobby?

I övrigt så avlastade vi föräldrar varandra så att vi fick tid för att utöva våra hobbys.

 

[Rugge]

Jadå.
Träna hund är min hobby. Lägger ca 4-6 timmar i veckan på det.
Några andra hobbys har jag inte. Vill inte heller ha fler.

 

[KarinStarfighter]

2 barn, 2 och 4 år . Försöker få till träning 3 ggr i veckan, på gym så jag inte behöver passa ngn tid. I övrigt ingen hobby eller träff med vänner (vilket jag skulle må bra av).

Hobby har jag inte direkt ngn önskan om, men skulle gärna träffa vänner lite oftare. Tyvärr har de vänner jag har flyttat, så det beror mer på det än att jag inte har tid.

Samtidigt så prioriterar jag att vara med barnen. Det går före allt.

Trots städhjälp varannan vecka är jag helt slut när barnen lagt sig och den timmen som jag får ensam innan de lägger sig vill jag bara vila/ prata med sambon/ se en serie.

 

[Voeux]

Hunden är väl en hobby?

I övrigt så avlastade vi föräldrar varandra så att vi fick tid för att utöva våra hobbys.

Jag ser honom mest som en familjemedlem

 

[FeatherCloud]

Min hobby är hemmafix och trädgårdsarbete/odling, så det brukar jag nog få in en del iom att det behöver göras och är på hemmaplan. Stora kan hjälpa till lite eller så kan jag hålla på när de sover.
Jag rider en gång i veckan och det har alltid funkat eftersom fd sambon tagit båda barnen de kvällarna. Nu är jag nyseparerad så det kommer kanske bli lättare med hobbys på mina barnfria dagar men å andra sidan är det mycket som ska hinnas med när barnen är med sin pappa..

 

[Lingon]

Jag ser honom mest som en familjemedlem

Ok, jag är uppvuxen med hund som var mammas hobby. Den var alltid en familjemedlem men var definitivt mammas hobby som hon åkte iväg på träningar och tävlingar med. Jag tycker definitivt att alla sällskapsdjur faller inom begreppet hobby.

Men om du vill ha mer tid för en annan hobby så får du ju prata med sin partner och se om ni kan hitta tid nånstans. Svårare med småbarn men inre omöjligt. Beror ju visserligen på hur många småbarn man har.

 

[Voeux]

Ok, jag är uppvuxen med hund som var mammas hobby. Den var alltid en familjemedlem men var definitivt mammas hobby som hon åkte iväg på träningar och tävlingar med. Jag tycker definitivt att alla sällskapsdjur faller inom begreppet hobby.

Men om du vill ha mer tid för en annan hobby så får du ju prata med sin partner och se om ni kan hitta tid nånstans. Svårare med småbarn men inre omöjligt. Beror ju visserligen på hur många småbarn man har.

Ja, man kan tycka olika. Bruce har hängt med mig i 10 år nu och de senaste åren har varit tuffa med diverse sjukdomar och åkommor. Han har haft svårt att anpassa sig till livet med småbarn så det har varit tufft för oss alla. Men han är en del av vår familj och just nu upplever jag att jag främst vårdar honom och letar vägar för honom att må bra i den stora förändringen som är. Det går bättre och jag är hoppfull både kring hans fysiska och psykiska hälsa, men mitt i allt som är så har det definitivt upplevts mest som ett åtagande den senaste tiden med veterinärbesök, underhåll och att försöka ge alla i familjen vad de behöver. Det är inte optimalt, och ja han förtjänar bättre, men det är vad det är och jag gör mitt allra bästa. Jag hoppas att vi är på väg mot en bättre tid tillsammans för jag älskar honom ändlöst mycket. Men det har definitivt varit en tyngd i mitt hjärta, och mycket arbete.

Jag vill inte låta otrevlig men situationen med Bruce har varit väldigt känslosamt jobbig för mig så det känns lite jobbigt att få det förklarat hur jag borde se på det.

Jag och maken pratar givetvis hela tiden och hittar vägar för hur vi fördelar vår tid. Tråden var inte tänkt för att jag behöver råd om min situation, jag var mest nyfiken på hur andra har det/gör! Det är intressant att höra hur olika familjer har det och vem vet, man kanske kan hitta lite inspiration

 

[Krålus]

Nu är dottern 13 i höst och hon rider skjuter luftgevär orienterar och spelar althorn. Ridskolan ligger så till att hon behöver skjuts dit. Samma med skjutningen och orientering. Ridning är på söndagar och orienterings tävlingar ligger på helger från i höst så är hon med i kulturskolan stora blåsband och då är det konserter på helger. Det har blivit våra hobbyaktiviter.

 

[Human]

Innan vi fick barn ägnade både min partner och jag väldigt mycket tid åt våra respektive hobbys. Vi försöker verkligen skapa tid för hobbys även nu med en 1,5-åring. Den viktigaste insatsen är att vi har varsin veckodag där tiden mellan jobb och matlagning (ca 2 h) är heligt vigd till eget nöje, och då den andra föräldern får ha hand om barnet. Den tiden ska inte användas till att komma ikapp med städ, tvätt eller annat utan just till roliga saker/hobbys som man vill få göra ostört. För min del innebär det att jag rider. Att rida en gång i veckan när man har två hästar är ju pyttelite, men det är en bas som jag vet att blir av. Utöver det försöker vi hitta mer tid under veckan när det går, jag har friskvårdstid etc.
Sen har vi hund, gård med några hästar, lite odlingar och sånt som också kan ses som hobby men där handlar det mest om att lösa det skapligt varje dag.
I höst får vi ett barn till och därefter lär vi behöva hitta nya lösningar till hur vi ska få till lite hobbys.

 

[Lingon]

Ja, man kan tycka olika. Bruce har hängt med mig i 10 år nu och de senaste åren har varit tuffa med diverse sjukdomar och åkommor. Han har haft svårt att anpassa sig till livet med småbarn så det har varit tufft för oss alla. Men han är en del av vår familj och just nu upplever jag att jag främst vårdar honom och letar vägar för honom att må bra i den stora förändringen som är. Det går bättre och jag är hoppfull både kring hans fysiska och psykiska hälsa, men mitt i allt som är så har det definitivt upplevts mest som ett åtagande den senaste tiden med veterinärbesök, underhåll och att försöka ge alla i familjen vad de behöver. Det är inte optimalt, och ja han förtjänar bättre, men det är vad det är och jag gör mitt allra bästa. Jag hoppas att vi är på väg mot en bättre tid tillsammans för jag älskar honom ändlöst mycket. Men det har definitivt varit en tyngd i mitt hjärta, och mycket arbete.

Jag vill inte låta otrevlig men situationen med Bruce har varit väldigt känslosamt jobbig för mig så det känns lite jobbigt att få det förklarat hur jag borde se på det.

Jag och maken pratar givetvis hela tiden och hittar vägar för hur vi fördelar vår tid. Tråden var inte tänkt för att jag behöver råd om min situation, jag var mest nyfiken på hur andra har det/gör! Det är intressant att höra hur olika familjer har det och vem vet, man kanske kan hitta lite inspiration

När jag hade småbarn hade jag inget problem att få tid för mig själv då och då. Min man tog hand om barnet då. Precis som att jag tog hand om henne vid andra tillfällen så att han fick tid för sig själv. Vi är ju två föräldrar. Men så hade vi ingen hund och bodde i en liten och billig hyresrätt. Vi lagade inte middag varje dag utan större satser så vi alltid hade några dagar i veckan då vi slapp laga middag. I övrigt så prioriterade vi att ha egentid framför att ha ett perfekt städat hem, jobba mycket och andra åtaganden. För att vi båda har stort behov av det. Det finns liksom inget annat att göra än att prioritera annorlunda om man inte trivs med hur man har det.

Jag säger inte att ni bör eller kan göra det, det vet bara ni, men många som tycker att de har brist på egentid/tid för hobby skulle kunna skapa tid för det om de dels sänkte ambitionsnivån och/eller prioriterade annorlunda. Man ger sig själv så många måsten helt i onödan!

 

[Hedblomster]

Blir inte mycket av det nu. Mina intressen är väl läsa, skriva, se serier, rida typ. Så inte speciellt avancerat. Men man har nån timme när barnet sover där allt inklusive städning och umgänge med man ska hinnas med.

 

[pajaztar]

Hade inga hobbys direkt under dotterns första två år. Sen tog jag upp mitt körsjungande. Sen när hon var tre köpte jag häst. Så har hästarna och kören som hobbys nu. Vi har bara ett barn och hon är sex år nu (hon har inga egna aktiviteter än).

 

[athena_arabians]

Ja, man kan tycka olika. Bruce har hängt med mig i 10 år nu och de senaste åren har varit tuffa med diverse sjukdomar och åkommor. Han har haft svårt att anpassa sig till livet med småbarn så det har varit tufft för oss alla. Men han är en del av vår familj och just nu upplever jag att jag främst vårdar honom och letar vägar för honom att må bra i den stora förändringen som är. Det går bättre och jag är hoppfull både kring hans fysiska och psykiska hälsa, men mitt i allt som är så har det definitivt upplevts mest som ett åtagande den senaste tiden med veterinärbesök, underhåll och att försöka ge alla i familjen vad de behöver. Det är inte optimalt, och ja han förtjänar bättre, men det är vad det är och jag gör mitt allra bästa. Jag hoppas att vi är på väg mot en bättre tid tillsammans för jag älskar honom ändlöst mycket. Men det har definitivt varit en tyngd i mitt hjärta, och mycket arbete.

Jag vill inte låta otrevlig men situationen med Bruce har varit väldigt känslosamt jobbig för mig så det känns lite jobbigt att få det förklarat hur jag borde se på det.

Jag och maken pratar givetvis hela tiden och hittar vägar för hur vi fördelar vår tid. Tråden var inte tänkt för att jag behöver råd om min situation, jag var mest nyfiken på hur andra har det/gör! Det är intressant att höra hur olika familjer har det och vem vet, man kanske kan hitta lite inspiration

Alltså... bor någon under mitt tak är det en familjemedlem. Om en sedan åker på utställningar (katt) eller tränar agility (hund) så är den delen en hobby. Men en ren sällskapskatt eller -hund? Nej, det är en familjemedlem.

Så jobbigt med Bruce, hoppas han mår bättre när ni nu fått landa i huset och i allt annat

 

[domesticus]

Två barn, fyra hästar och en hund. Hopptränar en gång i veckan och försöker också få till lite terräng och dressyrträningar emellanåt. Är med i Missing Peoples hundgrupp med hunden. Detta hade dock inte gått om jag inte jobbade hemifrån samt jade hästarna hemma

 

[Nordthor]

Vi har våra hobbies väldigt nära hemmet. Gym, berg för stig- och utförscykling och närhet till naturen om friluftsandan skulle falla på. Kiddo är sex månader nu och jag tycker nog att jag och sambon ger varandra tid för våra respektive hobbies nästan som innan Lilleman kom. Som @Human uttryckte det så behöver dock vissa saker lösas skapligt. I vårt fall är det städning, tvätt och annat "tråk" som bara blir tillräckligt bra utfört.
Jag försöker också träna på att acceptera att jag ibland måste avbryta påbörjade saker (exempelvis träningspass) för att Lilleman kräver det. I höst kommer vi att vara själva väldigt mycket så då behöver jag bara vass på det. En annan sak jag filat på inför hösten (för att få tid till hobbies) är hur jag kan barnanpassa. DH-träningen får jag förlägga hemma i form av teknikträning tex. För övrigt så håller jag tummarna för att lillen kommer att tycka det är lika roligt att cykla i berg som jag. Hade varit trevligt om han (också) velat lära sig spela trummor och om vi hade kunnat fila på kickflips på någon parkering tillsammans när han blir äldre. Men vi får se, det lär bara vara ett begränsat antal år han vill hänga med sin gamla morsa .

 

[Sleepan]

Har ni tid med några hobbies, och i så fall, hur hittar ni den? Mellan barn, hus och hund hinner jag med lite träning men efter det är tiden verkligen slut. Jag saknar att vara kreativ, och tänker fortfarande 8 år senare att jag någon dag ska skriva klart min bok men vi får väl se, en dag går jag väl i pension och hinner med den

Ni som har främst små barn, hittar ni tid för hobbies?

Min hund är min hobby. Hon får definitivt mindre tid nu än innan barn, men vi hinner med lite träning och tävling iaf