Sv: The Nanny Dog: Staffordshire Bullterrier!
Jag äger ingen staffe men har varit dagmatte och en 1½-årig kasterad staffe hanne i ca ett halvår, och det är helt underbart!
Anledningen till att jag ville vara dagmatte var för att förbereda mig själv på hur det kommer att vara att ha hund och innan jag började fick jag höra att staffen skulle "köra slut på mig" eftersom de är så energiska och krävande.
Jag kan delvis hålla med om att de kräver aktivering och motion men min personliga uppfattning är ändå inte att det var mer än jag hade förväntat mig. Då jag inte har någon enorm erfarenhet av varken staffe eller andra hundar, jämfört med andra på det här forumet får jag utgå ifrån mina egna erfarenheter med min "daghund".
Han kan, som vissa andra tidigare nämnt, vara burdus i sin lek med andra hundar men det är ytterst sällan de "faller som käglor". Just den här hunden har fått mycket social träning och läser av främmande hundar nogrannt innan han inbjuder till lek. Det finns ett fåtal hundar som jag inte låter honom leka med eftersom jag vet att de inte sätter gränser men 90% av de hundar vi träffar är han väldigt "ödmjuk" mot och generös med sina leksaker då de tydligt visar vad de tolererar och inte tolererar. Ofta får jag kommentarer av andra hundägare som vi möter att han är väldigt signalkänslig och socialt "smart".
Han är mer burdus i sin lek med människor än med hundar men lyssnar och slutar genast när man talar om att "nu räcker det".
De veckor han har bott hemma hos mig dygnet runt har vi varit på två längre promenader och en kortare per dag, därmellan ligger han på soffan och sover (och fiser!), helst i knät. Vad jag har hört från andra staffeägare jag har träffat så gillar de att vara nära och gillar att pussas pussas och pussas!
Han är väldigt lyhörd och lättränad och går alltid lös på promenader om det inte finns bilvägar i närheten eftersom det finns gott om harar häromkring som det har hänt att han har stuckit efter.
Vi tränar mycket lydnad, något som ägaren inte hade gjort jättemycket när jag började ta hand om honom eftersom han är så ung, och han är väldigt lättlärd. Han älskar att spåra och apportera!
Något jag har fått en känsla av är att han jämfört med de flesta staffar är lite mer osäker och tar väldigt illa vid sig när man höjer rösten mot honom, därför får man vara lite försiktig med tillrättavisningar. Han gillar inte att vara ute och gå när det är mörkt ute och kan bli väldigt skrämd av vissa män som han vägrar gå förbi om de inte tittar bort.
Sammanfattningsvis kan jag säga att jag absolut skulle kunna tänka mig att skaffa en staffe som första hund om det inte vore för att jag är helt såld på Welsh corgin
Det här blev ett väldigt långt inlägg men om du orkar läsa igenom det så har du iaf ytterligare en uppfattning om staffen!
