tankar om kroppen

[the_connemara]

När det gäller själva frågan: Om vi skulle för diskussionens skull (d.v.s. inte i verkligheten så ingen behöver ta illa vid sig, bara för diskussionens skull) dela in i kategorierna lättfödda, svårfödda och medelsvensson. Där medelsvensson är varken eller. Vet vi att de lättfödda hade lättare att överleva förr när det var svälttider? Och om det var en fördel att vara lättfödd, hur stor var den fördelen jämfört med ekonomiska och sociala faktorer? Betydande eller försumbar? Jag har ingen aning. Det ska man nog vara forskare/historiker för att kunna svara på. Om vi har nån sån person här får hen gärna svara!

För att istället se det ur en annan synvinkel: i perioder i historien har det ansetts hög status att vara överviktig. De perioderna har det varit för att bara de rika hade möjligheten att bli överviktiga. Övervikten sa till omgivningen att personen var rik, vilket gav hög status. Men även då fanns det andra faktorer som gav hög status som kan ha överskuggat vikten (materiella ägodelar, yrke, position i samhället, familjetillhörighet). I dagens överflöd har fler personer denna möjlighet än någonsin innan och då har det förlorat sitt värde som statusmarkör. Det går mode i allt. Men vikten är ju inte allt som ger status. Kanske inte ens det viktigaste. Det som var viktigt då är nog fortfarande viktigt: materiella ägodelar, yrke, position i samhället. Familjetillhörighet har väl förlorat en del av sin betydelse och andra har tillkommit.

Och nu har "hälsosamt leverne" med speciell diet och träning också blivit en statusmarkör. @ameo jag har sett något program/läst någon bok/lyssnat på någon podd som pratade ganska mycket om detta skiftet men kan för mitt liv inte minnas någon titel att referera till.

 

[escodobe]

Nej, förmågan att lägga på sig depåer är inte en sjukdom.

Men att lägga på sig så stora depåer att man inte längre är funktionell, inte kan gå och springa, leder börjar gå sönder, och organen får svårt att jobba, leder till ett tillstånd som av vården klassas som sjukdom.

Och så kan ju anledningen till att depåerna blir så stora ha bakomliggande sjukdomar, såsom ätstörningar eller hormonstörningar.

Personligen ser jag fetma (det som av vården klassas som fetma, alltså inte vanlig övervikt) som ett samhällsproblem - alltså ett problem som staten ska hjälpa till att lösa, som inte individen bör hållas fullt ansvarig för. Det är så många strukturella faktorer involverade.

Ja, jag är inne på linjen att "hullet/fettet" är ett problem när den orsaker problem och sänkt livskvalitet, som du skriver med att röra sig, hälsan osv. Ungefär som med alkohol, brist på motion och liknande.

 

[the_connemara]

Brist på motion och näringsfattig/obalanserad kost är ju inte bra oavsett vikt. Jag hade önskat att det pratades mer om att röja undan hindren som skapar dessa sämre val än att lägga ribban på att vården delar ut kostråd och motion på recept och sedan är det individens ansvar. Det är SÅ mycket större än så.

 

[JohannaB]

Brist på motion och näringsfattig/obalanserad kost är ju inte bra oavsett vikt. Jag hade önskat att det pratades mer om att röja undan hindren som skapar dessa sämre val än att lägga ribban på att vården delar ut kostråd och motion på recept och sedan är det individens ansvar. Det är SÅ mycket större än så.

Det tror jag med!
Men vet man ens vad dessa hinder är?
Jag är ju ofta inom sjukvården och svarar på standardfrågorna (rökning/alkohol/motionsvanor) men jag antar att det är andra typer av hinder du menar? Har man kunnat komma fram till vilka det är och skulle de kunna användas inom sjukvården?

 

[skiesabove]

Om det är storsvagåren vi ska fokusera på, så är det ingen som blir fet på bark oavsett om dom är lättfödda eller svårfödda.

Och det är dessutom en riktig skamfläck i Sveriges historia, svälten i Norrland.

Skyddande faktorer var om man hade ett leverne som var "klimatsäkrat" och självständigt. Det var alltså nybyggarbönderna och de fattiga som for mest illa, de blev behövde hjälp från staten och staten svek dom stort. De släkter som bodde här sen innan stod på fler ben, med jakt, fiske, och djurhållning.

Missväxten pågick i 3 år - det spelar ingen roll hur fet man var innan, man är död efter tre år total svält. Det var som sagt helt andra faktorer än ämnesomsättning som påverkade hur väl man klarade sig.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Missväxtåren_1867–1869

"Undsättningskommittéerna ville undvika att ge hjälp till nödlidande som inte arbetade. Man satte upp regler som föreskrev att maximalt 10 procent av hjälpen fick skänkas bort som rena allmosor, och i de fallen skulle det gälla personer som var fysiskt oförmögna att arbeta. Resten av medlen skulle vara ersättning för utfört arbete, som vägbyggande och olika göromål som skulle gagna jordbruket. I slutänden blev dessa nödhjälpsarbeten mest symbolfrågor för att markera att man inte ville se tiggeri och lättja utan att det krävdes arbete för att få hjälp.[1] Vissa uppgifter som vägbyggen kunde inte utföras när det var vinter, och ibland sattes ersättningarna så lågt att de inte gick att leva på.[källa behövs] Ofta handlade nödhjälpsarbetet om hemslöjd, där mängder av föremål producerades för principens skull utan att någon gång komma till nytta.[1]

Det var dåtidens kommunstyrelser, kommunalnämnderna, som ansvarade för att dela ut spannmålen från nödhjälpskommittén i länet, och vissa kommuner fick hård kritik för sitt agerande. I praktiken blev ibland de fattigaste utan hjälp. Ett exempel var Grundsunda kommun i Ångermanland där ingen fick något om vederbörande inte kunde presentera fullgod borgen. "

 

[Badger]

Svårt att hitta en vettig rubrik till tråden.
På 1800-talet var Sverige ett fattigt land där maten inte räckte till alla och många fick svälta. De som överlevde svälten var inte sällan de som hade lätt för att lägga på sig hull, så de hade lite att ta av.
Idag finns det mat i överflöd. En del kan äta hur mycket som helst utan att lägga på sig hull, medan andra äter betydligt mindre och ändå ökar hullet på dem.
Jag kan inte låta bli att undra vad som hände när det blev en sjukdom att ha bättre förutsättningar att överleva en svältperiod? Det är ju inte direkt så att evolutionen har förändrat mänskligheten till anpassning efter tillgången på mat på bara några generationer.

Känslig fråga att svara på tror jag? Men enligt podcast som kikar på forskning om sådant så har samhället har förändrats och förhindrar rörelse och pushar för högprocessade livsmedel som finns precis överallt? Så det är inte fel på oss utan på det? Dvs man väger så mycket som det land man bor i lägger upp för, för sina genetiska förutsättningar. Och gör man inte det så måste man avvika från den "normala" mängden rörelse eller mat. (och att annan forskning har visat att man alltid anser att det man själv gör är det normala) (Forskningen hade kollat på folk som flyttade till olika länder från andra länder och lite oavsett så anpassade man sig efter det normala i det nya landet på 10 år.)

 

[skiesabove]

Det tror jag med!
Men vet man ens vad dessa hinder är?
Jag är ju ofta inom sjukvården och svarar på standardfrågorna (rökning/alkohol/motionsvanor) men jag antar att det är andra typer av hinder du menar? Har man kunnat komma fram till vilka det är och skulle de kunna användas inom sjukvården?

Sjukvården kan inte ge ekonomiska bidrag för gymkort, gymutrustning osv.

Det är via skolan det måste börjas för att bli tillgängligt för alla (motion varje dag - och flexibla motionsformer anpassade för individuella behov. Frukost och lunch i skolan. Hemkunskap i varje årskurs, där huvuddelen är att lära sig laga mat på riktigt - och det gäller att läraren har rätt utbildning här, en kock istället för "hemkunskapstant". Att sporter arrangeras av skolan istället för föreningar, "after school activities").

Sen tror jag att 5 friskvårdstimmar/arbetsvecka behövs för dom vuxna. Företagen kommer aldrig erbjuda det frivilligt = statens ansvar att få till det.

Och så har vi problemet med matpriserna och överhuvudtaget tillgången till grönsaker och andra råvaror. Frågan är vad som behövs där. Gratis kolonilotter? Hyreshus med grönsaksodlingar? Statligt odlade morötter?

Det är ju en jättekomplex fråga det här med folkhälsa - och den är tätt bunden till ekonomi.

 

[Lingon]

Känslig fråga att svara på tror jag? Men enligt podcast som kikar på forskning om sådant så har samhället har förändrats och förhindrar rörelse och pushar för högprocessade livsmedel som finns precis överallt? Så det är inte fel på oss utan på det? Dvs man väger så mycket som det land man bor i lägger upp för, för sina genetiska förutsättningar. Och gör man inte det så måste man avvika från den "normala" mängden rörelse eller mat. (och att annan forskning har visat att man alltid anser att det man själv gör är det normala) (Forskningen hade kollat på folk som flyttade till olika länder från andra länder och lite oavsett så anpassade man sig efter det normala i det nya landet på 10 år.)

Intressant!

 

[Badger]

Vilka är de fetmarelaterade sjukdomarna? Som alla tjocka får?

Och vidare - ja, med tanke på det överflöd av mat vi har idag är det väl inte ett dugg konstigt att de som hade förmåga att lägga på sig hull i svälttider riskerar att bli jättetjocka idag. Men det är ingen sjukdom att vara tjock.

Alla får nästan aldrig någonting, det är nästan alltid proportionellt fler eller färre i en grupp som får någonting, mer eller mindre risk. Men det som synts mest på sistone är väl att typ 2 diabetes kallades för åldersdiabetes när jag var liten och fanns mest bland pensionärer men har sedan gått ned i åldrarna under åren och kan nu drabba barn. Läste artiklarna i tidningarna när det började dyka upp hos yngre och yngre och sedan när de helt enkelt bytte namn på den.

 

[Lingon]

Sjukvården kan inte ge ekonomiska bidrag för gymkort, gymutrustning osv.

Det är via skolan det måste börjas för att bli tillgängligt för alla (motion varje dag - och flexibla motionsformer anpassade för individuella behov. Frukost och lunch i skolan. Hemkunskap i varje årskurs, där huvuddelen är att lära sig laga mat på riktigt - och det gäller att läraren har rätt utbildning här, en kock istället för "hemkunskapstant". Att sporter arrangeras av skolan istället för föreningar, "after school activities").

Sen tror jag att 5 friskvårdstimmar/arbetsvecka behövs för dom vuxna. Företagen kommer aldrig erbjuda det frivilligt = statens ansvar att få till det.

Och så har vi problemet med matpriserna och överhuvudtaget tillgången till grönsaker och andra råvaror. Frågan är vad som behövs där. Gratis kolonilotter? Hyreshus med grönsaksodlingar? Statligt odlade morötter?

Det är ju en jättekomplex fråga det här med folkhälsa - och den är tätt bunden till ekonomi.

Jag tror inte alls att skolorna ska ha hela ansvaret för idrottandet! De barn som inte trivs i skolan behöver få utföra aktiviteter som är separerade från skolan helt. Jag tror att det är viktigt för alla att idrotten inte sköts av skolan utan av föreningar! Det du beskriver gynnar mest de som redan idrottar och tycker att det är roligt och är duktiga på det. Sen tycker jag att elitismen som är inom idrotten stöter bort de som inte har som livsmål att vinna VM-guld. De som bara vill utföra idrotten på en lagomnivå och ha roligt med vänner stöts bort och väljs bort alltför tidigt i för många idrotter.

Problemet är att vi är programmerade att älskar socker och fett för att det gynnade oss överlevnadsmässigt förr men i dagens överflöd blir det för mycket om man följer sina instinkter. Sen finns det för mycket mat med för mycket kcal och för lite riktig näring och nyttigheter.

 

[skiesabove]

Jag tror inte alls att skolorna ska ha hela ansvaret för idrottandet! De barn som inte trivs i skolan behöver få utföra aktiviteter som är separerade från skolan helt. Jag tror att det är viktigt för alla att idrotten inte sköts av skolan utan av föreningar! Det du beskriver gynnar mest de som redan idrottar och tycker att det är roligt och är duktiga på det. Sen tycker jag att elitismen som är inom idrotten stöter bort de som inte har som livsmål att vinna VM-guld. De som bara vill utföra idrotten på en lagomnivå och ha roligt med vänner stöts bort och väljs bort alltför tidigt i för många idrotter.

Problemet är att vi är programmerade att älskar socker och fett för att det gynnade oss överlevnadsmässigt förr men i dagens överflöd blir det för mycket om man följer sina instinkter. Sen finns det för mycket mat med för mycket kcal och för lite riktig näring och nyttigheter.

Ah, men föreningarna kräver engagemang och ekonomi från föräldrarna. Det är jättetydligt i nuläget, sport är en klassfråga.

Inom skolans verksamhet med skolskjuts = då har barnen möjlighet att självständigt delta i sporterna.

Och ja, elitismen i föreningarna är också ett stort problem. Via skolan skulle en annan typ av sportande kunna erbjudas.

Det måste ju inte vara sport heller, bara det är någon form av rörelse. Skolan jag gick i några år erbjöd sporter och olika klubbar. Jag var på utflykter, hjälpte till på animal shelters osv.

 

[Lingon]

Ah, men föreningarna kräver engagemang och ekonomi från föräldrarna. Det är jättetydligt i nuläget, sport är en klassfråga.

Inom skolans verksamhet med skolskjuts = då har barnen möjlighet att självständigt delta i sporterna.

Det kräver ju att barnet vill vara i skolan och trivs med klasskamraterna. Den som blir mobbad av nån/några i klassen går nog inte dit frivilligt efter skoltid. Den som av annan anledning vantrivs i skolan kommer inte heller gå dit frivilligt efter skoltid. Men båda kan gå till en idrott i en förening där ingen av mobbarna är engagerad. Jag tror att det är bra för elever att inte bara umgås med de i sin egen klass/skola hela tiden.

 

[Roheryn]

Känslig fråga att svara på tror jag? Men enligt podcast som kikar på forskning om sådant så har samhället har förändrats och förhindrar rörelse och pushar för högprocessade livsmedel som finns precis överallt? Så det är inte fel på oss utan på det? Dvs man väger så mycket som det land man bor i lägger upp för, för sina genetiska förutsättningar. Och gör man inte det så måste man avvika från den "normala" mängden rörelse eller mat. (och att annan forskning har visat att man alltid anser att det man själv gör är det normala) (Forskningen hade kollat på folk som flyttade till olika länder från andra länder och lite oavsett så anpassade man sig efter det normala i det nya landet på 10 år.)

Men det där är ju inte heller helt sant? Jag bestämmer ju ändå själv vad jag äter och har faktiskt ett eget ansvar, även om samhället i stort OCKSÅ har ett ansvar? Oavsett genetiska förutsättningar så är det ju ingen omöjlighet för de flesta att laga bra och relativt billig mat på vettiga råvaror. Vad sedan "utfallet" av detta blir i hur tjock eller smal man blir har kanske mindre betydelse, tänker jag. Mycket är liksom vunnet på att få i sig vettig mat.

 

[skiesabove]

Det kräver ju att barnet vill vara i skolan och trivs med klasskamraterna. Den som blir mobbad av nån/några i klassen går nog inte dit frivilligt efter skoltid. Den som av annan anledning vantrivs i skolan kommer inte heller gå dit frivilligt efter skoltid. Men båda kan gå till en idrott i en förening där ingen av mobbarna är engagerad. Jag tror att det är bra för elever att inte bara umgås med de i sin egen klass/skola hela tiden.

Ja, en viktig poäng. Båda alternativen behöver finnas.

Men du vet vad jag refererar till va? Det har varit en hel del i nyheterna om det nyligt.

 

[Lingon]

Men det där är ju inte heller helt sant? Jag bestämmer ju ändå själv vad jag äter och har faktiskt ett eget ansvar, även om samhället i stort OCKSÅ har ett ansvar? Oavsett genetiska förutsättningar så är det ju ingen omöjlighet för de flesta att laga bra och relativt billig mat på vettiga råvaror. Vad sedan "utfallet" av detta blir i hur tjock eller smal man blir har kanske mindre betydelse, tänker jag. Mycket är liksom vunnet på att få i sig vettig mat.

Du har ju rätt egentligen. Men samhället runt oss påverkar oss också och anger vad som är normen och det påverkar en. Även om alla såklart har ett eget ansvar för vad man stoppar i sig och hur mycket man rör på sig.

 

[skiesabove]

Men det där är ju inte heller helt sant? Jag bestämmer ju ändå själv vad jag äter och har faktiskt ett eget ansvar, även om samhället i stort OCKSÅ har ett ansvar? Oavsett genetiska förutsättningar så är det ju ingen omöjlighet för de flesta att laga bra och relativt billig mat på vettiga råvaror. Vad sedan "utfallet" av detta blir i hur tjock eller smal man blir har kanske mindre betydelse, tänker jag. Mycket är liksom vunnet på att få i sig vettig mat.

Privilegierat synsätt.

Att veta vilka råvaror man ska köpa och veta vad man ska göra med dom för att få fram något man tycker är gott, är inte kunskap man föds med.

Lär man sig det inte i hemmet, och inte i skolan, så krävs det ett oerhört driv för att den kunskapsinhämtningen ska ske. Alla har inte det drivet.

(Jag har tillexempel träffat flera olika flergenerations-svenskar som inte visste hur man använder olja i matlagning, och som aldrig själv gjort en sallad. Och som gav sina småbarn coca cola. )

 

[Lingon]

Ja, en viktig poäng. Båda alternativen behöver finnas.

Men du vet vad jag refererar till va? Det har varit en hel del i nyheterna om det nyligt.

Självklart påverkar föräldrars ekonomi och engagemang barns möjlighet att idrotta. Men jag tror inte att lösningen är att skolan tar över ansvaret för idrottandet. Jag tycker nämligen att skolan gör ett riktigt uselt jobb med att lyckas få ALLA elever att tycka att det är roligt och viktigt att röra på sig.

 

[Mirtai]

Ah, men föreningarna kräver engagemang och ekonomi från föräldrarna. Det är jättetydligt i nuläget, sport är en klassfråga.

Inom skolans verksamhet med skolskjuts = då har barnen möjlighet att självständigt delta i sporterna.

Och ja, elitismen i föreningarna är också ett stort problem. Via skolan skulle en annan typ av sportande kunna erbjudas.

Det måste ju inte vara sport heller, bara det är någon form av rörelse. Skolan jag gick i några år erbjöd sporter och olika klubbar. Jag var på utflykter, hjälpte till på animal shelters osv.

Jag tror mer på att föreningarna går in och hjälper de barn som inte har råd. Tex skulle nog många familjer vara beredda att betala mer för fotbollen om de pengarna läggs i en pott där barn som inte har råd kan få sin avgift betald. Ingen i laget vet vem som får betalat av klubben.

Föreningar kan också bli bättre på att marknadsföra fritidsbanker etc om det finns. På en ridskola i vår kommun har man infört en "byteslåda" där jag kan skänka urvuxna ridkläder och den som behöver kan ta helt gratis.

Det finns massor man kan göra för att förenkla och tillgängliggöra idrotten, bara viljan finns.

Slutligen håller jag med alla som har skrivit att elitsatsningen är ett stort problem. Ett av våra barn spelade fotboll med det stora laget i staden. Han var då 11. Den säsongen meddelade klubben att de skulle ha inomhusträningar två gånger i veckan hela vintern. Vårt barn ville inte det, utan ville spela innebandy och vi fick då höra att det nog var bäst att vi byte lag för han skulle hamna så mycket efter de anda att han inte skulle få spela några matcher. Vi pratar alltså om 11-åringar...

 

[Lingon]

Jag tror mer på att föreningarna går in och hjälper de barn som inte har råd. Tex skulle nog många familjer vara beredda att betala mer för fotbollen om de pengarna läggs i en pott där barn som inte har råd kan få sin avgift betald. Ingen i laget vet vem som får betalat av klubben.

Föreningar kan också bli bättre på att marknadsföra fritidsbanker etc om det finns. På en ridskola i vår kommun har man infört en "byteslåda" där jag kan skänka urvuxna ridkläder och den som behöver kan ta helt gratis.

Det finns massor man kan göra för att förenkla och tillgängliggöra idrotten, bara viljan finns.

Slutligen håller jag med alla som har skrivit att elitsatsningen är ett stort problem. Ett av våra barn spelade fotboll med det stora laget i staden. Han var då 11. Den säsongen meddelade klubben att de skulle ha inomhusträningar två gånger i veckan hela vintern. Vårt barn ville inte det, utan ville spela innebandy och vi fick då höra att det nog var bäst att vi byte lag för han skulle hamna så mycket efter de anda att han inte skulle få spela några matcher. Vi pratar alltså om 11-åringar...

Väldigt sorgligt att så unga barn stöts bort för att de vill hålla på med mer än en idrott och inte vill satsa fullt ut på en. Där har idrotten ett stort ansvar som jag tycker att de inte tar på allvar! Den enda föreningen jag har erfarenhet av som inte fokuserade på elitsatsning är ridskolan. Det var en ridskola som inte satsade på tävlande utan mer på att alla kan rida och lär sig i sin egen takt. Den hade (och har fortfarande) även fina möjligheter för funktionshindrade att rida!

 

[Roheryn]

Sjukvården kan inte ge ekonomiska bidrag för gymkort, gymutrustning osv.

Det är via skolan det måste börjas för att bli tillgängligt för alla (motion varje dag - och flexibla motionsformer anpassade för individuella behov. Frukost och lunch i skolan. Hemkunskap i varje årskurs, där huvuddelen är att lära sig laga mat på riktigt - och det gäller att läraren har rätt utbildning här, en kock istället för "hemkunskapstant". Att sporter arrangeras av skolan istället för föreningar, "after school activities").

Vet inte vad din erfarenhet av hemkunskapslärare kontra kock är, men de flesta kockar jag sett laga mat gör inte det med hälsa och näringsvärde som viktigaste mål, utan att det ska vara gott. Hemkunskapslärare har, vill jag mena, mer utbildning på rätt saker för att bedriva hemkunskapsundervisning. Jag minns hemkunskapen i skolan som redan då ganska fokuserad på nyttig mat.

Och precis som @Lingon tror jag inte på att skolan ska arrangera idrottsaktiviteter på fritiden. Se till att alla barn/ungdomar rör sig varje dag i skolan - absolut! Men fritiden måste få vara fri och idrottsföreningarna fristående från skolan anser jag!

Sen tror jag att 5 friskvårdstimmar/arbetsvecka behövs för dom vuxna. Företagen kommer aldrig erbjuda det frivilligt = statens ansvar att få till det.

Vuxna måste väl ändå kunna ansvara för sin egen motion, tänker jag. Jag hade självklart gladeligen tagit emot en friskvårdstimma per dag, men inser också att budgeten för det skulle bli helt galen. Jag jobbar som konsult och drar in ca 1400:- per timma åt företaget jag är anställd hos. Det skulle alltså kosta dem 7000:- per vecka att ge mig de där friskvårdstimmarna. På ett år blir det 308 000:- Per anställd konsult.

Och så har vi problemet med matpriserna och överhuvudtaget tillgången till grönsaker och andra råvaror. Frågan är vad som behövs där. Gratis kolonilotter? Hyreshus med grönsaksodlingar? Statligt odlade morötter?

Tillgången till grönsaker och andra råvaror är väl ändå rätt god, tycker jag. Vi har här under vintern ätit massor av vitkål, morötter, potatis, lök och baljväxter. Exempelvis kostar en tetrapak med stora vita bönor strax under 10:- där jag handlar och den räcker som "middagsprotein" till två personer. Nu senast hade jag bönorna i en tomatbaserad pastasås (krossade tomater på tetra är MYCKET billigare än färska tomater, och näringsvärdet i tomater blir bättre av att värmas, gärna med lite fett). Så de bra, billiga råvarorna finns, det gäller "bara" 1) att informera folk om det och (det svåra) 2) att få folk att ändra sina matvanor till BÅDE billigare och nyttigare. Detta skulle ju med fördel kunna undervisas om i hemkunskapen enligt ovan!

Det är ju en jättekomplex fråga det här med folkhälsa - och den är tätt bunden till ekonomi.

Håller med om det, och jag anser att man måste "blanda" samhällets ansvar och individens ansvar här. Det kan inte ensidigt vara det ena eller det andra.