tankar om kroppen

[ameo]

Hippokrates omtalade fetma som ett sjukligt tillstånd på 400-talet e. Kr. Så helt nytt är det inte. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/historiska-dieter-standig-oro-for-fetma

Klipper ut ett citat från länken du lade in, där jag markerat en del

Inte konstigt att tjocka personer fortfarande ses som lata och dumma...

För övrigt skulle jag rekommendera några här att läsa t.ex boken "slutbantat" eller kanske "kriget mot kroppen" som kommer förklara något av det jag nämnt tidigare.

 

[gul_zebra]

Jag är lite förvirrad, är tråden en utbrytning eller är det jag som inte hänger med när jag läser diskussionen?

Ang fetma som sjukdom kan jag tycka att det är lite tudelat. Å ena sidan, man är inte sjuk för att man är fet. Punkt.
Å andra sidan finns fetma och så finns det fetma. Det ena en påhittad bmi-gräns, det andra en hormonell påverkan i kroppen som hänger ihop med vikt. Den senare är det man "fixar" med viktminskningsoperationer men man vet inte riktigt hur allting funkar i dagsläget. Bara att karvandet i tarmar och magsäck påverkar hormonerna.

Jag är böjd att hålla med i att viss fetma är en sjukdom, men inte all fetma. Inte fetma som mäts fram med bmi, utan just den där hormonella. Hur man vet vilken som är vilken vete sjutton men utanför vården spelar det faktiskt ingen roll. Det syns iaf inte på utsidan och alldeles oavsett skulle jag önska att feta får existera utan varesig sjukdoms-stämplar eller osund-stämplar.

 

[skiesabove]

Jag funderar på när och varför förmågan att lägga på sig fettdepåer började anses vara en sjukdom.

Jag tycker man ska behandla de sjukdomar individerna får oavsett vad de väger. Det är ingen självklarhet idag.
Många av de sjukdomar, symptom och tillstånd som tillskrivs tjocka personer finns även hos smala. Det är inte alls säkert att vikten har något finger med i spelet överallt där övervikt fått skulden.

Nej, förmågan att lägga på sig depåer är inte en sjukdom.

Men att lägga på sig så stora depåer att man inte längre är funktionell, inte kan gå och springa, leder börjar gå sönder, och organen får svårt att jobba, leder till ett tillstånd som av vården klassas som sjukdom.

Och så kan ju anledningen till att depåerna blir så stora ha bakomliggande sjukdomar, såsom ätstörningar eller hormonstörningar.

Personligen ser jag fetma (det som av vården klassas som fetma, alltså inte vanlig övervikt) som ett samhällsproblem - alltså ett problem som staten ska hjälpa till att lösa, som inte individen bör hållas fullt ansvarig för. Det är så många strukturella faktorer involverade.

 

[the_connemara]

Svårt att hitta en vettig rubrik till tråden.
På 1800-talet var Sverige ett fattigt land där maten inte räckte till alla och många fick svälta. De som överlevde svälten var inte sällan de som hade lätt för att lägga på sig hull, så de hade lite att ta av.
Idag finns det mat i överflöd. En del kan äta hur mycket som helst utan att lägga på sig hull, medan andra äter betydligt mindre och ändå ökar hullet på dem.
Jag kan inte låta bli att undra vad som hände när det blev en sjukdom att ha bättre förutsättningar att överleva en svältperiod? Det är ju inte direkt så att evolutionen har förändrat mänskligheten till anpassning efter tillgången på mat på bara några generationer.

När det slutade vara ett tecken på rikedom kanske? Och blev något som förknippades med svag karaktär?

Det pratas så mycket om behovet av att gå ner i vikt om man har för hög vikt. Tänk om det pratades hälften så mycket om mekanismerna bakom ohälsosamt ätande, om det ens är orsaken till den höga vikten. Det pratas ju en massa om diverse reglering av matintaget, för att försöka kontrollera vikten, så varför är det så lågt intresse av att prata om allt där bakom som leder till alla våra val varje dag? Om man nu faktiskt på riktigt är orolig för att befolkningen skulle blir allt fetare och ohälsosammare?

 

[ameo]

Jag är lite förvirrad, är tråden en utbrytning eller är det jag som inte hänger med när jag läser diskussionen?

Ang fetma som sjukdom kan jag tycka att det är lite tudelat. Å ena sidan, man är inte sjuk för att man är fet. Punkt.
Å andra sidan finns fetma och så finns det fetma. Det ena en påhittad bmi-gräns, det andra en hormonell påverkan i kroppen som hänger ihop med vikt. Den senare är det man "fixar" med viktminskningsoperationer men man vet inte riktigt hur allting funkar i dagsläget. Bara att karvandet i tarmar och magsäck påverkar hormonerna.

Jag är böjd att hålla med i att viss fetma är en sjukdom, men inte all fetma. Inte fetma som mäts fram med bmi, utan just den där hormonella. Hur man vet vilken som är vilken vete sjutton men utanför vården spelar det faktiskt ingen roll. Det syns iaf inte på utsidan och alldeles oavsett skulle jag önska att feta får existera utan varesig sjukdoms-stämplar eller osund-stämplar.

nej, tråden är ett försök att starta en tråd utifrån en tanke som stört mig ett bra tag
(sen önskar jag att jag vore mer kunnig än jag är, jag har än så länge bara skrapat på ytan)

Har man en hormonell obalans i kroppen så är det den som ska fixas. Om det sen innebär att man går ner i vikt - fine. Men det är inte vikten i sig som är problemet.
Har man en ätstörning så är det det som är problemet, inte vikten.

Och inte att förglömma, allt tjatande om vikt hit och dit skapar ohälsa på det mentala planet. Det finns lågstadiebarn i kö till ätstörningsklinkiker....

 

[Gnist]

Klipper ut ett citat från länken du lade in, där jag markerat en del
Visa bifogad fil 118585
Inte konstigt att tjocka personer fortfarande ses som lata och dumma...

För övrigt skulle jag rekommendera några här att läsa t.ex boken "slutbantat" eller kanske "kriget mot kroppen" som kommer förklara något av det jag nämnt tidigare.

Jag tänker mig dock, tydligen till skillnad från dig att läkarvärlden i stort har utvecklats en smula sen nånstans kring 400 e kr.
Sen finns det naturligtvis de som har ett sånt tänk, men numera bör nog de flesta vara mer upplysta än Hippokrates var kring just ämnet fetma, att det kan finnas andra bakomliggande faktorer än "lathet", även om det nu kanske oftast var så på den tiden.

 

[the_connemara]

Jag tänker mig dock, tydligen till skillnad från dig att läkarvärlden i stort har utvecklats en smula sen nånstans kring 400 e kr.
Sen finns det naturligtvis de som har ett sånt tänk, men numera bör nog de flesta vara mer upplysta än Hippokrates var kring just ämnet fetma, att det kan finnas andra bakomliggande faktorer än "lathet", även om det nu kanske oftast var så på den tiden.

Fast visst har det visats att överviktiga diskrimineras även i vården?

 

[Gnist]

Fast visst har det visats att överviktiga diskrimineras även i vården?

Jag har inte påstått något annat, jag har öht inte varit i närheten av den vinkeln.

 

[Modest]

Jag funderar på när och varför förmågan att lägga på sig fettdepåer började anses vara en sjukdom.

Jag tycker man ska behandla de sjukdomar individerna får oavsett vad de väger. Det är ingen självklarhet idag.
Många av de sjukdomar, symptom och tillstånd som tillskrivs tjocka personer finns även hos smala. Det är inte alls säkert att vikten har något finger med i spelet överallt där övervikt fått skulden.

ADHD har ju också varit evolutionärt fördelaktigt men i dagens samhälle en funktionsnedsättning på gruppnivå. Min poäng är då inte att mena att ha lätt att lägga på sig hull är en sjukdom, utan att tidigare sanningar inte är statiska när vårt samhälle förändras.

 

[MiaMia]

Förstår inte helt syftet med diskussionen.
Men jag delar inte riktigt det som är utgångspunkten, att det var förmågan att lägga på sig hull som avgjorde vem som överlevde svält i 1800-talets Sverige.
Jag skulle säga att det var främst ekonomiska och sociala faktorer som avgjorde vem som riskerade att dö i svält (eller följdsjukdommar så som infektioner som knäcker någon som är försvagad av undernäring/felnäring)

 

[Lingon]

Det känns som att TS går in och svingar vilt omkring sig i syfte att hitta någon som säger emot så hen kan ha någon att argumentera mot i en fråga som stört hen IRL. Märklig trådstart. Jag funderade också på om det var en utbrytning som jag missat.

 

[the_connemara]

Det känns som att TS går in och svingar vilt omkring sig i syfte att hitta någon som säger emot så hen kan ha någon att argumentera mot i en fråga som stört hen IRL. Märklig trådstart. Jag funderade också på om det var en utbrytning som jag missat.

Jag tycker det är en jätteintressant och viktig trådstart. Har läst enkel av personerna det refereras och det är skrämmande vilken syn samhället idag har på överviktiga och vad det leder till. Det är väl inte konstigt att TS frågar när det blev såhär? Som jag uppfattat tråden.

 

[Lingon]

Jag tycker det är en jätteintressant och viktig trådstart. Har läst enkel av personerna det refereras och det är skrämmande vilken syn samhället idag har på överviktiga och vad det leder till. Det är väl inte konstigt att TS frågar när det blev såhär? Som jag uppfattat tråden.

Ja, ämnet är absolut intressant. Men TS går in med en aggressiv attityd och verkar vilja att någon ska skriva nåt som hen kan hugga på. Verkar inte så intresserad av att diskutera själva frågan ur en synvinkel att komma fram till nåt.

 

[MiniLi]

Jag tror jag förstår vad du är ute efter, och jag tycker också att det är problematiskt att fetma är sjukdomsklassat redan från bmi 30. Vården är ju dessutom rätt viktfixerad på en del ställen och tjatar om vikt redan innan dessutom.
Jag kan fatta att man jobbar med riskfaktorer i vården (vilket fetma är) men jag har problem med att man tjatar på alla vid minsta riskhöjning utan att först undersöka hälsoläget. Dessutom så är vikt och även fetma till stor del genetiskt betingat och det gör ju det hela ännu värre eftersom det för en del människor är extremt svårt eller till och med omöjligt att genomföra förändringen.

 

[MiniLi]

Ja, ämnet är absolut intressant. Men TS går in med en aggressiv attityd och verkar vilja att någon ska skriva nåt som hen kan hugga på. Verkar inte så intresserad av att diskutera själva frågan ur en synvinkel att komma fram till nåt.

Jag uppfattar inte ts som aggressiv utan mer som att det är undrande tankar? Säkert också med lite frustration, vilket jag själv känner igen mig i. Stora delar av vårt samhälle lider ju av grav fettfobi liksom.

 

[sjoberga]

Jag funderar på när och varför förmågan att lägga på sig fettdepåer började anses vara en sjukdom.

Jag tycker man ska behandla de sjukdomar individerna får oavsett vad de väger. Det är ingen självklarhet idag.
Många av de sjukdomar, symptom och tillstånd som tillskrivs tjocka personer finns även hos smala. Det är inte alls säkert att vikten har något finger med i spelet överallt där övervikt fått skulden.

Jag ser ganska stora likheter med exempelvis rökning. Det är samma där, ökade risker för allehanda tillstånd och på populationsnivå är det väldigt mycket värt för oss som samhälle att arbeta med att ändra förekomsten av rökning. För varje individ är det upp till varje individ och man har vitt skilda förutsättningar i många dimensioner, men vi som samhälle har både vinster och ett ansvar i att hjälpa dem som vill ändra sin egen situation till lägre risker och lägre kostnader.

Men på samma sätt som med vikt så går vården fel om någon som söker vård för något och berättar att de röker, snöar in på att det är rökningen de ska åtgärda. Det är ju med största sannolikhet vare sig lösningen på det mer akuta problemet eller särskilt relevant där och då, även om det med någon sannolikhet skulle ha bidragit till det.

(Det här med BMI har blivit märkligt använt, det är ett statistiskt och matematiskt mått för att kunna sortera korten på populationsnivå och har en stor variation på individnivå som gör den hyfsat oanvändbar till det. Såna slags mått konstruerar forskare hela tiden och undersöker samband med. Återigen så handlar det om sannolikheter på populationsnivå.)

 

[Fruentimber]

Jag får lite ont i själen av diskussioner som dessa då de brukligen utmynnar i samma fettfobiska tankemönster som samhället är drabbat av. Men, mina två cent; i takt med samhällsutvecklingen och mer individualistiska strukturer så har vi väl hamnat där vi är idag angående "karaktärsdrag", diskriminering inom vården, vad man klassar som sjukdom och så vidare. Visst var att vara tjock och vit tecken på välstånd i vissa delar av världen, men det är väl inte särskilt förvånande att även tankar om kroppen ändras precis som många andra saker i takt med samhällets utveckling.

I takt med att forskningen går framåt hade man ju önskat att även människors fördomar och uppfattningar gjorde det också, men det är väl att begära för mycket. Jag hoppas dock att ökad kroppspositivitet, eller kanske snarare ökad kroppsneutralitet, hjälper oss en bit på vägen samtidigt. Allt behöver inte handla om pro's and con's, en del saker kan också bara få vara. Låt bli våra kroppar, helt enkelt.

 

[Lingon]

När det gäller själva frågan: Om vi skulle för diskussionens skull (d.v.s. inte i verkligheten så ingen behöver ta illa vid sig, bara för diskussionens skull) dela in i kategorierna lättfödda, svårfödda och medelsvensson. Där medelsvensson är varken eller. Vet vi att de lättfödda hade lättare att överleva förr när det var svälttider? Och om det var en fördel att vara lättfödd, hur stor var den fördelen jämfört med ekonomiska och sociala faktorer? Betydande eller försumbar? Jag har ingen aning. Det ska man nog vara forskare/historiker för att kunna svara på. Om vi har nån sån person här får hen gärna svara!

För att istället se det ur en annan synvinkel: i perioder i historien har det ansetts hög status att vara överviktig. De perioderna har det varit för att bara de rika hade möjligheten att bli överviktiga. Övervikten sa till omgivningen att personen var rik, vilket gav hög status. Men även då fanns det andra faktorer som gav hög status som kan ha överskuggat vikten (materiella ägodelar, yrke, position i samhället, familjetillhörighet). I dagens överflöd har fler personer denna möjlighet än någonsin innan och då har det förlorat sitt värde som statusmarkör. Det går mode i allt. Men vikten är ju inte allt som ger status. Kanske inte ens det viktigaste. Det som var viktigt då är nog fortfarande viktigt: materiella ägodelar, yrke, position i samhället. Familjetillhörighet har väl förlorat en del av sin betydelse och andra har tillkommit.

Sen måste ju sjukvården få säga vad som kan göra patienten bättre. Även om det bara är en del i det stora hela. Sen ska de inte totalt hänga upp sig på det, såvida det inte är hela förklaringen. Men det tänker jag att det oerhört sällan (aldrig?) är.

 

[Roheryn]

När det gäller själva frågan: Om vi skulle för diskussionens skull (d.v.s. inte i verkligheten så ingen behöver ta illa vid sig, bara för diskussionens skull) dela in i kategorierna lättfödda, svårfödda och medelsvensson. Där medelsvensson är varken eller. Vet vi att de lättfödda hade lättare att överleva förr när det var svälttider? Och om det var en fördel att vara lättfödd, hur stor var den fördelen jämfört med ekonomiska och sociala faktorer? Betydande eller försumbar? Jag har ingen aning. Det ska man nog vara forskare/historiker för att kunna svara på. Om vi har nån sån person här får hen gärna svara!

Det där är intressant! Jag (och i stort sett hela min biologiska familj) är den ”svårfödda” sorten som behöver rätt mycket mat för att fungera och må bra. Opraktiskt i tider av svält, men av någon anledning har ju de generna faktiskt lyckats överleva trots tuffa omständigheter, dvs varken något ekonomiskt överflöd eller någon hög social status.

För att istället se det ur en annan synvinkel: i perioder i historien har det ansetts hög status att vara överviktig. De perioderna har det varit för att bara de rika hade möjligheten att bli överviktiga. Övervikten sa till omgivningen att personen var rik, vilket gav hög status. Men även då fanns det andra faktorer som gav hög status som kan ha överskuggat vikten (materiella ägodelar, yrke, position i samhället, familjetillhörighet). I dagens överflöd har fler personer denna möjlighet än någonsin innan och då har det förlorat sitt värde som statusmarkör. Det går mode i allt. Men vikten är ju inte allt som ger status. Kanske inte ens det viktigaste. Det som var viktigt då är nog fortfarande viktigt: materiella ägodelar, yrke, position i samhället. Familjetillhörighet har väl förlorat en del av sin betydelse och andra har tillkommit.

Sen måste ju sjukvården få säga vad som kan göra patienten bättre. Även om det bara är en del i det stora hela. Sen ska de inte totalt hänga upp sig på det, såvida det inte är hela förklaringen. Men det tänker jag att det oerhört sällan (aldrig?) är.

Sjukvården måste absolut ta upp riskfaktorer. Den får bara INTE stirra sig så blind på eventuell fetma/övervikt att den missar annat eller tvingar patienter att gå ner i vikt först, innan de kan få annan vård.

 

[Roheryn]

Men vilka är de sjukdomar du anser beror på hög vikt?

Det är nog få, om ens några, sjukdomar som ensidigt beror på övervikt/fetma, utan det är en riskfaktor som ökar risken för vissa sjukdomar som till exempel högt blodtryck, hjärt-/kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Dessutom ger hög vikt mer belastning på skelett och leder, vilket ökar risken för skador/sjukdomar där och även kan göra det svårt att röra på sig. Och brist på motion (oavsett om man är tjock eller smal) ökar också risken för flera sjukdomar.