Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
I all korthet - jag uppskattar AR på grund av det lugn och den harmoni den har gett mej i ridningen. Min förut så nerviga häst är lugn som en filbunke och arbetar med en otrolig energi.
Jag uppskattar också den knytning till historien som AR innebär, det är intressant att lära sig hur det var förr.
Vad gäller Bent har han en otroligt bra grund att stå på, med de mentorer han har haft innan han utvecklade den akademisk ridkonsten. Jag har förstått att det finns de som vill få andra att tro att Bent är en uppkomling som bara låtsas att han kan något om ridkonst. Med erfarenheter från den kungliga ridskolan i Jerez och Don Javier Garcia Romero, och sedermera från lärare som Salvador Sanchez, Nuno Oliveira och Egon von Neindorff så har han mycket erfarenheter och kunskaper med sig. Han har dessutom, sedan barnsben, ett gediget intresse för historia.
Det var, som sagt, i all korthet. Nu ska jag sova så jag är utvilad inför utflykten till Lolland imorgon
Anknytningen till historien tycker jag också är intressant och viktig, har insett det mera på senare år än förr. Men som jag skrivit tycker jag Bent bara plockat delar och valt bort mcyket viktiga delar hos vissa av sina (enligt hemsidan) förebilder.
Ang likheter så ja, kanske det, men jag vill också känna att det är logiskt på det sättet att det stämmer, det hänger ihop, hästens arbete i kroppen ändras och det är det som ger lugnet.
Jag tror inte det finns olika uppfattningar om hur de "färdiga" rörelserna ser ut och rids, men ofta blir det diskussioner om en rörelse för att man menar olika saker. Vissa diskuterar den uppvisningsmässiga rörelsen. (det färdiga resultatet) och vissa pratar om rörelsen vid träning och då kan man ju variera rörelserna beroende på vad hästen behöver just för tillfället. Det blir lätt missförstånd då. (inte irl, men i text händer det ofta)Däremot blir det ju väldigt svårt att diskutera när man har fundamentalt olika syn på hur t.ex en öppna ska utföras? Kanske därför det blir tjafs? Inom konst har ju ingen tolkningsföreträde.
Men det är ju just det jag upplever! Allt hänger ihop, hästen arbetar på ett fullständigt korrekt sätt och har en fantastisk hållning och utstrålning.
För att inte tala om hennes ryggmuskler, men det är en annan femma
Uppvisning eller träning. Öppna ska inte utföras med rak kropp och tvärning. Då blir det skänkelvikning istället.
Men du menar kanske att man varierar graden av böjning utifrån vad hästen är mogen för? I så fall håller jag med. Med t.ex. unga damen har jag börjat tänka och rida "bogen in" för att nu öka kraven lite till allteftersom styrkan ökar.
Jag tror inte det finns olika uppfattningar om hur de "färdiga" rörelserna ser ut och rids, men ofta blir det diskussioner om en rörelse för att man menar olika saker. Vissa diskuterar den uppvisningsmässiga rörelsen. (det färdiga resultatet) och vissa pratar om rörelsen vid träning och då kan man ju variera rörelserna beroende på vad hästen behöver just för tillfället. Det blir lätt missförstånd då. (inte irl, men i text händer det ofta)
detta är nått jag ofta tänkt när jag tittat på AR ekipag irl och på nätet. Känslan jag får är att Varge del av hästen separeras från helheten. vet inte hur jag ska förklara men som om varge ben/bog osv arbetar separat jätte knäpp förklaring kanske?!Och takt infinner sig sällan trots att det för mig är väldigt grundläggande. Jag är ju bara glad amatör men jag får inte ihop hur det på något sätt ska främja hästen som helhet när man aldrig ser den sitta ihop.Men jag vill att hästen också tydligt kommer att sitta ihop mera och arbeta mera igenom hela överlinjen, så att resultatet känns i mera svikt i steget, avspändhet,lätthet och kraft. Det ser jag inte på filmerna av AR-ekipage, den där ihopkopplingen, varken hos Bent nu eller tidigare, eller hos andra. Varför vill man inte ha den? Om den inte finns är ju inte arbetet igenom kroppen spänstigt och man får aldrig till mer liksom.
Om hästen arbetar med tonus så kommer den "sitta ihop" och känslan när man rider den kommer verkligen vara att den är kompakt trots att den är avspänd och rörlig.
Ok, det gör inte alla AR-ryttare, knappast alla VD-ryttare heller.
Antingen har man mao sett inga eller för få ryttare som kommit dit, eller så har man ett annat öga för vad som är tonus. Sitter man ovanpå känner man det garanterat. Tror helt enkelt det är lätt hänt att den ene ser "svingande rygg, avspänt harmoniskt ekipage" medans nästa person är van att se mer statisk rygg och något eller några snäpp mindre i avspänning och förväxlar det hela. Eller helt enkelt hästar som rids mer framåt. Helt enkelt för att ögat blir van vid att se en sak, totala motsatsen kommer såklart se annorlunda och "udda" ut och tolkas olika bra/dåligt beroende på vem som ska avgöra. Rätt naturligt.
Som t ex "udda" ekipage på dressyrtävlingar som kan få väldigt varierande resultat för likvärdiga ritter, utifrån vad jag hört många kommentera.
En annan teori är att man helt enkelt borde titta mindre om hästen är "kompakt" och mer med hur den arbetar med mage/rygg och bärande muskler, samt vart tyngdpunkten är. För det är ju det som avgör om formen blir ändamålsenlig. Ändamål i detta fall: skonsam, rörlig och balanserad.
Om hästen arbetar med tonus så kommer den "sitta ihop" och känslan när man rider den kommer verkligen vara att den är kompakt trots att den är avspänd och rörlig.
Ok, det gör inte alla AR-ryttare, knappast alla VD-ryttare heller.
Antingen har man mao sett inga eller för få ryttare som kommit dit, eller så har man ett annat öga för vad som är tonus. Sitter man ovanpå känner man det garanterat. Tror helt enkelt det är lätt hänt att den ene ser "svingande rygg, avspänt harmoniskt ekipage" medans nästa person är van att se mer statisk rygg och något eller några snäpp mindre i avspänning och förväxlar det hela. Eller helt enkelt hästar som rids mer framåt. Helt enkelt för att ögat blir van vid att se en sak, totala motsatsen kommer såklart se annorlunda och "udda" ut och tolkas olika bra/dåligt beroende på vem som ska avgöra. Rätt naturligt.
Som t ex "udda" ekipage på dressyrtävlingar som kan få väldigt varierande resultat för likvärdiga ritter, utifrån vad jag hört många kommentera.
En annan teori är att man helt enkelt borde titta mindre om hästen är "kompakt" och mer med hur den arbetar med mage/rygg och bärande muskler, samt vart tyngdpunkten är. För det är ju det som avgör om formen blir ändamålsenlig. Ändamål i detta fall: skonsam, rörlig och balanserad.