Sv: Takten och andra tankar.
rent travtakt
galoppen är oren - du hör det
http://www.youtube.com/watch?v=apEYj8GNBk8&NR=1
rent travtakt
galoppen är oren - du hör det
http://www.youtube.com/watch?v=apEYj8GNBk8&NR=1
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Förbjd skänkelvikning är inget jag använder, men en öppna kan du rida i olika böjning, olika tempon, olika samlingsgrad osv. Den går att variera mycket. (precis som tävlingsryttare gör på träning för att stärka och förbättra, men inte på tävling)Nej. antingen är det en svag Öppna- shoulder in eller av annan böjningsgrad eller förböjd skänkelvikning.
Korrekt kan vara enligt TR eller så kan det korrekta vara vad du är ute efter för stunden. Det ÄR skillnad på träning och uppvisning/tävling. Det kommer man aldrig ifrån. På träning varierar man för att stärka, gymnastisera osv för att förbättra rörelserna man visar upp på tävling.Uppvisning har inget med rörelsen att göra.
antningen är den korrekt med rätt sorts böjning eller inte.
Jag förstår inte vad mitt protokollskrivande har med saken att göra?Om du har skrivit åt domare borde du ha märkt att just förböjd med rak kropp är vanligt eller att det saknas böjning i bålen.
Jag försökte förklara varför det så ofta blir missförstånd i diskussionerna. Inget annat. Är man inte medveten om det så lär missförstånden fortsätta i samma takt.
Menar du på riktigt att du anser Bent vara på LB nivå?
Eller hur menar du?
[/QUOTE] Nej det har jag aldrig påstått heller. Vart fick du det ifrån?QUOTE=Solis;13730476]Uppvisning eller träning. Öppna ska inte utföras med rak kropp och tvärning. Då blir det skänkelvikning istället.
Både vad hästen är mogen för och vad som passar för stunden. Variation är A och O tycker jag.Men du menar kanske att man varierar graden av böjning utifrån vad hästen är mogen för? I så fall håller jag med. Med t.ex. unga damen har jag börjat tänka och rida "bogen in" för att nu öka kraven lite till allteftersom styrkan ökar.
[/QUOTE]Jag menar, om man anser att det är viktigt med takt, lösgjordhet och kontakt i AR, varför funkar det inte i praktiken hos vissa?
Har inte sett det nämnas eller omtalas på det sättet alls, mest en massa fokusering för att stärka bärande på olika sätt genom att träna varje bakben.
Men om det nu finns i nån bok som jag inte läst, så finns det i alla fall inte praktiken nånstans på någon film (eller ryttare irl) som jag har sett.
Nej det står inte att det är oviktigt heller, utan man fokuserar bara på annat, inte det ergonomiskt mest logiska för hästen helt enkelt. Tycker jag.
För jag tycker det är oerhört förnuftigt med de olika stegen det stämmer i hästen helt enkelt.
[/QUOTE]Jag menar inte illa på nått vis och jag försöker faktiskt förstå vad som är så otroligt med AR i mångas ögon.
Förklara för en som int begrip ...
Av samma anledning som det inte funkar i praktiken hos vissa westernryttare, hoppryttare, dressyrryttare, WE-ryttare osv. Det finns alltid sämre ryttare inom alla inriktningar. De har inte kommit dit än och det tar tid att lära sig. Alla är barn i början.
Men det som är intressant är varför just AR ryttare skulle ha en sämre förutsättning till dessa grundpelare? OM man nu anser att det är så.
Men der är ju rätt självklart att de inte har.
P.S
Med tanke på ditt resonemang om rehabiliterade hästar. Det finns flera exempel på hästar som varit utdömda och som kommit tillbaka till tävlingsbanan med den träningen. Det finns ju faktiskt AR-ryttare som tävlar. (även om de inte är i majoritet) Det är ju egentligen intressant att titta på dem mera ingående för de är ju ett bevis på att det går att sammanföra AR och VD.
Av samma anledning som det inte funkar i praktiken hos vissa westernryttare, hoppryttare, dressyrryttare, WE-ryttare osv. Det finns alltid sämre ryttare inom alla inriktningar. De har inte kommit dit än och det tar tid att lära sig. Alla är barn i början.
Jag kan inte tala för någon men jag tror mig kunna säga att det är KVALITÉN vi pratar om, inte Nivån..
?
Det är intressant vem som har rätten att döma.
Har en tävlingsdomare rätt att döma AR, som inte är en tävlingsgren.
Är en domares åsikt det enda som räknas.
Kan vi enbart gå efter tävlingsklasserna när vi pratar om kvalité och nivå på ridningen. När AR inte följer TRs principer. Vad är det som säger att TR är det enda rätta. När TR och verklighet inte alltid stämmer överens ute på tävlingsbanorna, inte ens på GP nivå.
Vad hade gueriniere för utbildningstrappa. Knappast den tyska.
Om hästen är den bästa domaren, eftersom de flesta rider för kanske både sin egen och för hästens skull. Vi vill att våra hästar ska må bra och vara hållbara. Då kanske man ska titta mer på hästens uttryck, harmoni och glädje, uttrycksfullhet, stolthet, ickepiskandesvansar. Hästen är vårt facit. Och vi måste fråga de och lyssna, vad mår de bäst av och vad är mest hållbart?
Men bara för att man jobbar med bärighet innan påskjut (där man inte får blanda ihop påskjut med bakbensaktivitet) och att träna "ett bakben i taget" innebär det att man aldrig kan komma till takt, lösgjordhet och kontakt? Enligt dig.
Men hur kommer det sig att man delvis utvecklat akademiskt för att rehabilitera hästar från skada, OM det nu inte skulle vara ett dugg ergonomiskt för hästen? Det uttalandet går inte ihop i mina öron.
Hur kan dessa skadade hästar ha tagit sig tillbaka till ridbarhet och hållbarhet med hjälp av akademisk träning? För det är inte ovanligt, kanske tvärtom en stor anledning av vissa börjar träna AR öht, när deras häst inte håller för tävlingsridning eller vanlig dressyr och blivit triangelmärkta och utdömda av kunnig veterinär som gjort bedömningen att hästen enbart duger till promenadridning.